• Publicerat 14 mars, 2016
  • Skrivet av Hockeysverige
  • 0 Kommentarer

http://shop.eliteprospects.com
BB160121CS028 Brynäs Daniel Mannberg ligger utslagen efter en tackling från Frölundas Elias Fälth i slutet av januari.Foto: Bildbyrån/Carl Sandin

Tankarna cirkulerar kring många samtal jag har haft och hört senaste tiden, tillika kommentarer och frågor jag både har fått ta emot och själv ställt. Det berörande ämnet är tacklingar med olika infallsvinklar, såsom om herrarna kanske borde ta efter förbudet mot open-ice-tacklingar som finns inom damhockeyn? Det skulle kunna bli att slå två flugor i en smäll.

Det är onsdag kväll och första semifinalen mellan Djurgården-Linköping spelas på Stora Mossen i Stockholm. Jag sitter där i den kyliga hallen, bredvid mig har jag en kompis som jag fått med mig för att se sin första damhockeymatch. Jag kan inte undgå att tänka på det som många anser vara det som hockey går ut på, närmare bestämt tacklingar. Under matchens gång skjuter Djurgårdens Tina Enström ett skott och min kompis ger ifrån sig ett läte som han själv säger motsvarar en smärre chock över hur hårt skottet är, likaså hur vissa kollisioner på isen faktiskt är tacklingar.

Att många inte tittar på damhockey beror till stor del på att sporten inte uppmärksammas på samma sätt som herrhockeyn. Men i grund och botten verkar det ha en majoritetsmässig grund i den absurda anledningen att ”spelarna inte får tacklas”.

Därför vill jag klargöra lite saklig information rörande detta:

Inför VM 1994 togs beslutet att införa reglerna kring tacklingar i damhockeyn då de fysiska skillnaderna nationerna emellan var påtagliga. Det handlar alltså inte om att spelarna själva inte vill tackla/bli tacklade, dessa regler instiftades helt enkelt av säkerhetsskäl. Däremot är det viktigt att komma ihåg, vilket jag tror många glömmer, att reglerna rörande tacklingar inte resulterar i ett generellt tacklingsförbud.

Det är skillnad på regler och förbud, men framför allt så blir det här än viktigare hur man definierar en tackling. Inom damhockeyn förbjuder reglerna ”open-ice-tacklingar” samt tacklingar i ≥ 90 grader. Det innebär inte att en match med tjejer på isen är mesig, saknar intensitet eller andra komponenter som många anser att damhockeyn inte besitter.

Jag vill hävda att det är raka motsatsen. Det är fysiskt spel, närkamper och en tuff kroppskontakt – men med fokus på spelet.

Jag vill påstå att tacklingarna som förbudet innefattar inom damhockeyn är tacklingar som i många fall genererar eller tenderar att ge skador i herrhockeyn, främst då via så kallade open-ice hits. Tacklingar för all del men när det kommer till open-ice-tacklingarna vill jag påstå att vi år 2016 bör ha en dialog kring om dessa verkligen hör hemma i sporten, eller om herrarna inte borde ta efter damerna vad gäller det förbudet.

Tacklingen mot dåvarande Ottawa 67´s-forwarden Shane Prince i OHL (se nedan) eller den mot Nathan Horton när han spelade Stanley Cup-final med Boston Bruins mot Vancouver Canucks 2011 är bara några exempel på open-ice-tacklingar där det har gått snett.

Det finns uppenbara fall där resultatet av en open-ice tackling varit högst olyckligt, men så är också en sådan tackling som gjord för att sluta ogynnsamt. Många kommer säkert yrka på att jag likväl kan förespråka att alla tacklingar bör tas bort, men så är inte fallet. Däremot den typ av smällar där risken är stor att spelaren som får ta emot en open-ice-tackling blir skadad.

En tackling mot eller längs sargen, om den utförs korrekt, motiveras av att vinna pucken alternativt att ge en lagkamrat möjlighet att nå pucken när tacklingen utförs. Där är den relevant för sporten och spelet, precis som den är även i damhockeyn med skillnaden att man här väljer att använda ordet närkamp. En tackling som delas ut ”open ice” handlar sällan om att vinna pucken, snarare att oskadliggöra en motståndare, vilket knappast kan anses vara en del av det ursprungliga spelet. 

Parallellt blir en intressant fråga vi måste ställa oss: hur definierar man egentligen en tackling i dag? 

Angelica Lindeberg
Hockeyintresserad receptionist i Stockholm men har under hösten studerat på distans, kursen ”Hockey, kultur och samhälle” på Linnéuniversitet. Hon har tidigare skrivit artikelserien ”När ljuset släcks” om en elithockeyspelares reaktion på att karriären tar slut:
http://www.hockeysverige.se/2016/01/26/nar-ljuset-slacks-skedet-efter-ishockeyspelarnas-professionella-glansperiod/
http://www.hockeysverige.se/2016/01/27/del-2-nar-ljuset-slacks-skedet-efter-ishockeyspelarens-professionella-glansperiod/

Annons: