Christian Berglund: ”Man vill vara en förebild”
Ännu en huvudtackling, ännu en avstängning och ännu en gång bespottad. Turbulensen efter den uppmärksammade tacklingen på Björklövens Kalle Ekelund tog Christian Berglund med ro. Jobbigt blev det först när han insåg att han hade misslyckats i sin roll som förebild för den yngre generationen.
– Som ungdomsledare för pojkar som växer upp vill man vara en förebild och inte behöva förklara att man inte spelar för att man har tacklat någon i huvudet, säger Berglund till hockeysverige.se.
STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Den truckerliknande mustaschen och det långa håret fyller antagligen ingen symbolisk funktion för Christian Berglund. Men med tanke på omständigheterna passar det bra. Dels för att han spelar för Bik Karlskoga, laget som har fått ”den objudna kusinen från landet”-stämpeln i hockeysverige. Dels för att han ännu en gång har blivit något av svensk ishockeys ”bad boy”.
– Äh, det har jag ju varit i många år. Syns man inte finns man inte, skämtar han när hockeysverige.se träffar honom på Hovet i samband med comebacken efter den senaste avstängningen.
– Jag vet ju att jag spelar aggressivt och att det går snabbare. Jag vet ju själv vad jag står för och att de flesta motståndare inte tycker om mig, men så har det alltid varit så det är ingenting nytt. Det är svårt för mig att byta spelstil efter 20 seniorsäsonger.
Den senaste incidenten där Berglund var involverad inträffade den 22 september då 35-åringen knockade Björklövens back Kalle Ekelund med en tackling mot huvudet. Följden blev en sex matcher lång avstängning, hans tredje för en huvudtackling inom loppet av 20 månader. I januari 2014, när Berglund fortfarande spelade i Färjestad, sänkte han Linköpings center Sebastian Karlsson och stängdes av i 4+3 matcher. I mars i år var det sedan den dåvarande Röglebacken Calle Rosén som fick en armbåge i huvudet, vilket renderade i 3+2 matchers avstängning för Berglund.
Inför gårdagskvällens comeback sa Berglund till Karlskoga Tidning att han ”hade fått en tankeställare” efter den senaste avstängningen. Efter 4-7-förlusten mot AIK, där han bidrog med ett mål och en assist, utvecklar veteranen sin hållning.
– Jag gillar att spela tufft och man vill köra på någon schysst så att han kliver av, men ändå kan spela nästa match. Jag vill ju inte träffa huvudet och jag hoppas att jag slipper göra det igen, säger han.
– Jag förstår att det är jobbigt för de som blir tacklade, men jag förstår även de som tacklar eftersom det går så jäkla snabbt och det räcker med att spelaren man ska tackla rör huvudet på en hundradel så blir det fel.
”DET ÄR HASTIGHETEN SOM GÖR DET – INGET SNACK OM SAKEN”
Hans poäng är att tempot på isen är så högt i dag att skadorna blir större när spelarna kolliderar.
– När jag kom upp i elitserien var det som att krocka i 50 kilometer i timmen. Nu krockar du i hundra. Det är klart att det blir större konsekvenser då. Tyvärr är det hastigheten som gör det, inget snack om saken.
Vad tycker du att man kan göra för att huvudtacklingarna inte ska bli en epidemi då?
– Det gäller att spelarna är bättre förberedda på isen, att man är försiktigare i hur man agerar innan man tar emot en tackling. Ofta ser man killar som placerar huvudet lågt eller vrider sig alldeles innan tacklingsögonblicket. Då är det omöjligt att hinna avbryta.
– Jag säger inte att det är okej att tackla någon i huvudet, utan försöker bara förklara varför det så ofta blir som det blir. Det går för snabbt helt enkelt. I 99 procent av fallen är det olyckliga situationer som gör att spelare blir skadade, inte att man medvetet försöker skada varandra.
Eget ansvar då?
– Jo, det är klart, ser man att killen har huvudet nere när man ska tackla, då gör man inte det. Men killen kan stå på ett sätt när du ska tackla honom och på en sekund har han vänt sig eller vikit ned huvudet. Då hinner du inte avbryta.
Att han till en följd av sina huvudtacklingar har blivit föremål för hockeysveriges ilska rycker Christian Berglund på axlarna åt. Vad folk skriver på sociala medier eller tycker i krönikor lägger han ingen vikt vid. Däremot har han känt sig illa till mods när han har behövt berätta för den yngre generationen varför han inte funnits med på isen de senaste veckorna.
– Som ungdomsledare för pojkar som växer upp vill man vara en förebild och inte behöva förklara att man inte spelar för att man har tacklat någon i huvudet. Det har varit jobbigast att behöva göra det.