Landeskog: ”Varje dag var jag tvungen att slåss mot känslan att jag svek mina lagkamrater”
Gabriel Landeskog vill se en förändring i attityden kring hjärnskakningar. I ett öppet brev på sajten The Players’ Tribune skriver han om sin egen erfarenhet av hjärnskakningar – men framför allt om pressen på atleter att komma tillbaka snabbt från en skada som kan ge permanenta effekter.
– Varje dag var jag tvungen att slåss mot känslan att jag svek mina lagkamrater. Men det var nödvändigt, skriver Landeskog i sin omtalade text.
”We need to talk about concussion” – ”Vi behöver prata om hjärnskakningar” – är titeln på den text av Gabriel Landeskog som har genererat en hel del uppmärksamhet i framför allt Nordamerika det senaste dygnet.
Colorado Avalanches svenske lagkapten blev nyligen talesman för den kanadensiska organisationen EMPWR Foundation, vars uppdrag är att skapa större kunskap och förståelse kring hjärnskakningar och deras effekter samt att hjälpa drabbade att ta sig tillbaka snabbare. Det är till bakgrund av detta som Landeskog delar med sig av sin egen hjärnskakningshistoria i texten som publicerats på The Players’ Tribune.
Det var under den lockoutförkortade säsongen 2012/13, Landeskogs andra NHL-säsong efter att ha utsetts till årets rookie i ligan 2012, som olyckan var framme. En januaridag 2013 spelade Avalanche borta mot San José Sharks när den då 20-årige forwarden tacklades hårt mot huvudet av motståndarbacken Brad Stuart.
Trots att han inte mådde helt okej övertygade han sina läkare att han var i tillräckligt gott skick för att gå ut och avsluta matchen. Han kände helt enkelt en stor press att göra det som nybliven lagkapten för Avalanche.
”Folk som läser det här och aldrig har spelat ishockey tidigare undrar säkert hur jag tänkte. För att vara helt ärlig, och hur svårt det än är att fortfarande erkänna det, så sa jag till mig själv: ‘De gav dig just ett C. Gå tillbaka ut dit för dina lagkamraters skull'”, skriver Landeskog och fortsätter senare i texten:
”Som ung kapten visste jag att jag framför allt var tvungen att leda via exempel på isen. Så när jag åkte på den där tunga tacklingen i San José bara några matcher in på den lockoutförkortade säsongen 2012/13 fanns det ingenting som skulle hålla mig borta från isen. När jag ser tillbaka på det inser jag att jag skulle ha tagit ett bättre beslut.”
”TILL SKILLNAD FRÅN BRUTNA BEN ÄR HJÄRNSKAKNINGAR OSYNLIGA”
Det blev tydligt när han vaknade upp dagen efter matchen. Huvudvärken satte sig som en tajt hjälm kring huvudet på Landeskog och det var bara början på en lång väg tillbaka till isen. Totalt missade han elva matcher under sin frånvaro och under den tiden låg han mestadels inlåst i ett mörkt rum i sitt hem i Denver, oförmögen att titta på tv, ringa familj och vänner eller ens ha en liten lampa tänd.
”Varje dag var jag tvungen att slåss mot känslan att jag svek mina lagkamrater. Men det var nödvändigt”, skriver Landeskog.
Sensmoralen i Landeskogs berättelse är att idrottsmän och -kvinnor måste bli bättre på att lyssna på sina kroppar efter att ha utsatts för våld mot huvudet. I framför allt lagsporter måste man undvika att känna falla för pressen att återvända för tidigt, eftersom det kan förstöra hela rehabiliteringsprocessen, menar Landeskog.
”Vi pratar en hel del om att undvika hjärnskakningar och hur man håller reda på dem – och det är helt rätt. Faran som vi inte alltid pratar om, däremot, är den otroliga press som man känner när man stressar tillbaka efter att ha diagnosticerats med en hjärnskakning.”
Gabriel Landeskog påpekar hur viktigt det är att låta hjärnan återhämta sig efter en smäll, att det måste få ta den tid det tar, och att det inte ska förväxlas med svaghet.
”Till skillnad från brutna ben är hjärnskakningar osynliga, och det innebär att alla i hockeyfamiljen behöver samla ihop sig och omdefiniera vad vi refererar till som ‘tuffhet’ och ‘krigarmentalitet’. Om vi fortsätter att hålla tyst, sänder det budskapet att det är fel att ge sig själv tid att återhämta sig, eller att det är ett tecken på svaghet. Det är därför vi måste stå upp och prata om det.”