• Publicerat 25 januari, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
Tom NilssonFoto: Bildbyrån/Kenta Jönsson

Ett skadehelvete i Nordamerika i fjol har följts upp av ett skadehelvete i SHL i år. Men på torsdagen fick Tom Nilsson äntligen anledning att jubla. Inte nog med att djurgårdsbacken känner sig befriad från sina ljumskproblem. Mot Rögle bidrog han med både mål och assist.
– Jag tycker fortfarande inte att jag spelar bra, men bara att få göra är ganska skönt för självförtroendet, säger han till hockeysverige.se efter 6–2-segern.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Djurgården har firat stora triumfer i SHL den här säsongen. Laget ligger tvåa i tabellen med 14 omgångar kvar att spela och ser ut att vara en utmanare till SM-guldet. Men det innebär inte att det har varit kul för alla spelare i laget. Nyförvärvet Tom Nilsson har tvingats följa majoriteten av lagets matcher från sidan. Skador har begränsat honom till 14 matcher.

Därför var det extra skönt för 24-åringen att inte bara kunna spela i torsdagens 6–2-seger mot Rögle, utan även kunna göra både mål och assist.
– Det har inte varit en jätterolig säsong hittills. Jag tycker fortfarande inte att jag spelar bra, men bara att få göra är ganska skönt för självförtroendet, säger Tom Nilsson till hockeysverige.se.

Hans första mål i djurgårdströjan – faktiskt det första sedan han spelade SM-final med Frölunda mot Skellefteå 2016 – betydde 4–0 tidigt i den tredje perioden.
– Jag kom in från ett byte och ”Högga” (Marcus Högström) kommer runt målet. Han passar och jag tar bara emot den och skjuter. Jag hör bara att det plingar till, ler Nilsson.

TILLBAKA – DÅ BRÖT HAN TUMMEN

Bakgrunden till att han spelat så få matcher den här säsongen är att den tidigare Mora- och Frölunda-backen haft stora besvär med sina ljumskar. När han i fjol gjorde sin andra sejour i Nordamerika efter att ha skrivit NHL-kontrakt med Vancouver Canucks begränsade ljumskarna honom till 17 matcher i AHL med Utica Comets. Problemen har fortsatt att hemsöka den forne JVM-backen den här säsongen.
– Det har varit mycket att jag har spelat fyra matcher och sedan fått stå över en månad. Jag kommer aldrig in i något flow och det har varit jättejobbigt. Nu har det varit likadant den här säsongen, men nu hoppas jag att det har släppt och att jag ska få spela kontinuerligt, säger Tom Nilsson och berättar att han även hunnit bryta tummen under säsongen.
– Jag hann inte mer än komma tillbaka från ljumskproblemen innan det smällde i första matchen. Det har varit så mycket otur, suckar han och himlar med ögonen.

För att få bukt med ljumskproblemen har han tvingats tillbringa en hel del tid i gymmet med sina rehabövningar. Så pass mycket att tränaren Robert Ohlsson gett honom smeknamnet ”Mr. Rehab”. Mycket har kretsat kring att skapa en bättre balans i kroppen.
– Jag är väldigt noggrann med bålområdet inför varje träning och varje match nu. Försöker vara noggrann med att aktivera allting. Ljumskproblemen började faktiskt efter att jag hade haft problem med fotleden och det gjorde att min balans blev lite off. Det är det jag har siktat efter att åtgärda och nu känner jag mig mer i balans. Nu kan jag ta ut skären i åkningen och vara lugn, åka efter en puck i full fart. Det är ingen stress längre.

Foto: Bildbyrån/Andreas L Eriksson

”DET SÄTTER SIG VERKLIGEN I HUVUDET”

Mentalt har de två senaste åren varit påfrestande. Efter framgångarna med Frölunda 2015/16 låg hockeyvärlden för Nilssons fötter. Skadorna har givetvis hämmat utvecklingen och gjort honom osäker på var han står.
– Det sätter sig verkligen i huvudet. Nu tycker jag att det är jätteskönt att jag är hemma i Stockholm och att jag kan åka hem till mina föräldrar på en spontanmiddag. Så närheten till familjen känner att jag har varit lugnare, även om det har varit den här jobbiga säsongen hittills.

Har du känt en stress över det här?
– Det har jag, det kan jag inte ljuga om. Det har varit stressigt. Jag vill vara med, jag vill bidra och spela bra hockey. Det har varit en stress.

När du säger att det är skönt med närheten till föräldrarna och att få vara hemma i Stockholm, är det till dem du har vänt dig när det har varit som tuffast?
– Jo, så är det. Förra säsongen var det svårt att vara i Nordamerika i en liten stad. Då var det väldigt svårt. Det var därför jag kom till Djurgården också. Jag ville bara hem och bygga upp mig själv. Nu har det börjat så här igen, men jag ser ändå ljuset i tunneln.

Så var det inte i fjol?
– Nej, då var jag den enda svensken i laget också. Att bara kunna prata med folk på svenska är en stor skillnad. Nu är det lite lättare (skratt).

KÄNNER STÖD FRÅN KLUBBLEDNINGEN

Även om Tom Nilsson känt en stress att komma tillbaka och få kontroll över sin hockeykarriär har han inte känt press från Djurgården eller dess tränare. Tvärtom har de visat stort tålamod. Det är också en stor skillnad jämfört med fjolåret i Nordamerika.
– De har varit väldigt stöttande och lugna och inte pushat på för att jag måste komma tillbaka. Det har varit jätteskönt.

Tränaren Robert Ohlsson, som hade Nilsson när man vann guldet med Frölunda 2016, säger också att han gladdes åt att se den skadedrabbade backen få framgång mot Rögle. Just med tanke på vilken motvind han har fått kämpa i.
– Han har hållit på att rehabilitera sig nästan hela säsongen så man blir jätteglad när han både får göra passning och mål. Det är klart att man gläds över Tom.

Djurgårdens framgångar har också lagt lite band på den frustration och stress som Tom Nilsson har känt under säsongen. Han trivs utmärkt i sin nya klubb och gläds åt att han kontrakt i ytterligare 1+1 år.
– Det är ett jäkla skönt gäng med många stockholmare och många man har mycket gemensamt med. Jag gillar verkligen att spela här.

Annons:
Du kan lira Powerplay från Svenska Spel Sport & Casino varje SHL-omgång. Läs mer här!
Åldersgräns 18 år för spel online. Stödlinjen: 020-81 91 00.