Från Hockeytvåan till allsvenskan: ”I bakhuvudet har jag alltid tänkt att det kan gå”

Han slog igenom som ung i Modo, men fick inte lyftet på seniornivå. Men efter en lång resa får Jesper Persson nu chansen i HockeyAllsvenskan – efter att ha värvats till Karlskrona från Hockeytvåan.
– Jag tycker att jag alltid haft det här spelet i mig, säger han till hockeysverige.se.

Jesper Persson blev ett namn redan som 17-åring när han gjorde smått otroliga 39 mål på 17 matcher i Modos J18-lag. Ett facit som fortfarande står som rekord i Modos anrika juniorhistoria. Men sedan dess gick allt inte direkt spikrakt för Jesper Persson. Fram tills idag, när han är 26, har Fagerstasonen varvat spel i Hockeyettan och Hockeytvåan sånär som på sex matcher med just Modo i HockeyAllsvenskan säsongen 16/17.

Nu är han tillbaka i andradivisionen. Efter två bisarra år i Hockeytvåan där han gjorde 67 mål och totalt 122 poäng på 41 matcher har hans karriär fått något av en ”andra vår”.
– Det känns jättekul att få den här chansen igen och jag ska verkligen ta tillvara på den. Det är fruktansvärt roligt att få vara tillbaka och få känna på HockeyAllsvenskan igen, säger Karlskronas nyförvärv till hockeysverige.se.

Men varför spelade han egentligen i Hockeytvåan de senaste två säsongerna, trots den överlägsenhet han visade upp? Svaret visade sig vara ganska enkelt.
– Efter säsongen 16/17, då jag var i Modo och Borlänge, började jag fundera på hur jag skulle göra med min karriär och kom väl egentligen fram till att jag behövde ta ett beslut som jag skulle må bra av inte bara inom hockeyn utan även i livet utanför rinken. Då kände jag att jag behövde flytta hem till Fagersta igen och kruta på där ett par år. Det var så jag kände då, berättar 26-åringen.

Mådde du dåligt när du var i Modo eller Borlänge?
– Nej, det var inget sånt. Det var mer bara…jag behövde komma hem och landa ett tag. Samtidigt visste jag att det fanns lite olika vägar att ta sig fram på.

TRÄNAT LIKA HÅRT SOM INNAN

För framåt har han velat. Trots att han klev ned i Hockeytvåan har drömmen om en ny chans i eliten funnits för Persson.
– Tankarna har alltid funnits där. Jag har legat i med träningen exakt lika hårt som jag gjort tidigare i min karriär, så fysiken har alltid funnits. Jag vet att det inte är många som tagit det här steget, jag har letat men har inte hittat någon som gjort det i min situation, men i bakhuvudet har jag alltid tänkt att det kan gå. Jag har hela tiden tänkt att jag verkligen ska göra mitt bästa för det, fast jag spelat i division två.

Ja, Jesper Perssons flytt är minst sagt ovanlig. Han tar själv upp Lucas Frank, som också är i Karlskrona, som ett exempel på en spelare som värvats från Hockeytvåan till HockeyAllsvenskan – men Frank är 17 år. Det gör att den värvningen, och flera andra likadana, landar i en helt annan kategori.

ÄR BÄTTRE NU ÄN UNDER TIDEN I MODO

Du säger att tankarna funnits där – men har spelet funnits där tycker du? Har du tänkt att du har potentialen att få komma tillbaka till HockeyAllsvenskan igen?
– Jag tycker ändå det, att jag haft spelet i mig. Sen gäller det ju att få chansen och att någon tror på en. Det skiljer inte så mycket mellan många spelare i Hockeyettan och HockeyAllsvenskan, utan det viktiga är få någon som tror på dig. Sen gäller det såklart att ta chansen när man får den.

Just det gjorde Persson kanske inte när Modo värvade honom inför säsongen 16/17. Redan efter sex matcher lämnade han klubben. Men nu är han en bättre spelare, säger han själv.
– Konstigt nog tycker jag faktiskt det, även om jag spelat i division 2. Jag känner mig mer förberedd både fysiskt och mentalt för vad som komma skall. Dessutom har jag varit uppe och känt lite på det också och lärt mig av mina misstag, så jag ska försöka att inte göra dem igen.
– Jag tycker samtidigt att jag var fysiskt förberedd förra gången också, men kanske inte riktigt rent ismässigt.

De misstagen du talar om att du gjorde – vad menar du med det?
– Det är små detaljer som skiljer, som blir viktigare i allsvenskan än i ettan. Jag behöver vara noggrannare med puck, exempelvis. Gör du misstag med pucken straffas du hårdare på den här nivån.

ÅKTE PÅ EN ALLVARLIG SKADA

Men vem vet vad som hade hänt om Jesper Persson fortsatt på den väg han slog sig in på som 17-åring, då han hade lekstuga i J18-serien. Nu berättar han dock vad det var som gick fel efter succésäsongen.
– Mitt tredje år i Modo, säsongen efter jag gjorde alla de där målen, spelade jag 19 matcher sen drog jag på mig en skada. Det var en ligamentskada i handen som höll mig borta från hockeyn i elva månader. Den säsongen blev helt förstörd och jag missade första månaderna säsongen efter också. Då spelade jag åtta matcher, sen lämnade jag Modo (för Hedemora).
– Vad som hade hänt om den där skadan inte kommit är förstås omöjligt att säga idag.

Har skadan hämmat dig senare i karriären?
– Inte hämmat mig, men jag känner fortfarande av den. Det kommer jag göra livet ut, har de sagt. Men det är inget som jag känner när jag spelar, det är inget jag blir sämre av. Jag är lite stel innan jag blir varm och sådana saker, men inget värre än så.

INSPIRERAS AV STJÄRNORNA

Joel Persson.

Även om just flytten Hockeytvåan till HockeyAllsvenskan är ovanlig ser vi allt fler spelare som gör snabba karriärsresor. Ett exempel är förstås Joel Persson som gick från ettan till att bli en toppback i SHL. Pär Lindholm gick från Hockeyettan till NHL-spel på sex år. Den typen av historier har inspirerat Jesper Persson.
– Det är klart det gjort det. Ser du att andra kan så måste du tro på att du själv ska göra det. Om inte jag tror på mig, vem ska då göra det? Jag måste tänka ”Fan, kan han så kan jag också”.
– Jag måste tro att jag kan nå SHL, och att jag kan gå vidare i karriären om jag fortsätter kriga på. Det är mycket upp till mig själv. Jag kommer inte sätta hinder och tänka ”det går inte, det går inte”. Jag ska fortsätta blicka framåt, tro på det jag gör, och göra det jag är bra på.

Vad har du för mål med säsongen i Karlskrona?
– Jag kommer åka ned och ge det en ärlig chans att etablera mig. Jag vill prestera. Jag vill inte åka ned och be om ursäkt för att jag är där, bara för att jag kommer från tvåan. Jag ska göra det jag förväntas göra av både mig själv och tränare – och visa att jag är duktig på att spela hockey.