Linnéa Andersson.Foto: Ronnie Rönnkvist

Hon är uppvuxen i lilla Eksjö i Småland och har tagit vägen till juniorlandslaget via HV71 – precis som en viss Niklas Hjalmarsson tidigt i sin karriär. Backen Linnéa Andersson har använt NHL-backens resa som inspiration för sig själv.
— Han har varit och är fortfarande en förebild, säger Andersson till hockeysverige.se inför det stundande U18-världsmästerskapet i Kanada.

UPPLANDS-VÄSBY (HOCKEYSVERIGE.SE)
HV71 har en spelare till Junior-VM i St. Catharines som börjar på lördag. Det handlar om 17-åriga backtalangen Linnéa Andersson som spelat samtliga 25 matcher för HV 71 i Riksserien den här säsongen. Till HV71 kom hon från Eksjö för två säsonger sedan. Alltså från samma ort som trefaldige Stanley Cup-mästaren med Chicago, Niklas Hjalmarsson.
– Min lillebror (Gustav) spelade hockey i Eksjö när han var liten och min pappa (Peder) tränade deras lag. Då var jag med på någon träning och tyckte det var jätteroligt och då blev det att jag fortsatte, säger Linnéa Andersson till hockeysverige.se när vi träffar henne inför avresan till Junior-VM.
– Jag har alltid åkt skridskor med min pappa och lillebror på allmänhetens åkning och då blev det så att jag ville hänga på och spela hockey också.

Att komma ifrån att prata om Niklas Hjalmarsson när man pratar med en hockeyback från Eksjö är givetvis omöjligt. Det visar sig också att Hjalmarsson varit en förebild för Linnéa Andersson genom åren.
– Ja, han har varit och är fortfarande en förebild. För det första är han back och eftersom jag också är back så blir det väldigt speciellt. Han är ju riktigt duktig och det är kul att se hur långt han har kommit.

Vad tror du att Niklas Hjalmarsson har betytt för hockeyintresset i Eksjö?
– Jag tror att han har betytt mycket eftersom det är många som tycker att det är coolt att se en spelare i NHL komma från Eksjö. Det är kanske många som blir intresserade av hockey på grund av honom eller när dom ser honom spela. På så vis tror jag att han har bidragit mycket.

Är hockeyintresset generellt stort i Eksjö?
– Ja, jag tycker det är ganska stort. Vi har ju även haft ett ”Niklas Hjalmarssons hockeyläger”. Det här året tror jag inte att man skulle ha det, men hockeyintresset har i alla fall varit stort.

För två säsonger sedan lämnade Linnéa Andersson Eksjö för att flytta dom fem milen västerut till Jönköping och spel för HV71.
– Jag flyttade till själva Jönköping i år. Det var mer att när vi gått upp i Riksserien och för att jag ska kunna spela och hänga med där så måste jag kunna gå på alla träningar. Den möjligheten skulle jag inte haft annars.
– Nu fick jag även möjligheten att gå på hockeygym med killar och då tog jag också den chansen.

Hur fungerar det att gå på hockeygym med killar?
– Det är riktigt kul samtidigt som dom är riktigt duktiga och talangfulla. Att gå där är väldigt utvecklande för mig. 

Varför valde du spel i just HV71?
– Jag fick förfrågan efter att HV71 hade åkt ur Riksserien för två säsonger sedan om jag ville komma upp och träna någon gång med dom. Det ville jag ju och eftersom jag tidigare bara spelat med killar så lät det intressant att få chansen att spela med tjejer efter Stålbucklan och så vidare.
– Det var jättekul och det är verkligen ett härligt gäng där så det blev att jag ville stanna kvar där istället.


Foto: Ronnie Rönnkvist

INSPIRERAS AV LAGETS VETERANER: ”SER UPP TILL ASSERHOLT”

Linnéa Andersson fick förra säsongen vara med om en häftig resa när HV71 tar sig hela vägen tillbaka till Riksserien.
– Det var ju otroligt kul, säger hon med ett stort leende och fortsätter:
– Att gå upp i Riksserien var något vi hela tiden hade satsat på. När man då når målet är det givetvis jättekul. Det var verkligen något speciellt.

Vad var det som gjorde att ni tog er till Riksserien?
– Jag tycker att vi hela tiden kämpade på och visade att vi hör hemma i Riksserien. Dessutom tycker jag att vi spelade bra.
– Sedan har vi en sammanhållning i gruppen som är…, jag vet knappt hur jag ska förklara den, men det är härligt att få vara med och uppleva den. Vi har något speciellt, men jag kan inte säga vad det är.

Till årets säsong har HV 71 spetsa upp truppen med tre landslagsspelare i form av Fanny Rask, Jenni Asserholt, Jennica Haikarainen plus några amerikanskor. Spelar som har betytt väldigt mycket för HV71 så här långt.
– Det har betytt väldigt mycket för oss att få etablerade och erfarna spelare som har spelat i Riksserien. Spelare som varit med om mycket innan. Dom visar verkligen att dom vill vara i HV71 och spela med oss.
– Man ser verkligen upp till framför allt Asserholt och Rask. Dom kämpar alltid på och är också med i landslaget. Dom för verkligen laget framåt.

Vad har dom båda betytt för dig personligen?
– Alla dom tjejerna tränar mycket, även extra båda innan och efter träningarna. Dom brinner verkligen för hockey och gör allt för att få vara med och spela.

Linnéa Andersson är debutant i årets JVM, men har under årets säsong spelat i juniorlandslaget och lärt känna övriga tjejerna i laget ganska väl.
– Jag hoppas att kunna tillföra glädje eftersom det är ganska viktigt när man är i väg. Jag vill även visa att man måste kämpa hela vägen till slutsignalen går och inte ger upp efter halva byten.

Hur skulle du beskriva dig själv som spelare?
– Jag är mer defensiv än jag är offensiv. Jag jobbar väldigt mycket med det här att bryta puck och att vara jobbig på planen helt enkelt. Oftast trivs jag att spela försvarsspel och mitt mål är att det inte ska bli mål bakåt, såklart, skrattar Linnéa Andersson.

Hur långt kan det här laget räcka?
– Jag vet inte så mycket om dom andra lagen. Vi har bara mött Tyskland, Finland och Ryssland, men jag tycker att vi har ett väldigt bra lag. Vi har ett snabbt lag och jag tycker att det gått bra för oss i dom matcher som vi spelat den här säsongen.
– Sedan är sammanhållningen väldigt bra med tanke på den korta tid som vi haft tillsammans. Vi hoppas komma högt, men vi får se hur det blir.

Du är ensam från HV71 i det här laget, hur tänker du kring det?
– Det är ju annorlunda. Många är ju från samma klubbar som någon annan i laget, men jag har alltid varit ensam från min klubb eftersom jag alltid varit ensam tjej när jag spelat med killarna. Jag tänker inte så mycket på det där eftersom det är som normalt för mig att komma in som lite ensam, haha…
– Sedan är det här ett bra gäng att komma in i. Alla är välkomnade, avslutar Linnéa Andersson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *