Nu är bröderna Bibic redo att göra avtryck i SHL

De var med och tog upp Leksand i SHL, utan att sedan få chansen i den högsta serien. Besvikelsen efter det sitter fortfarande kvar hos Alen och Almen Bibic, som nu är redo att visa vad de går för på SHL-nivå med Rögle.
– Man har en stor revanschlusta, säger Alen Bibic till hockeysverige.se.

RÄTTVIK (HOCKEYSVERIGE.SE)
Bröderna Alen och Almen Bibic har genom sitt fysiska spel blivit fruktade i Hockeyallsvenskan senaste säsongerna. Nu ska de båda på allvar slå sig in i SHL med nykomlingen Rögle. Båda bröderna var med och tog upp Leksand till SHL säsongen 2012/13, men ingen av dem fick någon direkt chans av Andreas Appelgren. I stället slussades Alen ut till Almtuna och Almen till Rögle.

Nu är bröderna återförenade i Rögle och senaste säsongen visade båda två upp en utvecklingskurva som pekar rakt uppåt.
– Det finns definitivt likheter mellan det Leksand vi var med och gick upp med och Rögle som vi gick upp med i vintras. Visst, vi hade jättemånga individer som är bra hockeyspelare, men i slutändan fick vi ihop det som en grupp både i Leksand och i Rögle, säger Alen Bibic till hockeysverige.se när vi träffar honom och Almen strax intill Långbryggan i Rättvik.
Alen fortsätter:
– Vi trivdes med och bodde tätt inpå varandra hela tiden. Det var ingen som spretade till höger och ingen som spretade till vänster, alltså inga utstickare på så vis. När vi väl var på isen var det så att alla skulle mot samma mål. Det var nog den största likheten skulle jag vilja säga.
– Sedan är det givetvis skickliga hockeyspelare, men det var inga storstjärnor med över 600 NHL-matcher som kom dit och frälste oss. Det var, som sagt var, att vi fick ihop det som grupp som gör att vi går upp.

I vad låg den här kemin som gruppen fick ihop?
Almen:
– Det sitter väl lite i väggarna i Rögle. Vi fick alla att dra åt samma håll och offra oss för varandra. Vi var också i några tuffa situationer under säsongen när vi torskade några matcher i rad. Sådant gjorde oss ändå starkare och vi kom upp riktigt bra mot slutet.
Alen:
– Sedan är det så att både Rögle och Leksand är två klubbar med jättehöga ambitioner. Man vill vara i högsta serien och etablera sig där uppe. Då blir det lätt mycket kritik utifrån, vilket också är befogat, alltså från fans, journalister och så vidare. Att då få gruppen att gå samman fast det går lite trögt tror jag har varit nyckeln i slutändan.

Ni flyttade från ett starkt hockeyfäste till ett annat, men vad visste ni om Ängelholm som hockeystad innan ni flyttade dit?
Almen:
– Jag vet att Alen sa till mig när jag åkte ner, då visste jag nästan ingenting on Ängelholm, att Rögle hade helt tokiga supportrar. Det var det enda jag hade med mig när jag åkte ner, säger Almen Bibic med ett leende.
Alen:
– Det är inte en så jättestor hall, men det man minns från då man var där som bortalag var att det var ett så sjukt jävla tryck. Det var en sådan sak som i alla fall jag lade märke till.

Var det positivt eller negativt som bortalag att mötas av det här trycket?
Alen:
– Jag personligen gillar när det är ett sådant tryck, men det kan vara lite både och. Går det jättebra under matchen är det kul att få höra lite burop och så vidare, men går det sämre är det inte så kul att spela där som bortalag. Atmosfären var i alla fall alltid skön där.

Är det samma hockeykultur i Ängelholm som i Leksand?
Almen:
– Jag vill inte påstå att det är lika stort, men hockeyn där är väldigt stor. Det är jäkligt kul och folk vill prata hockey. När vi går till ICA är det alltid någon som ställer någon fråga om nya spelare och så vidare. Jag brukar säga att jag inte är sportchef utan bara en av spelarna, skrattar Almen Bibic.
Alen:
– Runt om i Skåne är Rögle väldigt stora. Så är det verkligen. Skillnaden mot Leksand är att dom kommit ut med sitt varumärke utanför Leksand och Dalarna. Man kan säga att Leksand har lyckats bredda ut sig över hela landet. Där har Rögle lite mer att jobba på, men så blir det eftersom Leksand har haft sin storhetstid som gav klubben mycket fans. Rögle är på väg upp och kan vi etablera oss i SHL och bli ett stabilt lag där så kommer Rögles varumärke bli större över hela Sverige.

Bröderna Bibic efter avancemanget med Leksand 2013. Foto: Ronnie Rönnkvist

SKREV SMS TILL LUSTH

Både Alen och Almen Bibic har lite av en stämpel på sig, till största delen skapade av dem själva, att vara fysiska och tuffa i sin spelstil. Men att leva upp till det ryktet i match efter match är inga svårigheter enligt bröderna.
Almen:
– Nej, jag tycker inte det. Sådant kommer spontant…
Alen:
– Den största pressen sätter vi på oss själva. Vi tänker inte på om det är någon press utifrån eller från någon sportchef eller tränare. Vi har jäkligt höga krav på oss själva och det har vi haft sedan barnsben.

Almen Bibic. Foto: Ronnie Rönnkvist

Det är väl ändå mentalt ansträngande att gå in varje dag och spela den typ av hockey som ni gör?
Alen:
– Definitivt, men sedan har vi den rollen och trivs med den. Trots allt är det ingen Lingonliga vi spelar i utan toppnivån här i Sverige och som även är en toppliga internationellt.
Almen:
– Det är en jäkla press, så är det, men man blir väldigt tillfredsställd när man exempelvis sätter dit Mattias Persson, som är en av Hockeyallsvenskans skickligaste spelare, med en bra tackling. Sådant ger självförtroende.

Hur ofta blir ni utmanade verbalt att gå en fight under en match?
Alen:
– (Skratt) Klart att det sker, men det är munhuggning både fram och tillbaka, sådana är vi. Vi ger och vi tar. Det händer då och då att man blir utmanad, men inte så jätteofta. Klart att man snackar lite, men i första hand försöker vi spela hockey så bra som möjligt. Det är ändå vad som är det viktigaste. Du kan inte åka runt och snacka och sedan inte leverera på planen. Då ser det bara löjligt ut.

Hur kul är det att möta Malmö?
Almen:
– För mig personligen är det dom bästa och roligaste matcherna att spela. Malmö har många profiler som bjuder upp. Nu tappar man Mats Lusth, men jag tyckte att det var väldigt kul när han var på andra sidan. Jag skrev faktiskt ett sms till honom att ”jag kommer sakna honom på andra sidan/Pizzabagaren.”

”ÄR INGA ALIENS VI KOMMER ATT MÖTA”

Till kommande säsong stärker Rögle upp på tränarsidan då Anders Eldebrink kliver in som headcoach.
Alen:
– Anders verkar vara en rutinerad tränare. Nu har inte vi träffat honom speciellt mycket ännu. Det jag har hört är att han gillar att utveckla unga spelare och gruppen, vilket jag tror blir väldigt viktigt för oss den här säsongen. Att vi hela tiden utvecklas som grupp och strävar mot samma mål.
– Han har varit med på den här nivån länge, vilket jag tror blir väldigt värdefullt för oss som nykomling. Han vet hur man ska hantera det. Sedan får vi lära känna honom bättre efter att vi kommer tillbaka efter semestern.

Vad blir nyckeln till att göra Rögle till ett slutspelslag?
Almen:
– Att i slutet av säsongen få till så att alla verkligen krigar för varandra och köper sin roll. Det var kanske något som tog lite tid i början av förra säsongen eftersom vi hade lite nya spelare. Till slut köpte alla sin roll och gjorde det väldigt bra.
– Sedan hade vi ett ganska dåligt boxplay i början av säsongen, men under slutspelsserien tror jag att vi bara släppte in ett mål i boxplay. Sådant kommer bli avgörande även nästa säsong.

Alen Bibic. Foto: Ronnie Rönnkvist

Alen, hur får man får ihop gruppen så alla accepterar sina roller?
– Jag tror att det krävs inte bara en stark ledare utan också några spelare som tar tag i det och är starka ledare i gruppen. Visst lyssnar man på tränare och så vidare, men det biter mycket mer om din medspelare kommer fram och säger – att nu ligger det till så här och nu måste du köpa den här rollen. Det är ändå vad det här handlar om.

Vad ser ni som era personliga målsättningar kommande säsong?
Alen:
– Personligen handlar det först och främst om att ta en plats i Rögle och sedan få spela så mycket som möjligt och bli en bättre hockeyspelare helt enkelt. Nu är det en nivå upp vilket vi är väl medvetna om. Vi fick aldrig chansen i Leksand, vilket sitter kvar lite grann än i dag. Man har en stor revanschlusta helt enkelt.
– Vi har lagt om sommarfysen både då det gäller själva träningen, men vi kör också mycket hårdare och lagt om kosten. Det är vår fystränare, Tor Sverrison, som har en stor del i vår framgång på den fysiska biten. All cred till honom.
– Vi har tagit det till en ny nivå där vi verkligen vill ge oss själva chansen att ta en plats i laget. Sedan vill man givetvis ta en större roll i laget och vara en ledare helt enkelt.
Almen:
– Jag håller med. Först och främst vill jag ta en plats i laget. Sedan att göra en stabil och bra säsong och visa att man kan hålla över tid i SHL. Sedan snackar många om att det är ett jättesteg att ta till SHL, men man får inte glömma bort att det fortfarande är hockey som vi spelar. Vi har mött många av dom här spelarna under juniortiden.
Alen:
– Det är inga ”aliens” som vi kommer möta, även om det är väldigt duktiga hockeyspelare som man ska ha all respekt för.

Är det ingen av er som tänker på Tre Kronor?
Alen:
– Det första steget är att ta en plats i laget i och med att vi inte tidigare har spelat i SHL så där jättemycket. Klart att spelar man bra i SHL så belönas man med Tre Kronor, så är det ju, men man lär ta det steg för steg.

Almen om Alens utveckling som hockeyspelare sedan han kom till Rögle:
– Han har fysiken, men allt annat i hans spel har också tagit stora steg framåt. Det är också lite av Alens styrka, att han hela tiden blir lite bättre på allting. Det kanske inte går i någon superraketfart, men han blir bättre och bättre för varje dag. Han har blivit rörligare på skridskorna och fått ett bättre skott, men framförallt har han jobbat väldigt hårt för det. Han har blivit en skickligare back sedan han lämnade Leksand.

Alen om Almens utveckling som hockeyspelare sedan han kom till Rögle:
– Almen har alltid haft den här brutala fysiska spelstilen där han kör över folk. Under juniortiden var det lätt att han hamnade lite fel, kunde klippa ett knä och få lite för mycket utvisningar. Den delen och talangen har han utvecklat riktigt mycket. Nu plockar han spelarna mer rakt på och kör riktigt schyssta tacklingar. Hård men schysst och tacklingarna får mer effekt. Sedan har vi jobbat tillsammans mycket med klubb- och skridskoteknik. I och med att vi är så stora i kropparna så vet vi att det är våra brister. Där har han tagit steg framåt hela tiden.