Färjestads stora satsning: ”Vi måste tala om för hela omvärlden att vi är på g”

Säsongen var ett misslyckande som naggande klubbens anseende i kanten. Nu rustar Färjestad för att återvinna fansens förtroende och återetablera sig i SHL:s toppskikt. Det är en satsning som kostar pengar.
– Det blir en lite dyrare trupp, men vi har inte så mycket val. Vi måste tala om för oss själva och hela omvärlden att vi är på g, säger klubbdirektören i en stor intervju med hockeysverige.se.

KARLSTAD (HOCKEYSVERIGE.SE)
De siktade på att vara med och slåss om SM-guldet, men lyckades inte ens ta sig till slutspel för första gången sedan 1994. Färjestads säsong var ingenting annat än en stor missräkning.

Lars Haugen.

Nu laddar klubben om och man har plockat in nyförvärv som på pappret ser riktigt starka ut. Inte minst backen Mikael Wikstrand från Frölunda, Johan Ryno från Leksand, och Mikael Johansson, Rapperswil, men även norske landslagskeepern Lars Haugen och Modos tidigare målvaktstränare Maciej Szwoch.

Hockeysverige.se stämde möte med klubbdirektören och tidigare storspelaren Håkan Loob och åkte till Karlstad för få hans syn på varför Färjestad misslyckades den gångna säsongen och om satsningen inför hösten.
– Säsongen var egentligen väldigt jobbig. Det är bara att konstatera och något som även resultatet visar. Vi hade en jobbig första hälft av serien. Att vi sedan åker ut i ett play-in är ett alldeles för abrupt slut. Det sammantaget gör att det var en dålig säsong för A-laget, absolut.

”NÄR DET BLIR EN ANSPÄNNING I BÅSET BEHÖVER DU FLERA LEDARE”

Håkan Loobs vän sedan han kom till Färjestad på 1970-talet, Tommy Samuelsson, återvände som tränare till klubben från Wien inför förra säsongen. Men allt ville inte kugga i och under säsongen plockade klubben även in sportchefen Leif Carlsson i båset.
– Krasst så var det resultaten som gjorde att vi tog det beslutet. Efter tolv omgångar låg vi sist eller näst sist och hade tagit alldeles för lite poäng, vilket styr mycket.
– Sedan märkte vi att det krävdes en stark man till och då passade det med Leffe eftersom han hade tränat laget säsongen innan. Att gå ut och rekrytera någon utanför kändes inte rätt. Vi tyckte att den här lösningen skulle bli bra och det blev också genast mycket bättre.

Upplevde du att Tommy Samuelsson hade svårt att hitta tillbaka till svensk hockey efter att ha varit tre säsonger i Österrike?
– Jag tror att det handlar om den här dräneringen som blir när du inte får som du vill och inte vinner tillräckligt mycket matcher. När det då blir en anspänning behöver du har flera starka ledare i båset. Vi hade både ”Clabbe” (Claes Eriksson) och Radek (Hamr) som gjorde ett jättebra jobb, men kanske inte tillräckligt för att pusha mot det vi behövde.
– Färjestad är en förening som har en väldigt stark historik bakom sig och när vi hamnar i en sådan här situation finns det folk som tror att bara man knäpper man med fingrarna så vänder man trenden. Man måste jobba hårt för att vända trenden och när man gör det måste man ha flera och framförallt mer rutinerade ledare som kommer in och kan hjälpa till med det.
– Sedan kanske vi kunde ha haft tålamod och vänta 15-20 matcher och då kanske det hade kunnat vända ändå, men Färjestad BK har inte den tiden. Folk har inte det tålamodet med oss och det har vi inte själva heller. Då är det ganska naturligt att det blir en ”action plan” direkt.

Ett annat återkommande samtalsämne i Färjestad under förra säsongen var klubbens ekonomi. Personal fick lämna sina uppdrag och generellt gjordes nedskärningar på flera håll, men enligt Håkan Loob utgör inte den finansiella situationen något hot mot klubben i dagsläget.
– Jag vill hävda – och nu kanske sista säsongen säger något annat – att ekonomin i Färjestad mår bra idag. För oss är ekonomin inte bara en årsekonomi utan det är en helhetsekonomi. Vi har en fantastisk plattform då det gäller det ekonomiska med ett fantastiskt stort eget kapital om än i ägandet av arenan och så vidare.  
– Det som varit jobbigt för oss, vilket det även är för andra klubbar, är den dagliga driften. Balansräkningen måste vara korrekt så att säga, men det kämpar vi med hela tiden. Om det inte är alla tolv så är det i alla fall tio av tolv klubbar som kämpar med att balansera det här.

”PUBLIKINTÄKTERNA HAR SJUNKIT GANSKA RADIKALT”

Johan Ryno.

Har Färjestad en sämre ekonomi idag än vad ni hade för exempelvis fem år sedan?
– Nej, absolut inte. Vi har haft lite sämre årsresultat om man tittar på de senaste fem åren och då finns det folk som tror att det här går åt helvete, att det är skitdåligt och så vidare, men så är det inte.
– Man måste med både inkomster och utgifter balansera verksamheten. Ibland är det så att man måste ta större kostnader och inte riktigt kan balansera det med intäkterna. Då blir det ett minusresultat och det är inget som man vill ha, men det är fullt hanterligt.
– Det finns en omvärld där ute och vi försöker attrahera fans och samarbetspartners så mycket som möjligt för att balansera det här. Publikintäkterna har sjunkit ganska radikalt senaste sex, sju åren och då måste vi hitta intäkterna på annat ställe.

Har ni samma spelarbudget kommande säsong som den förra?
– Nej, den ligger högre. 

Att ni har högre budget kan man i och för sig se på era värvningar så här långt, det känns som ni slår på trumman ordentligt inför nästa säsong.
– Det kan nog verka så, men vi har bytt 44 spelare på tre säsonger. Klart att det funnits en kostnad på många av spelarna som har lämnat oss. Den här säsongen kanske vi satsar på några färre, men på lite större namn.
– Det blir en lite dyrare trupp, men vi har inte så mycket val. Vi måste tala om för oss själva och hela omvärlden att vi är på ”g” och att vara nere och i botten av tabellen och kravla inte är vår melodi. Vi måste uppåt och ge oss själva realistiska möjligheter till att vara där.

Vad är den röda tråden i det här ”nya” Färjestad som ni bygger nu?
– Leffe och Tommy tillsammans med mig har pratat mycket om det här försvenskandet, rätt åldersstruktur och framför allt rätt karaktärer som alla pratar om. Vi måste komma tillbaka till det Färjestad alltid varit mycket bra på, vilket är mycket svårare i dag, att hitta stommen. Att hitta sex, sju eller åtta spelare som verkligen förstår vad som krävs för att vara en vinnare, lojalitet med klubben och lojalitet med Karlstad och Värmland.
– Det här har varit den röda tråden, men som jag sa har det varit väldigt svårt att hitta den. Det var mycket enklare när man hade ”Nordda” (Peter Nordström), Jörgen (Jönsson), Pelle (Prestberg) och alla dom här som höll i den här röda tråden inom laget. När dom försvann kom Christian Berglund och ”Walle” (Rickard Wallin), men när sedan dom försvinner är det bara inte att hitta nya spelare att ersätta dom med. Vi har inte haft den lyxen att ha den här stommen och alla lag som vill vara framgångsrika och vinna någonting behöver ha den att luta sig mot, framförallt då det blåser lite grann.

Färjestad har genom åren alltid betecknats som en välskött klubb som ligger i framkanten och leder utvecklingen. Håkan Loob var sex säsonger i Calgary där han bland annat vann Stanley Cup 1989.

Hur mycket erfarenhet från Calgarys organisation i NHL har du tagit med dig in i ditt ledarskap i Färjestad?
– Inte så mycket. Det är en helt annan social närvaro i ett NHL-lag jämfört med SHL. Vi är så oerhört mycket mer om oss och kring oss då det gäller just det sociala och behjälpligheten med allt egentligen. Nu jämför jag bara med mina sex säsonger i NHL på 1980-talet.
– Där är det mycket mera framskjutet att man redan är ganska stark som spelare när man kommer dit. Man har förmodligen redan spelat professionell hockey oavsett om det är i Nordamerika eller Sverige. Jag skulle säga att NHL inte har behovet att ställa upp socialt för spelarna på samma vis. Vi kanske har ställt till det själva, men vi i Sverige är väldigt behjälpliga.    
– Det vi behöver sträva efter och som man definitivt lärde sig där borta är kravställning, förväntningar, mål och hela den biten. Det var självklart där borta. Fann du dig inte i det så överlevde du inte. Jag kunde ibland känna att det var gränsfall till att det övergick i en egoism, ”Det här måste JAG göra bra”. Sedan vart det så att man allierade sig och man vart ett lag i alla fall. Här är det lite annorlunda. I Sverige bygger nerifrån och upp istället för tvärtom.
– Det kan bli en bra mix om man använder det på rätt sätt. Alla saker kan man inte påverka. Vissa saker påverkar hur det blir. Spelarna är det viktigaste vi har. Kan man inte välja exakt vad man vill ha och får det du får välja i tredje, fjärde eller femte hand då är det en risk att allting inte funkar precis som man hade tänt. Det kanske också är tjusningen med SHL, att det är lite guppigt.   

I nästa del av intervjun pratar Håkan Loob om sin syn en internationalisering av svensk ishockey.