Av de fyra spelarna till höger var det bara kedjekompisen Espen Knutsen som gjorde fler poäng än Vegard Barlie (till vänster) i junior-EM 1990.Foto: Bildbyrån och privat

1990 var han en av de stora stjärnorna under turneringen som på den tiden hette junior-EM. Året efter så draftades Vegard Barlie av Edmonton Oilers och senare spelade han OS på hemmaplan. Men han lämnade aldrig Norge för att prova sina vingar utomlands – bland annat satte en kollapsad lunga stopp.
— Jag fick en del småskavanker som gjorde att kroppen inte ville hänga med riktigt, berättar han för hockeysverige.se.

Vyacheslav Kozlov, Espen Knutsen, Mikael Renberg, Michael NylanderMariusz Czerkawski, Markus Näslund. Poängbörsen för junior-EM 1990 är full med namn som senare i karriären skulle sätta rejäla avtryck inom världshockeyn.

KOM TREA BAKOM KOZLOV OCH ”SHAMPO”

Kozlov vann poängligan på 19 poäng och som två hittar vi Espen Knutsen, ”Shampo” kallad. Trea det året hamnade ”Shampos” kedjekamrat Vegard Barlie som gjorde fem mål och tio assist. Till skillnad mot alla andra spelade Barlie bara fyra matcher i turneringen.
— Jag kom senare än de andra för jag var tvungen att vara på skolan då jag hade ett viktigt prov. Så jag missade de två första matcherna, berättar 46-åringen för hockeysverige.se.
— Jag fick inte lov att göra provet före, utan var tvungen att göra det då. Det var hopplöst, men jag fick inte ledigt.

Ändå gjorde du 15 poäng, det känns som att hockeylivet måste ha lekt där och då?
— Ja, det gjorde det. Jag spelade i samma kedja som Espen (Knutsen) och det hjälpte ju till.

Tredjelänk i den norska kedjan under turneringen var Jarle Gundersen som gjorde nio poäng under turneringen.

TJÄNADE PENGAR PÅ PAPPANS WIKIPEDIASIDA

På den tiden var inte Kanada och USA med i turneringen som vi idag känner som U18-VM. Med bara europeiska lag så var det alltså ett rent europamästerskap som detta år gick av stapeln i Örnsköldsvik och Sollefteå.

Norge tog sig vidare till slutspel, som avgjordes i serieform med sex lag, och Vegard Barlie minns att han blev utsedd till matchens bästa spelare i det norska laget i 7-0-förlusten mot de blivande europamästarna Sverige. I det blågula laget utsågs den blivande NHL-spelaren Mikael Renberg till bäste spelare.

Den numera hockeypensionerade norrmannen berättar att han brukar tänka tillbaka på turneringen och att han har urklipp sparade. Men trots att han var en av den turneringens största stjärnor har han flugit under radarn gällande kändisskap på den stora hockeyscenen.
— Min dotter har till och med tjänat pengar på sin pappas hockeykarriär, berättar han och skrattar innan han fortsätter med att utveckla den historien.
— Det var när hon gick i skolan, jag vet inte vad de diskuterade, men min dotter hade i alla fall nämnt att hennes pappa står med på Wikipedia, kamraten trodde inte på det. De slog vad och hon tjänade 50 kronor på sin far.

DRAFTADES AV EDMONTON – LUNGAN KOLLAPSADE

Året efter EM i Sverige, 1991, draftades den talangfulle norrmannen av Edmonton Oilers som 210:e spelare totalt.
— Det var speciellt. Jag hade inte räknat med det och följde inte draften. Men helt plötsligt låg det ett brev från Edmonton i brevlådan.

Barlie fick inbjudan om att komma till Edmonton samma sommar för att vara med på rookie-campen. Då skedde det som inte fick ske.
— Min ena lunga kollapsade så jag var tvungen att ligga på sjukhus för att få fart på lungan igen. Det var inte hål på lungan, utan det kom luft mellan lungan och lungväggen, så lungan tappade fästet och bara kollapsade.

Tog det lång tid för dig att återhämta dig efter det?
— Ja, det tog hela sommaren. Jag gick ner tio kilo.

Norrmannen fick en ny inbjudan kommande säsong. Då kollapsade lungan igen. Men den här gången hann han iväg på campen. Med på samma träningsläger var den kommande Detroit-spelaren Kirk Maltby.
— Han spelade många år med svenskarna i Detroit. Sen minns jag att Shjon Podein var där också.

Hade du några anbud från Sverige vid den här tiden?
— Nej. Jag hade inte några. Det hände ganska mycket i mitt liv mellan 1991 och 1995. Som sagt så hade jag mina lungproblem, lungan kollapsade tre gånger på fyra år. Sedan blev jag pappa 1992. Så saker blev lite som de blev.

SPELADE OS OCH VM

Vegard Barlie spelade vid tiden för junior-EM för Hasle/Løren men kom under karriären att spela merparten i Vålerenga. Säsongen 1993/1994 spenderades dock i Lillehammer, samma stad där OS gick av stapeln. En turnering där Barlie fick representera sitt land.
— Det var jättestort. Det var mycket fokus på Lillehammer både före och efter. Det var helt enormt. Jag var i Haakons hall och såg finalen mellan Sverige och Kanada och det jag minns mest var att jag var på plats när Peter Forsberg satte sin straff.
— Det som var negativt för vår del med OS var att vi inte fick vara på invigningen. Vi spelade match mot Ryssland i Gjövik den kvällen.

Samma år representerade Barlie Norge i VM i Italien. Men sedan försvann han från landslaget. Till problemen med lungan, samt rollen som småbarnsförälder i unga år adderades problem med ryggen.
— Jag fick en del småskavanker som gjorde att kroppen inte ville hänga med riktigt. Jag plockades ut i landslaget flera gånger, men var tvungen att tacka nej på grund av skador och privata orsaker. Det är väl också grunden till att jag blev kvar i Norge hela karriären.

GJORT SAKER ANNORLUNDA

Han berättar att han brukar tänka tillbaka på sin karriär och önskar ibland att han gjort saker annorlunda.
— Jag skulle ha tränat lite mer förebyggande med tanke på ryggproblemen jag fick. Norge har blivit mycket bättre på det nu. Fokuset på träningsbiten i Norge har förändrats väldigt de senaste 15-20 åren.
— Jag gillade att spela, men jag var inte någon träningsfantom och la inte ner arbetet under somrarna.
— Jag har haft en jättebra karriär i Norge. Jag har upplevt ganska mycket, jag har åtta norska mästerskap och spelat europacupen. Jag ångrar ingenting, men när jag blickar tilllbaka så kanske jag skulle gjort vissa saker annorlunda.

Sportchef i Vålerenga i slutet av 90-talet var den nuvarande Viasat-experten Håkan Södergren.
— Efter en säsong när det hade gått väldigt bra så pratade vi lite och han frågade om jag hade några tankar på att spela i den svenska elitserien. Vad han egentligen menade med det vet jag inte. Jag svarade att det just då funkade väldigt dåligt för mig med småbarn som precis skulle börja skolan. Dessutom var min fru gravid. Så timingen var inte så bra, säger Barlie och lägger till:
— Jag har tänkt mycket på det där i efterhand, vad hade hänt om jag sagt ja?

Karriären i den högsta norska ligan avslutades 2007 och då hade Barlie enligt Eliteprospects gjort 345 poäng på 327 matcher genom åren. Håkan Södergren minns Vegard Barlie väl.
— Generellt så var Vegard en av de mest talangfulla spelarna jag sett, inleder Södergren innan han fortsätter:
— Han var extrem på skridskorna, han kunde gå från 50 till 100 om man säger så på extremt kort tid. Dessutom hade han ett jäkla skott och det kom skott i flykten, i skäret. Han hade några extrema talanger och det var inte speciellt vanligt i Sverige på den tiden. Det var ett fåtal av de stora stjärnorna som hade det.

Södergren berättar att Vålerenga på den tiden hade många spelare som kan beskrivas som hemkära.
— Espen var egentligen den enda som gav sig ut, men det var många som var lika bra som honom, berättar Södergren.

Vegard Barlie berättar att han följer med i hockeyn nu för tiden som åskådare. Men han har inga uppdrag förutom att han är involverad i Vålerengas ungdomsverksamhet.