Senaste nytt
Spelarövergångar
Gabriel Landeskogs vånda
En låååång arbetsdag närmar sig sitt slut. Jag och Johan satte oss och jobbade redan efter frukost i förmiddags, hann inte mer än att duscha innan det var dags att bege sig till arenan och göra lite förhandsgrejer där. Sedan match, matchintervjuer, hemfärd till hotellet, ännu mer jobb, äntligen vår första riktiga middag sedan vi kom hit till USA och sedan ännu mer jobb. Roligt, roligt, men ingen dans på rosor direkt.
Någon dans på rosor har inte JVM varit för Gabriel Landeskog heller. I går fick han följa sin andra raka match från läktarplats. Jag träffade ”Gabbe” utanför arenan efter matchen och det gick inte att ta miste på frustrationen över att inte kunna dra på sig landslagströjan just nu.
– Att sitta på läktaren är det värsta jag vet, väste han med något mörkt i blicken.
Något spel mot Kanada blir det inte i kväll. ”Gabbe” har inte varit på is de två senaste dagarna och i dagsläget är det fortfarande oklart om han kommer att spela mer i turneringen. Jag frågade om det bästa inte vore att spara på foten till slutspelet och det höll han själv med om.
En stukad fotled är väldigt enkel att slå upp. Det kan räcka med ett enkelt felskär så är man tillbaka på scratch. I många fall kan skadan till och med förvärras. Därför står den svenska lagledningen och ”Gabbe” själv inför ett svårt val.
Jag frågade också om han kände ett visst ansvar gentemot sitt klubblag Kitchener Rangers, där han är lagkapten och en av de absoluta nyckelspelarna. Han medgav att han gjorde det, men att det samtidigt finns ett enormt sug att spela JVM.
Jag förstår honom. Det här är antagligen hans enda chans att delta i ett JVM. Nästa år spelar han sannolikt NHL-hockey.
I morgon ska jag och Johan unna oss något så exklusivt som en ledig förmiddag. Johan har bestämt sig för att göra Buffalo i jakt på ett par nya handskar och godis till sin flickvän. Själv stänger jag in mig på gymmet. Det har bara blivit en timmes träning sedan vi anlände till Buffalo. Det gnager på mitt samvete.
Förhoppningsvis får jag celebert sällskap bland löpbanden och hantlarna. Förra gången jag tränade stod TSN:s Pierre McGuire på löpbandet intill mig och i morse spatserade självaste Bobby Orr omkring i hotellobbyn i träningskläder. Just nu sitter dessutom Ray Bourque och dricker öl på våningsplanet under mig och Johan. Vid det här laget är det svårt att bli starstruck längre.
/UFFE BODIN
Text: Johan Nilsson | Uffe Bodin JVM-bloggen
