Mariam El-MahmadiFoto: Bildbyrån/Mathias Bergeld

Hennes föräldrar härstammar från Irak, men själv är Mariam El-Mahmadi uppväxt i Ljusne utanför Söderhamn. Det var där Modo-forwarden fann sin passion för ishockey.
– Pappa och mamma har också ett hockeyintresse, men jag tror inte att det kommer från Irak, säger 19-åringen med ett skratt till hockeysverige.se.

Några av Modo:s största talanger lämnade klubben inför säsongen. Bland andra Moa Wernblom och Ebba Berglund, som båda spelar hos Kim Martin Hasson och Madeleine Östling i Linköping. En av alla talanger som valt att stanna är Mariam El-Mahmadi, 19, som förra säsongen svarade för ett mål och totalt tre poäng på 25 matcher i Modo-tröjan.

Mariam El-Mahmadi kommer ursprungligen från Söderhamn, även om efternamnet tycks antyda något annat.
– Min mamma och pappa är från Irak båda två, men jag är född här i Sverige. Mina föräldrar kom hit någon gång på 1990-talet. Först kom pappa hit och sedan kom mamma något år efter, berättar Modo-forwarden.

Irak och hockey har kanske inte någon naturlig koppling, vad bottnar ditt hockeyintresse i?
– En väldigt bra fråga, skrattar El-Mahmadi och fortsätter:
– Mina bröder spelade hockey när jag var mindre och jag hakade alltid på dem. Jag hamnade också i hockeyn och har hållit på med det sedan dess. Pappa och mamma har också ett hockeyintresse, men jag tror inte att det kommer från Irak. Det intresset kom nog när de etablerade sig här i Sverige.

Har du varit ner till Irak vid något tillfälle?
– Ja, jag har faktiskt varit där två gånger. Senast var 2012. Jag är född här i Sverige så jag själv har inte samma uppfattning om Irak som mamma och pappa har, men det var väldigt spännande att se var de kommer ifrån och så vidare.

Ellen Jonsson. Foto: Ronnie Rönnkvist

TVÅ TJEJER I LAGET

I Söderhamn spelade Marian El-Mahmadi tillsammans med bland andra Ellen Jonsson som senare kom att flytta till Gävle och spela för Brynäs. Marian valde Modo i stället.
– Det var framför allt när jag skulle börja på gymnasiet som jag funderade på om jag skulle gå på hockeygym eller skulle jag inte göra det. För mig har det ändå varit självklart att satsa på hockeyn, så det var inget svårt val.
– Ellen och jag har i princip spelat med varandra sedan vi började spela. Vi var väldigt tajta och enda tjejerna i laget ett tag. Sedan kom det in någon ytterligare tjej då och då, men det har mest varit jag och hon. Det har varit en speciell relation då vi har varit så nära varandra både på och utanför isen. Vi har mötts några gånger och det är alltid kul när vi stöter på varandra under säsongen.

Redan säsongen 2014/15, då El-Mahmadi bara var 16 år debuterade hon i Riksserien med Modo. Första säsongen kom hon att spela 17 matcher och svara för ett mål.
– Det var spännande, men vi var många unga i laget så jag var inte ensam om det. Att få den här chansen var något jag hade sett fram emot samtidigt som jag inte visste hur det skulle vara.

Om man tittar på laguppställningen så var det Erika Grahm, Emma Nordin, Johanna Olofsson och så vidare, hur var det att ta en plats i det här rutinerade gänget?
– Jag hade många att se upp till så det var helt enkelt att bara se och lära. Det var häftigt att få vara i samma lag som alla du nämner, se när de spelar och tränar.
– Det var inte bara att kliva in där, vilket säger sig själv nästan, men det var häftigt att bara få vara på isen med någon av alla stora spelare som du nämnde, men tufft var det och så ska det vara också.

”JAG HAR INSETT VIKTEN AV TRÄNING”

Modo plockar fram väldigt många unga bra spelare, vad är nyckeln på hockeygymnasiet som gör att ni lyckats så pass bra i er utveckling?
– Det var en svår fråga (skratt). Hockeygymnasium är något som alla går där har velat gå. Just på tjejsidan är det verkligen något man strävar efter. Alla är där på samma villkor och har samma hockeymiljö att utgå ifrån, vilket också är väldigt utvecklande samtidigt som alla tävlar och driver på varandra.
– Sedan tror jag att det är viktigt för spelarna att känna att det finns sådana miljöer att vara i.

Hur har du själv utvecklats som spelare sedan du kom till Modos hockeygymnasium?
– När jag flyttade upp hit var jag inte den mest fysiska spelaren och inte så vass på just den biten. Ju mer jag var här uppe förstod jag vitsen av att behöva vara i fysisk form för att inte skada mig och alla sådana saker.
– Jag tror att jag har blivit mer medveten om vad jag själv måste göra för att ta mig framåt. Jag bodde i Ljusne där det var väldigt få invånare och det var inte lika hög konkurrens inom hockeyn som det var när jag flyttade upp och jag insåg vad jag faktiskt måste göra. Jag har framför allt insett vikten av träning.

Har du själv ökat dosen på gymmet?
– Ja, det har jag gjort. Sedan tror jag att träningen i sig är mer intensiv än någonsin för min del, säger Modo-forwarden, som den här säsongen svarat för ett mål och totalt fem poäng på 23 matcher.


Foto: Bildbyrån/Mathias Bergeld

”SKÖNT ATT KÄNNA ATT JAG ÄR MED PÅ RIKTIGT”

Hur har du upplevt din säsong där du svarat för ett mål och totalt fem poäng på 23 matcher?
– Min säsong har varit helt okej. Jag tar en dag i taget och försöker komma in i det. Hittills har det var en rolig säsong.

Upplever du själv att du utvecklats mycket sedan förra säsongen?
– Nu var inte jag med så jättemycket förra säsongen på grund av skador och lite personliga grejer. Men det är skönt att fått spela i princip alla matcher, känna att jag är med på riktigt. Det är lite skillnad mot förra säsongen då jag var skadad.

Modo är det lag som kanske överraskat mest i dagens SDHL. Just nu ligger laget tvåa efter serieledande Linköping.
– Vi har en jämn trupp och alla vill utvecklas. Det är väl det som är vår styrka, avslutar den 19-åriga forwarden från Ljusne.