• Publicerat 14 februari, 2011
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer

Foppa gav tårfyllt avsked

Med flickvännen Nicole vid sin sida höll Peter Forsberg ett emotionellt avskedstal till världens hockeyfans. Efter åtta år av operationer, rehab och jobbiga comebacker är en av Sveriges bästa idrottssagor över.
– Jag kan inte göra det här längre, konstaterade en tårögd Peter Forsberg.

Peter Forsbergs sista comebackförsök varade bara i två matcher. Efter Colorado Avalanche nederlag mot Nashville Predators natten mot söndag blev det mer och mer klart för den svenske legendaren att hans hårt ansatta fötter inte skulle kunna göra honom rättvisa den här gången heller. Under gårdagen tog han det slutgiltiga beslutet att tacka för sig.

– Jag har haft de här problemen sedan slutspelet 2003, mitt under min kanske bästa säsong i karriären. Något hände med foten då, jag vet inte om den kollapsade eller vad som hände. Jag har försökt nya saker hela tiden och det har varit en lång process under de här åtta åren. Nu känner jag att jag inte kan göra det här längre, sade Peter Forsberg under presskonferensen där han förkunnade sin pension.

”Den lilla killen som fick allt godis stulet”
37-åringen finner tröst i att han trots karriärens trista utveckling fått vara med om att vinna så många saker. Ändå var det jobbigt att för honom att komma till insikten att det slutligen är över.

– Ibland känner jag att jag har haft tur som fick spela utan större problem tills jag var 30 och att det här problemet inte kom tidigare. Men jag känner mig ändå som den där lilla killen som fick allt godis stulet. Det känns sorgligt att inte få avsluta på sina egna villkor.

Han blev världmästare redan som 18-åring, vann OS-guld som 20-åring och Stanley Cup vid 22 års ålder. Vad är det då som står ut bland alla fantastiska upplevelser på isen?

– Det är faktiskt OS 2006. Jag hade haft problem ett tag och fick äntligen vinna något tillsammans med Sundin, Lidström och Alfredsson, killar som jag hade spelat mycket tillsammans med. Det var nog det som kändes bäst, säger Peter Forsberg.

– När jag var yngre och vann så mycket kändes det som man skulle vinna något varje år. Det var så enkelt. Med tiden lärde jag mig att det krävs väldigt bra lag för att vinna. Därför kändes 2006 så speciellt.

”Hoppas de minns mig som en spelare som gav allt”
Peter Forsberg blev som mest känslomässig under presskonferensen när han fick frågan hur han hoppades att fansen i Denver, där han spelade för Colorado Avalanche under en lång tid, skulle minnas hans karriär.

– Jag tänkte på det i går när jag lämnade arenan och jag hoppas verkligen … jag hoppas att de minns mig som en spelare som alltid gav allt, sade Peter Forsberg medan tårarna började rinna nedför kinderna och han sökte tröst med blicken hos flickvännen Nicole som satt trofast vid hans sida under hela presskonferensen.

Mitt i bedrövelsen är Peter Forsberg lättad att han gjorde ett sista försök att återvända till isen. Han tror att det hjälper honom att komma till freds med sitt svåra beslut.

– Jag kände verkligen att det här var sista gången. Jag är väldigt glad över att jag fick chansen att återvända hit till Denver och göra det här. Nu vet jag med hundra procents säkerhet att jag inte kan spela längre. Det kanske var själviskt att göra det här, men nu vet jag att jag är redo att lägga av.

Text: Uffe Bodin