marcus-jernberg-14 ÖVERLEVDE. Marcus Jernberg hade turen i oturen när han drabbades av ett hjärtstillestånd 2015.Foto: Ronnie Rönnkvist

Hans hjärta stannade och han segnade ihop livlös framför ögonen på sina lagkamrater. Snart två år senare berättar Timrås juniorforward Marcus Jernberg om den där februaridagen när han drabbades av det osannolika och inte bara överlevde. I dag spelar han hockey som om ingenting har hänt igen.
– Jag hade tur som hade en massa sjukvårdspersonal som av en ren slump satt nära mig. Man kan väl säga att jag satt på helt rätt ställe vid det här tillfället, berättar han för hockeysverige.se.

HUDDINGE (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det är så här i juletider som man får chansen att ta ett steg tillbaka och reflektera över liv och leverne. Alla har vi tuffa perioder i livet och går igenom saker som tär på så väl humör och ork. Men de flesta av oss kan glädja oss åt att vi har hälsan i behåll och att vi lever i ett fredligt land med bra sjukvård och ett säkerhetsnät som klarar av att hejda fallet för de flesta av oss om vi faller. Kanske är det anledning nog att njuta av tillvaron i jul.

En av dem som gör det är Timrås 19-årige juniorforward Marcus Jernberg. För snart två år sedan var han med om en incident som chockade hela den allsvenska klubben i sina grundvalar. I februari 2015 segnar han ihop på läktaren under en A-lagsmatch mellan hemmalaget Timrå och gästande Malmö. Han hade helt oförklarligt drabbats av hjärtstillestånd.

Anton Kalte.

Lagkamraten och barndomsvännen Anton Kalte minns dagen som om det vore i går.
– Jag var på plats men jag satt lite längre ner på läktaren. Först fattade jag inte så mycket, men sedan hörde jag att speakern sa att man ville ha en läkare till vår läktare. Jag ringde till en kompis som satt där uppe. Han sa att ”Mackan” hade fått något anfall, epilepsi eller liknade, berättar Kalte för hockeysverige.se.

Han lämnade omedelbart sin plats, sprang till sin kompis bara för att mötas av dåvarande tränaren Henrik Stridh, i dag assisterande A-lagscoach i Timrå och även assisterande coach till Tomas Montén i årets upplaga av Juniorkronorna.  
– Han sa ”kom inte hit utan samla alla i omklädningsrummet”. Sedan såg jag att man stod och pumpade på ”Mackan”…
– Då blev jag ganska skraj.

Kalte och Jernberg hade växt upp tillsammans i Huddinge och deras familjer står varandra nära. Chocken var därför stor.
– Allt var helt overkligt och efter att ha upplevt det här får man lite perspektiv på grejer. När jag tänker på det i dag och ser att ”Mackan” är precis som vanligt så känns det helt surrealistiskt att det har hänt.

”JAG KOMMER INTE IHÅG NÅGONTING”

Ja, den här historien fick en lycklig utgång. När hockeysverige.se träffar Marcus Jernberg i Björkängshallens VIP-rum i Huddinge är han pigg, glad – och helt återställd efter den otäcka händelsen.
– Själva incidenten har jag inget minne av över huvud taget. För mig var det som att komma från ingenstans till att vakna upp på sjukhus. Där fick jag det berättat för mig vad som hänt, säger Marcus Jernberg som inte hade mått dåligt innan händelsen.
– Jag mådde precis som vanligt. Jag hade inte varit sjuk och tränat som vanligt. Vi skulle kolla på A-lagets match mot Malmö. Sedan var det strax innan andra periodpausen som det hände.

Vad är det sista du minns innan du faller ihop?
– Jag sa först till någon som frågade samma fråga att jag inte mindes någonting. Nu när jag har fått tänka efter lite så minns jag att Nanne Grönwall hade uppträtt innan matchen (skratt).
– Lite udda, men det kan bero på att jag stod och filmade det lite på snapchat. Det kan vara därför som jag kommer ihåg just det. Annars kommer jag inte ihåg någonting.

Vad har du fått berättat för dig om vad som hände?
– Det var ett hjärtstopp. Jag gjorde en massa tester efteråt men man hittade inget fel någonstans på min kropp. Då har dom verkligen kollat allt möjligt.

Men man satte igång dig igen med en hjärtstartare (defibrillator)?
 Ja och jag hade tur som hade en massa sjukvårdspersonal som av en ren slump satt nära mig. Man kan väl säga att jag satt på helt rätt ställe vid det här tillfället.
– Jag kommer inte riktigt ihåg hur längre hjärtat stod still, men det var någon minut. Det jag vet är att Henrik Stridh sprang och hämtade hjärtstartaren samtidigt som det var en massa andra som också hjälpte till, vilket jag är väldigt tacksam för eftersom det gjorde att allt gick så pass bra.

Givetvis blev det här en stor chock för familjen som vid det här tillfället befann sig hemma i Huddinge.
– Jag själv har tagit det här ganska bra. Det var nog mer mina föräldrar som tog det hårdare. För mig, eftersom jag inte har något men av det, jag känner mig som innan, kanske rent av starkare och inget som hindrar mig att spela hockey, så har det bara fortsatt som vanligt.
– Jag tror pappa gasade på ganska kraftigt efter det att han fått samtalet. Dom sa tydligen ingenting till varandra under hela resan upp till Timrå. Sedan var dom där när jag vaknade.

Hur länge var du nedsövd?
– Jag tror att jag var nedsövd och nedkyld i ett och ett halvt dygn…

Nedkyld?
– Ja, jag tror att det var något för hjärnan, om det skulle blivit någon skada där eftersom hjärtat hade stått stilla. Man tog det säkra före det osäkra.


Foto: Ronnie Rönnkvist

”LÄKARNA HAR INTE HITTAT NÅGONTING”

Än i dag vet inte läkarna vad som hände Marcus Jernberg mer än att han fick ett hjärtstillestånd.
– Det läkarna har sagt är att har man maximal otur så kan det här hända vem som helst, vilket friskt hjärta som helst. Men det är ytterst sällan som det händer.
– Läkarna har inte hittat någonting så dom kan inte säga att det är en sjukdom utan man klassar det som ett olycksfall. Det var ett extraslag, vilket tydligen väldigt många har. När ett sådant kan komma i fel takt så vid maximal otur kan det här uppstå.

Har du haft problem med hjärtat eller sjukdomar tidigare?
– Nej, absolut inte. Läkarna har kollat gener och allt sådant, men det är ingenting som jag har haft i släkten heller.

För en månad sedan kollapsade AHL-spelaren Craig Cunningham på isen i samband med en match med sitt Tuscon Roadrunners. Genom ett mirakel lyckades läkarna rädda 26-åringens liv och härom dagen mötte han för första gången media efter den otäcka händelsen. I Cunninghams fall är det slutspelat, men för Jernberg har karriären fortsatt i Timrås juniorverksamhet.
– Jag var nog borta från träning under ett halvår, men redan efter tre veckor stod jag på is igen och gled runt lite, säger Marcus Jernberg med ett leende och fortsätter:
– Jag var på sjukhuset i två veckor, en uppe i Sundsvall och en här i Huddinge. Samtidigt ville jag upp så snabbt som möjligt igen för att träffa grabbarna eftersom dom hade lidit lite av det också. Dom hade ju varit med om att deras lagkamrat drabbats av ett hjärtstopp. Dessutom satt dom bredvid då det hände.

Hur hanterade gruppen det här efteråt?
– Jag tror att det ändå stärkte gruppen eftersom alla träffades och pratade en del om vad som hade hänt. Det kändes som att dom tog det ganska bra ändå. Precis när det hände vet jag att det var många som mådde dåligt och var i chock, säger Jernberg med ett besvärat uttryck.
– Vad jag förstår var dom flesta i laget uppe och besökte mig på sjukhuset, men jag har ett svagt minne av det också. Det är vissa som sagt att dom var där, men som jag inte kommer ihåg. Det kan ju kännas lite taskigt, men jag var ju neddrogad med morfin.

Morfin, hade du ont efter hjärtstoppet?
– Jag hade några revben som det var sprickor i efter kompressionen. Annars hade jag inte ont någonstans.

Det måste ha varit en fantastisk känsla att kliva ut på isen igen?
– Ja, så var det verkligen. Det var skönt att komma tillbaka och att jag över huvud taget stod där på isen igen. Det var underbart.

Kände du någon rädsla för att börja spela matcher igen med tanke på vad du hade gått igenom?
– Från min sida har det egentligen aldrig funnit någon rädsla. Det var mest från mina föräldrar med flera som sa ”ska du verkligen fortsätta?” Klart att jag skulle det och det där var inget som fick stoppa mig. Jag mår ju bra.
– Förra säsongen kanske det var lite tyngre i början att komma tillbaka in i träningsfas och så vidare. Sedan tycker jag att det har rullat på bra och det känns som att jag nu har kommit tillbaka riktigt bra och är ännu starkare än vad jag var innan. Jag missade hela J18-slutspelet när vi tog brons, men annars var jag tillbaka till säsongstarten säsongen efter.

Kunde du köra full sommarträning inför förra säsongen?
– Jag körde igång i slutet av sommaren, men det var en del vila. Det hör till saken att jag varit på en del tester på sjukhuset, fystester, cykeltester för hjärtat och så vidare.
– Testerna visade att mina värden var över alla förväntningar. Läkarna sa att dom flesta som får sådant här är äldre, men det finns även ungdomar som fått det.

Har du förändrats som person något av det du varit med om?
– Jag vet faktiskt inte… Jag kanske är gladare (skratt). Det är kul att det gick så pass bra så jag är bara glad.

Hur mår du idag?
– Jag är fullt frisk och mår bara bra. Nu tog vi oss dessutom till topp 10 (J20) så det är bara att köra fulla fart där.

Om du tittar tillbaka på det du varit med om för snart två år sedan, hur ser du på det idag?
– Det känns som att det aldrig har hänt. Jag känner verkligen inte heller som att det är något jobbigt att prata om eftersom det inte är något jag kan göra någonting åt. Det var bara otur, avslutar en i dag fullt frisk Marcus Jernberg med ett leende.

Senaste avsnittet av PowerPlay: