Nyförvärvet vill leda i laget – och i samhället: ”Det minsta man kan göra är att besöka ett sjukt barn”

Han följde upp två allvarliga knäskador på två år med att göra NHL-debut och bli matchvinnare direkt. Men efter att ha levt det tuffa AHL-livet i åtta år ser nu Bryan Lerg fram emot en nystart på karriären i Rögle, där han vill vara en ledare och hjälpa det unga laget att klivet till slutspel. Men det är inte bara i laget han vill vara en ledare.
– Det handlar om att ge tillbaka till fansen och till samhället, säger han till hockeysverige.se.

Skillnaden mellan ett liv i NHL och AHL är stort. Om NHL är ett liv som stjärna, med privatflyg, fina hotell och stora arenor är AHL något helt annat. Det är långa bussresor till små arenor, för ett hockeyliv i det undanskymda.

Foto: Getty Images/Robert Prezioso

En som vet vad det handlar om är Rögles amerikanska nyförvärv Bryan Lerg. De senaste åtta säsongerna har han levt AHL-livet med en dröm om att få chansen i världens bästa hockeyliga, och belönades för sitt hårda jobb med åtta NHL-matcher med San José Sharks de senaste två säsongerna. Nu blir det en nystart i SHL med Rögle.
– Jag har övervägt det nästan varje sommar, men jag ville alltid ge mig själv en bättre chans att nå NHL. Det var något jag hade drömt om sedan jag var barn, och jag hade turen att få göra några matcher. Men nu är det dags att få en nystart. Jag har alltid varit ett stort fan av europeisk hockey och stor rink. Det borde passa mina färdigheter och sättet jag spelar på, säger Lerg när hockeysverige.se når honom i ett Kalifornien där det väntas temperaturer på upp mot 28 grader i dagarna.

När Lerg gjorde sin efterlängtade NHL-debut i San José Sharks förra säsongen gjorde han det med eftertryck. I sin första match gjorde han också sitt första (och enda) NHL-mål, som dessutom blev matchavgörande.

Har smaken av NHL-spel gjort det svårare att ta beslutet att lämna Nordamerika?
– Både ja och nej. Jag menar, jag tror det är därför det har tagit mig en tid att komma till det här beslutet. Jag har övervägt det förut men jag har alltid velat ta mig till NHL, och när jag fick spela förra året och göra det matchavgörande målet är förmodligen det största ögonblicket i min karriär. Men jag vet också hur branschen funkar. Det är svårt att komma till träningslägret som 30-åring och försöka tävla med en 19-åring som de draftat i första rundan. Jag är taggad på den här nya möjligheten.

SAMMA FRAMGÅNG SOM ANDRA COLLEGESPELARE?

Att det är första gången han kommer till Europa för att spela är dock en sanning med modifikation. Säsongen 2009/10, när hans entry level-kontrakt med Edmonton hade gått ut, åkte han till Schweiz och Genève-Servette för att försöka ta en plats. Det blev dock bara en tävlingsmatch i klubben.
– Jag var på en två månader lång try-out och spelade 13 försäsongsmatcher. Sen sajnade de en annan import. Jag ville testa även om det var ett långskott. Det funkade inte, men det var ändå grymt och jag blev kär i den europeiska stilen.

Bryan Lerg har, likt många framgångsrika nordamerikaner i SHL den senaste tiden, spelat på college. Spelare som Ryan Lasch, Garrett Roe, Nick Johnson och Jack Connolly är bara några av de tidigare collegespelarna som skördat stora framgångar i ligan.
– Jag känner dem inte personligen, men jag känner till många av namnen från att ha spelat mot dem i college ungefär samtidigt. Det är kul att se att de killarna har lyckats och förhoppningsvis kan jag göra samma sak.

Varför tror du att collegespelare har varit så lyckade i den svenska hockeyn?
– Jag vet inte, men jag tror att det kan passa bättre till en collegespelares spel. Det är ju inga slagsmål i Sverige, utan spelet handlar mer om skicklighet. Det är det jag är taggad på, det är min typ av spel. Jag tror att det är därför många collegespelare har kommit in och haft framgång.

Bryan Lerg i Michigan States tröja. Foto: Getty Images/Elsa

DROG KORSBANDEN I BÅDA KNÄNA

För några år sedan genomgick Bryan Lerg en särskilt tuff tid i karriären. Två raka säsonger, 2012/13 och 2013/14, tvingades han avsluta efter svåra knäskador.
– Jag var i Colorados farmarlag Lake Erie och började säsongen rätt bra, men så slet jag sönder knät. Jag fick rehabträna åtta månader och var tillbaka till nästa säsong och började bra igen, men så slet jag sönder andra knät.
– Jag fick göra två knäoperationer på två år. Jag är inte en spelare som brukar vara skadad, det är de två enda allvarliga skadorna jag har haft. Det har varit mycket återhämtning, men de senaste två säsongerna har jag varit tillbaka till mitt vanliga jag.

Vad var det för typ av skador?
– Det var korsbandet i båda knäna. Jag har varit igenom mycket, men jag är glad att jag känner mig bättre igen. Det stör mig inte längre.

Visste du direkt vad som hade hänt när du gjorde illa det andra knät?
– Ja, den andra gången visste jag till hundra procent att mitt knä var trasigt. Den första gången var jag osäker men den andra var jag säker på. Jag landade på det konstigt och hörde hur det smällde till.

Hur tufft var det mentalt att behöva gå igenom samma process en gång till?
– Det var tufft. Jag kunde inte fatta det. Den första gången sög, men då visste jag inte vad jag skulle ge mig in på med rehab. Så det var en hemsk känsla när det hände, men samtidigt gick återhämtningen riktigt bra då jag visste vad jag skulle göra eftersom jag hade gått igenom det ett år innan. Så på det sättet hjälpte det mig, men det var inte roligt med åtta månader rehab igen.

”FÖRSÖKER FÖREGÅ MED GOTT EXEMPEL”

I Bryan Lerg får Rögle en spelare som har varit kapten i sina respektive AHL-lag de fyra senaste säsongerna, och dessutom under sitt sista år på Michigan State University. Att vara en ledare på och utanför isen ser han som naturligt.
– Det är hur jag är, jag försöker föregå med gott exempel och hjälpa de unga killarna. Jag vill vara en del av ett vinnande lag så jag försöker pusha andra till att göra bra ifrån sig.

Under sin tid i Lake Erie blev han också lagets nominerade till priset AHL Man of the Year, för hur han bidragit till det lokala samhället.
– Det handlar om att ge tillbaka till fansen och till samhället. Det är något jag gillar att göra, och om man kan hjälpa andra bara genom att besöka ett sjukhus tycker jag det är något man ska göra.

Tycker du det är viktigt att vara en förebild även i samhället som hockeyspelare?
– Absolut. Vi har turen att spela sporten vi älskar och få betalt för det. Det minsta man kan göra är att ge tillbaka till ett sjukt barn som ligger på sjukhus, som kanske får en bättre dag genom att prata en stund med en hockeyspelare och få en autograf. De går igenom långt mycket mer än vad vi gör. Vi är lyckliga som får spela sporten vi älskar.