Pernilla Forsgren njuter av tillvaron.Foto: Andreas Sandström / BILDBYRÅN

Hon är en av de större backtalangerna i svensk ishockey för stunden och placerade sig i toppen av plus/minusstatistiken under SDHL:s grundserie. Allting tog fart i Umeå för Luleå-backen Pernilla Forsgren som imponeras av miljön i Luleå.
— Jag är jättetacksam för det klubben gör och hur fansen och hela staden ställer upp för oss, berättar hon för hockeysverige.se.

Luleås Pernilla Forsgren är antagligen nästa unga spelare som knackar på dörren till Damkronorna. 19-åringen från Umeå har imponerat under säsongen och slutade på plus 33 i plus/minus-statistiken. På det är hon faktiskt sexa i hela SDHL. Allt med hockeyn började hemma i Umeå där hon spelade tillsammans med bland andra HV71:s nu skadade talang, Selma Aho.
– Det fanns ett damlag hemma i Umeå som spelade i Division 1, men jag började spela med pojkar i min egen ålder när jag gick i ”sexårs” eller ettan, berättar Luleå-backen och fortsätter:
– Jag har lite dålig koll om det började fler tjejer samtidigt, men jag vet att Selma Aho också spelade med killar. Vi är i samma ålder och har spelat tillsammans. Sedan fanns det även någon ungdomsverksamhet för flickor, men jag körde på med pojkarna. Till slut spelade jag med både flicklaget och killarna, men det blev ändå ganska naturligt att jag spelade mer och mer med flicklaget.

INGA PROBLEM ATT SPELA MED KILLAR

Pernilla Forsgren spelade länge med killarna och hon stötte inte på några problem bara för att hon var tjej.
– Jag tycker att det var bra och killarna var snälla mot mig. Det gjorde nog mycket att jag varit med från början och kände alla grabbarna. Jag var som en i gänget där.
– När jag blev äldre, runt det jag gick i sexan, hade jag hockey på schemat i skolan. När jag gick i sexan var det inte så många från laget med, men när jag började sjuan bytte jag skola. Då spelade jag i damlaget, men där gick alla som jag hade spelat med innan och vi alla kände varandra.

Hur tajt var du med Selma Aho under uppväxten?
– Efter det att jag bytt skola till sjuan gick vi i samma klass och vi har alltid spelat med varandra.

Umgicks ni även privat?
– Jo, det gjorde vi, men inte jättemycket. Lite grann umgicks vi hemma, men mest var det på skolan. Vi hade inte så mycket tid utanför skolan och hockeyn, men vi trivdes bra tillsammans.

Selma Aho. Foto: Ronnie Rönnkvist

De två kompisarna från Umeå spelade även i Junior-VM tillsammans, men efter det att Selma Aho flyttat till HV71 är inte kontakten mellan dom båda lika frekvent.
– Nu har vi inte så mycket kontakt faktiskt. Efter det att jag flyttade upp hit har det inte blivit att vi pratat så mycket. När vi träffas på lägren så pratas vi vid och det är alltid kul.

INTRESSET VÄXER BLAND TJEJER

Björklöven leder just nu DamEttan Norra före Skellefteå och intresset för hockeyn bland tjejer i Umeå tycks växa och bli starkare.
– Det är Björklöven och Skellefteå som tävlar om att få kvala. Som jag har förstått det så är det väldigt tajt mellan dom lagen, vilket är kul eftersom det då blir bra och jämna matcher.

Tror du att det finns ett stort intresse bland unga tjejer i Umeå för att börja spela hockey?
– Ja, det tror jag absolut. Bara det växer och kommer igång ordentligt så tror jag att det är fler och fler som börjar spela.
– Tjejer överlag och hockey, jag tror inte att det är något speciellt på något visst ställe. Jag tror mer att det handlar om hur man marknadsför tjejhockeyn, att man får förebilder och ser att ”shit, det är även tjejer som spelar. Det här ser ju kul ut” och att man då får chansen att testa på.

Hade du själv någon kvinnlig förebild inom hockeyn då du växte upp?
– Nej, inte som jag vet då jag var liten. Det blev senare som jag fick förebilder och nu har jag många i laget här i Luleå som jag ser upp till. Men jag hade inte någon speciell i riktigt ung ålder.

IMPONERAD AV LULEÅ

Inför säsongen 2015/16 lämnar Pernilla Forsgren Björklöven för spel i Luleå. Nästan omgående får hon också en plats i SDHL-laget.
– Det var runt gymnasiet. Jag hade sökt några olika, men jag fick höra om satsningen när Luleå och Munksund gick ihop. Min pappa (Per-Jonas Forsgren) hade lite kontakt samtidigt som det kändes som en jätterolig möjlighet för mig att få vara med på deras resa.

Forsgren är imponerad över den miljö det är i Luleå för hockeytjejerna i klubben.
– Jag tycker att det är fantastiskt bra och det är jättekul att vi har det så bra. Många gånger är det svårt att förstå och jag får nästan nypa mig i armen, säger Pernilla Forsgren med ett lätt skratt och fortsätter:
– Jag är jättetacksam för det klubben gör och hur fansen och hela staden ställer upp för oss. Det är häftigt.

Du har plus 33, vad ligger bakom dom här fina siffrorna?
– Jag visste inte om det och jag tittar faktiskt inte så mycket på statistik. Jag försöker bara spela och ha kul sedan handlar det om mina fantastiska lagkompisar, för jag hade inte kunnat göra något själv. Jag har mycket att tacka dom för.

Pernilla Forsgren har vunnit SM-guld både 2016 och 2018 med Luleå och har upplevt hur laget och liga utvecklats under åren.
– Jag tycker att vi hade bra lag båda gångerna vi vunnit guld. Allt har utvecklats, ligan, alla lag och jag tycker att allt har blivit bättre.
– Det är jättekul att det har blivit jämnare mellan alla lag och allt blir hela tiden tuffare. Dessutom är tabellen jämnare än vad den har varit på lång tid, vilket också är väldigt kul.

Du är 19 år och har redan möjligheten att vinna ditt tredje SM-guld, hur tänker du kring det?
– (Skratt) Det är svårt att förstå, men det känns jättekul. Jag är evigt tacksam att jag fått komma till den här föreningen, fått chansen att utvecklas här och blivit den jag är idag både på och utanför isen. Det känns riktigt kul och det kommer bli tufft, men vi ska göra vårt bästa för att vinna guldet.