En självklar Conn Smythe-vinnare
Mycket talar för att Los Angeles Kings stänger NHL-säsongen redan i natt. Medvinden laget hade med sig in i finalserien mot New Jersey Devils har blåst fram dem till en 3-0-ledning i matcher, ett övertag som inte ens ett bakfullt Charlestown Chiefs skulle tappa.
När Kings vinner sin fjärde match återstår det bara att se vem som får ta emot Conn Smythe Trophy, priset som slutspelets mest värdefulla spelare. Kings har en hel del spelare som har varit framstående i slutspelet. Dustin Brown med sina ledaregenskaper, Drew Doughty med sitt finessrika försvarsspel och Anze Kopitar med sitt spelsinne och sina vassa avslut. Alla tre har gjort skäl för ett omnämnande i sammanhanget, men deras prestationer bleknar i jämförelse med mannen bakom masken. Jag syftar naturligtvis på Jonathan Quick mellan stolparna.
Quicks atletiska målvaktsspel är själva grundbulten i Kings framgångar den här säsongen. När laget under delar av grundserien hade svårt att ens göra två mål per match såg han till att hålla dem vid liv tack vare sitt starka spel. I slutspelet har målskyttet fungerat bättre för Kings – laget har snittat närmare tre mål per match jämfört med 2,4 i grundserien – men det har inte stoppat Quick från att vara lagets bästa spelare under merparten av lagets matcher.
Vill man ha vidare bevis för det är det bara att ögna den helt magiska statistiken: 17 matcher – 15 segrar, 1,36 insläppta mål i snitt per match och en räddningsprocent på överväldigande 95,0. Snittet på insläppta mål per match är det lägsta i Stanley Cup-historien av en målvakt som har stått fler än 15 matcher, 0,19 mål lägre än Chris Osgoods facit (1,55) när Detroit Red Wings vann bucklan 2008. Räddningsprocenten är också rekordbra. Jean-Sebastien Giguere stoppade 94,5 procent av skotten när Anaheim Ducks förlorade den tajta finalserien mot New Jersey 2003.
Kings oerhört starka försvarsspel har naturligtvis bidragit till den fina statistiken, men det är inte så att han har utsatts för mindre gummi än andra målvakter för det. Exempelvis har både Martin Brodeur och Henrik Lundqvist snittat färre antal skott emot sig än Quick.
I fjol var det Tim Thomas som briljerade och vann Conn Smythe Trophy när Boston Bruins bärgade bucklan. Hans spel var sensationellt bra i framför allt de avgörande matcherna mot Vancouver Canucks efter att ha blandat och gett i de föregående serierna. Till skillnad från Thomas har Quick aldrig haft några dippar. Han har hållit en jämn toppnivå rakt igenom hela slutspelet. Därför bör han vara det odiskutabla valet som MVP.
Text: Uffe Bodin