Damernas svåra ekvation – heltidsjobb och elitsatsning

Att jobba heltid och samtidigt försöka driva en karriär som elitidrottare är ingen enkel ekvation. Det har Leksands landslagsforward Lina Wester fått erfara. Nu är hon osäker på om hon orkar fortsätta sin satsning på landslagskarriären.
– Det blir inte så mycket tid över till annat och jag kan känna att jag vill hinna göra lite andra grejer också, säger Wester till hockeysverige.se.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Lina Wester, 21, var en av Damkronornas viktigaste spelare under lagets framgångsrika OS-turnering i Sotji. Men inför kommande säsong var det osäkert hur hårt Leksandsforwarden var beredd att satsa på hockeyn med tanke på att all hennes tid gick åt till just hockey och hennes jobb.

Lina Wester.

Leksands IF kan i alla fall andas ut eftersom hon i alla fall bestämt sig för att spela vidare med laget i Riksserien. Fast om det kommer bli aktuellt med spel i Damkronorna är Lina Wester fortfarande osäker på när hockeysverige.se träffar henne utanför Tegera Arena i Leksand för en pratstund.
– Jag kände efter OS och hela satsningen på det att jag var ganska mätt på hockey. Satsningen som krävdes tog ganska mycket tid och ork, så efter OS blev det nästan helt lamslaget – ”oj, vad hände nu, orkar jag mer, vill jag mer?”
– Just nu har jag inte riktigt full motivation och det är också därför som jag tackar nej till landslaget. Jag tycker att det är väldigt kul med hockey och vill därför nu bara satsa på Leksand där det inte är lika stora krav som det är i landslaget nu. Sedan kan ju motivationen för att spela i landslaget komma tillbaka under säsongen, det vet man ju aldrig. Då kanske jag vill försöka ta mig tillbaka dit, men just nu är det bara Leksand som gäller.

Hur ser en normal hockey dag för dig ut?
– Förra säsongen var det så att jag jobbade vilket gjorde att jag aldrig hann träna på morgonen, men jag tränade i stället två pass på kvällen, is och fys.
– Jag jobbade till fyra ungefär och sedan skulle man vara på hallen vid fem. Efter det hade vi två pass vilket man var klar med framåt åtta eller nio. Sedan ska man äta efter det och sedan blir det bara att sova. Det blir inte så mycket tid över till annat och jag kan känna att jag vill hinna göra lite andra grejer också.

Är det där som motivationen försvann?
– Ja, lite så var det. När man bara spelar hockey och jobbar blir det lite mycket till slut. Det är också därför som jag bara väljer Leksand eftersom det blir lite mindre i alla fall och då kan jag i alla fall vara ledig lite mer så man kan variera sitt liv lite åtminstone.

Mycket av den så kallade tidsbristen bottnar givetvis i den ekonomiska situationen inom damhockeyn. Klubbarna har helt enkelt inte råd att anställa sina damspelare. Hur man ska få en bättre ekonomi kring damhockeyn för att kunna ersätta spelarna har givetvis Lina Wester ingen lösning på.
– Det är svårt att svara på, men det handlar antagligen om att få in fler sponsorer. Det är ju så att sponsorer helst sponsrar killar eftersom dom har mer publik och syns mer i media.
– Jag tycker ändå damerna har börjat växa med tanke på lagen som kommit nu med Färjestad, Frölunda, Djurgården och så vidare.

Foto: Ronnie Rönnkvist

SER GÄRNA TACKLINGAR INOM DAMHOCKEYN

Ny tränare i Leksand inför kommande säsong är tidigare storspelaren Jens Nielsen, en tränare som Lina Wester tror kommer att bli bra för Leksands damlag.
– Jag har stora förhoppningar på Jens. Under mötena som vi haft har det låtit väldigt bra och seriöst. Det känns som att han verkligen tar tag i det här nu och göra det så bra som möjligt för oss. På det viset känns det också motiverande till att fortsätta.

Han kommer ställa höga krav på dig och laget. Är det något som du känner att ni behöver?
– Ja, absolut. Det tror jag. Sedan har Jens sagt vad han tänkt med säsongen, med spelet och hur han vill ha det. Det är på så sätt som man vill spela, att ha mer puck inom laget och inte kasta bort den och så vidare. Det är sådant som han gått in för mycket vilket känns kul. Det är inte så kul att alltid jaga puck, skrattar Wester.

Du är en ganska komplett spelare, men kanske lite svag på att skjuta…
– Ja, det vet jag, haha…

Vad känner du själv att du måste utveckla i spelet?
– Det är väl framför allt skottet. Det går lika bra att passa så får någon annan skjuta. Skämt åsido så är det nog skottet och kanske lite mer styrka som jag i första hand måste förbättra. Nu får man inte tackas och så vidare, men man behöver styrkan ändå.

Hur ser du på det här, ska vi kalla det för, halvtacklingsförbudet som finns i damhockeyn?
– Det där är ganska svårt eftersom alla domare ser på det olika. Vissa matcher händer det att man verkligen får smälla på och i nästa match får man inte ens peta på någon.
– Jag skulle nog tycka det var kul om man tillät tacklingar. Då får man också lite mer aggressivitet i spelet och vad jag förstår vill också nästan alla ha tacklingar.

Foto: Bildbyrån/Joel Marklund

”BARA POSITIVA MINNEN FRÅN OS”

Lina Wester var en av Damkronornas tongivande spelare under OS i Sotji. Bland annat svarade hon för ett viktigt mål i kvartsfinalen mot Finland.
– 2-1-målet, det var mitt mål va? Det är nog sjukaste känsla jag känt. Den rysningen som gick genom kroppen när jag såg att pucken gick in är det sjukaste jag känt i hela mitt liv tror jag.
– Sedan gjorde Finland 2-2 bara tolv sekunder efteråt så jag hann inte vara glad så länge. I alla fall är det skönaste målet i min karriär.

Hur minns du annars OS?
– Jag har bara positiva minnen från OS och det gick ju bra fram till sista matchen.

Leif Boork kom in i Damkronorna under fjolårssäsongen, hur upplevde du det?
– Han är skön, Leffe. Han säger var han tycker och vad han vill, alltså vad han vill se från oss. Sedan sätter han ner foten när det behövs. Jag tycker att det är bra att han kommit in och tagit över landslaget.
– Leffe är väldigt seriös och alla respekterar honom. Man vågar inte riktigt säga emot honom, men det är bra eftersom vi behöver veta vad vi gör för fel och vad vi kan göra bättre.

Vad hände i sista perioden av bronsmatchen mot Schweiz?
– Ja, vad hände? Jag vet inte om vi började slappna av eller om det var nerver. Jag tror nog att det var nerver.
– Det är nog olika från person till person. Jag tror att vissa kände att vi bara spelar av det här och slutade följa vår gameplan. Vi vart kanske stressade och vågade inte riktigt tro på det så det vart fel. Det var verkligen en helomvändning på tjugo minuter.
– Vi gör två bra första perioder och känner att det här har vi… men det är svårt att sätta ord på vad som hände sedan.

Hur ser du på landslagsspel framöver?
– Jag tar det lite som det kommer nu. Jag har precis fått en fast heltidstjänst och det känner jag måste gå i första hand. Man behöver vara borta väldigt mycket när det är landslaget och jag tror inte att jag får vara borta så mycket.
– Får jag upp motivationen nu när jag ställer mig på isen igen så redan i september kanske man vill tillbaka till landslaget eller kanske aldrig.

Har du haft en dialog med Leif Boork?
– Ja, vi har pratat om det. Han trodde väl inte riktigt att jag skulle sluta i landslaget. Han sa att bollen ligger hos mig. Vill jag tillbaka till landslaget så får jag höra av mig och får då försöka att slå mig tillbaka dit. Han kommer inte att tjata.