För familjetraditionen vidare efter storebrors tuffa öde: ”Jag är lite mer rörlig”

Storebror Daniels karriär avslutades sannolikt i förtid efter den otäcka tacklingen han fick motta förra säsongen. I hans frånvaro har Simon Fernholm fört familjetraditionen vidare genom att svara för en habil säsong med Timrå, en säsong som fortsätter i Slutspelsserien i kväll.
– Vi har lirat under hela säsongen med fokus på att inte hamna på kval nedåt och har haft kniven mot strupen hela tiden. Nu har vi ingenting att förlora, så det är som bäddat för oss, säger han till hockeysverige.se inför bortamötet med Almtuna.

Efter att Daniel Fernholm stoppats från vidare spel på grund av sina hjärnskakningsproblem är det den elva år yngre brodern Simon Fernholm som bär upp familjens namn i hockeykretsar. Liksom storebror är Simon fostrad i Huddinge och spelade juniorhockey i Frölunda, men från och med den här säsongen har har tillhört allsvenska Timrå.

När hockeysverige.se får en pratstund med den storväxta backen (198 cm/93 kg) råder det i alla fall inga tvivel om att hans bror har varit viktig för honom under hans uppväxt.
– Självklart var brorsan en jättestor förebild för mig. Jag har följt honom från hallen sedan jag var liten och jag kan tänka mig att han har influerat mig i mitt spel en del.

Kan du se likheter mellan er i spelet?
– Lite, men jag tror ändå inte att vi är så jättelika.

Vad skiljer mest som du ser det?
– Svår fråga… (skratt). Jag är lite mer rörlig jämfört med vad han är i alla fall. Det var väl hans akilleshäl, han hade nog velat vara rörligare.

Hur mycket har ni båda kunnat träna med varandra med tanke på att han är elva år äldre än dig?
– Nu på senare år har vi gjort det. Precis innan jag flyttade till Frölunda så tränade vi en del ihop. Sedan har vi givetvis spelat en del bandy hemma på gården.

I oktober 2014 hände det som inte får hända i en hockeyrink. Luleås Johan Forsberg hoppar in en armbågstackling på Daniel Fernholm och orsakar en hjärnskakning som hållit honom borta från hockeyn sedan dess.
– Han mår bättre i dag och vad jag vet så har han inte ont i huvudet längre då han inte tränar på så mycket, vilket är skönt. Men jag tror att han fortfarande blir trött när han är ute och det är mycket folk runt omkring i rörelse.

Har du själv drabbats av smällar mot huvudet?
– Jag har klarat mig ganska bra från smällar faktiskt. Jag har inte fått någon stor tackling mot huvudet utan bara några småtacklingar. Man klarar sig dessutom ganska bra när man är lång. Dom undviker mig.

Med tanke på vad som hände Daniel känner du själv en oro under matcherna för att råka ut för något liknande?
– Nej, men som jag sa så har jag själv inte fått några riktiga hjärnskakningar. Jag kan tänka mig att har du väl fått en smäll mot huvudet så tänker man nog en extra gång innan man går in i närkamper. Samma sak om man skadat axeln och så vidare.

Foto: Bildbyrån/Niklas Larsson

”HADE INGEN FÖRSÄKRING – FICK VÄNTA TRE MÅNADER PÅ OPERATION”

Simon Fernholm spelade i Huddinge fram till och med säsongen 2011/12. Efter det följde två säsonger i Frölunda med bland annat debut i SHL, men efter sin andra säsong i klubben fick han inte vara kvar. Ny adress blev i stället Troja-Ljungby i Hockeyettan.
– Efter Frölunda hade jag inga lag att välja på i Hockeyallsvenskan. Jag skadade mig sista säsongen i Frölunda. Då blev det ganska tufft för mig när alla allsvenska klubbar rustade för att gå upp då det fanns chansen för två ytterligare lag att gå upp. Det var svårt att hitta lag helt enkelt.

Han har också full förståelse för att det inte blev någon fortsättning i Frölunda.
– Jag hade nog inte kunnat ta en plats efter skadan. Det tog en ganska lång tid även då jag spelade i division 1 med Troja att komma tillbaka. Det var tufft eftersom det var en skada som tog lång tid att komma tillbaka från.
– Det var en knäskada där knäskålen hoppade ur led. Dessutom hade jag ingen försäkring när skadan skedde eftersom jag hamnade lite emellan A-laget och J20. Det gjorde att jag fick vänta tre månader på operationen.

Efter en säsong i Troja fick Simon Fernholm ta klivet upp till Hockeyallsvenskan och Timrå.
– Varför det blev Timrå? Det är ganska många från Huddinge som har gått till Timrå, men framför allt var det för att det är ett ungt lag och jag tror att det är en bra klubb att utvecklas i. Den uppfattningen har jag fått i alla fall.

Förutom Simon Fernholm kommer även Johan Mattsson, Jeremy Boyce och Johan Persson från Huddinge.
– Det har bara blivit så att det är mycket Huddingespelare i Timrå, men jag vet faktiskt inte varför. Sanny Lindström var väl den från Huddinge som var här först.

Den här säsongen har Simon Fernholm spelat 39 matcher för Timrå och gjort ett mål och totalt nio poäng. En säsong som ånyo har betytt en del skadeproblem för honom.
– Säsongen har väl varit lite upp och ner. Den började ganska bra. Sedan skadade jag mig under säsongen och efter det har det varit lite tungt att komma igång. Fysiskt skulle jag behöva steppa upp lite.

Ni går till playoff med det här ganska orutinerade laget, vad är styrkan i den här gruppen?
– Vi har ju varit jäkligt bra under hela säsongen. I matcherna som vi har förlorat har det ändå känts som att vi är ett mycket bättre lag. Styrkan är väl målskyttet. När vi väl fått självförtroende studsar puckarna med och dom går in i stället för att studsa stolpe ut.
– Jag tror att vi är jäkligt farliga när studsarna går med oss och vi har absolut potential att vara topplag i Hockeyallsvenskan.

Med tanke på vad du säger om att ni har studsarna med er, hur långt kan Timrå räcka i kvalet?
– Vi har en jäkligt bra känsla. Vi har ingenting att förlora och det är ändå så att vi har tagit den sista platsen till play off. Vi har lirat under hela säsongen med fokus på att inte hamna på kval nedåt och har haft kniven mot strupen hela tiden. Nu har vi ingenting att förlora, så det är som bäddat för oss.

Det här kan sluta med att ni får möta Malmö eller Modo i en direkt avgörande matchserie om att gå upp till SHL, vågar du ens tänka den tanken?
– Klart att man tänker på det, men man får ta match för match och kolla vad som händer. Det känns i alla fall som att vi har bra förutsättningar. Sedan såg jag att upplägget, alltså matcherna, ser ganska bra ut för oss. Det gäller att vi spelar bra också. Vi behöver inte känna någon press utan det är bara att gå ut och köra.