MÅLVAKTSTALANG Martina Fedel är en av få italienskor som väljer att spela i Sverige. Foto: Ronnie Rönnkvist

I SDE Hockey hittar vi en 16-årig målvaktstalang från Italien. Det finns inte många italienskor som väljer spel i Sverige men Martina Fedel är undantaget. Hon trivs väldigt bra i Sverige men det finns en del saker som hon saknar från hemlandet. 
– Jag saknar maten väldigt mycket, säger hon till hockeysverige.se.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Italien är inte kända för att leverera hockeyspelare till Sverige. Säsongen 2017/18 hade visserligen Linköping 19-åriga backen Nadia Mattivi, i laget, men förra säsongen var det tunnsått med italienskor. En spelare, målvaktstalangen Martina Fedel, spelade två matcher för SDE Hockey. 16-åriga Fedel kom till Sverige som 14-åring 2016 och har sedan dess spelat med både killar och tjejer i SDE Hockey, och som hon har gjort det. Hennes fina spel har redan gett henne chansen till två matcher i SDHL.
– Jag är fullt ut italienska och båda mina föräldrar är från Italien. Min pappa jobbar på Scania. Först flyttade vi från Italien till Slovenien. Sedan fick han frågan om att flytta till Sverige eftersom huvudkontoret ligger här. Vi sa ”yes” eftersom Sverige är en fin plats och en bra möjlighet för oss med hockeyn, men också ett bra tillfälle att lära oss engelska, berättar Martina Fedel med ett leende när vi slagit oss ner på ett café vid Hötorget i Stockholm. Inte många meter ifrån Hockeysverige.se kontor.

Damhockey är inte den största sporten i Italien. Trots det valde Martina Fedel att satsa på den sporten.
– Vi bodde vid bergen och det är i den regionen man spelar hockey i Italien (Trento). Min lillebror (Simone) började spela hockey. Jag var och titta på deras träningar och såg målvakterna och deras utrustning. Jag tyckte det såg coolt ut.
– En dag saknade deras lag en målvakt på träningen. Dom frågade om någon ville vara målvakt, men inte i laget ville det så jag sa ”jag kan ställa mig i mål” (skratt). Jag visste inte hur jag skulle göra, men dom hade någon att skjuta på i alla fall samtidigt som jag tyckte att det var väldigt kul.
– Jag sa till mina föräldrar ”Jag vill bli målvakt”, men dom var tveksamma. Då hotade jag med att ”antingen ska jag var målvakt, annars kommer jag inte spela”. Då fick jag börja som målvakt säsongen efter.

Nu spelar alla tre syskonen, Martina, Simone (född: 2005) och Mathias (född 2010) i SDE Hockey.


LÅNG VÄG Martina Fedels hockeyresa började i hemstaden Trento i Italien. Därefter har hon via Slovenien tagit sig till Daneryd och spel i SDHL med SDE Hockey. Foto: Ronnie Rönnkvist

EN LITEN SPORT I HEMLANDET: ”VÄLDIGT FÅ LAG OCH DOM FLESTA TJEJERNA SPELAR MED KILLAR”

Intervjun gör vi på engelska och när Martina Fedel kom till Sverige kunde hon inte svenska.
– Nu förstår jag svenska, alltså vad man pratar om, även om jag inte förstår varje ord. Däremot kan jag inte prata svenska så bra så jag försöker oftast prata engelska.
– I SDHL-laget pratar dom oftast engelska. I dom andra lagen pratar dom mest svenska, men när dom pratar med mig så är det på engelska. Alla förstår engelska här så det är inga problem.
– Vi hade engelska i skolan hemma i Italien, men det var ingen bra undervisning så jag kunde inte engelska innan. Det jag kunde säga var ”My name is Martina”. När vi flyttade till Slovenien gick jag på en internationell skola. Där lärde jag mig prata engelska. Här går jag också på en internationell skola och har lärt mig prata engelska ännu bättre.

Damhockeyn är inte speciell stor i Italien och landslaget kom i våras sist i VM:s Division 1.
– Det är väldigt få lag och dom flesta tjejerna spelar med killar fram till det dom är 16, 17 år. Efter det flyttar dom över till damhockeyn. I regionen jag kommer ifrån finns det bara två damlag. Sedan finns det några damlag till runt om så det blir mycket resande med buss.
– Jag själv spelade bara med killar spelade aldrig med tjejer i Italien. Eftersom det inte fanns något pojklag i min åldersklass i klubben som jag tränade med fick jag spela matcher med ett lag som fanns en timmes resväg bort.

Fick du respekt av killarna trots att du var en tjej som spelade hockey i pojklag?
– Ja, alla i laget var lagkamrater och vänner. Det var aldrig något konstigt och jag var en i laget.

Martina Fedel gjorde en säsong i Slovenien innan hon flyttade till Sverige.
– Vi bestämde att hela familjen skulle flytta till Slovenien. Där kunde jag fokusera ännu mer på hockeyn. Efter ett år där frågade Scania om vi kunde tänka oss att flytta till Sverige.

Redan tidigare hade hon ett par förebilder och idoler i NHL, men sedan hon kommit till Sverige har hon ytterligare en stor förebild som dessutom är en vän till henne.
– I NHL har jag alltid gillat Marc-André Fleury som spelar för Vegas Golden Knights, men även Andrei Vasilevsky som spelar för Tampa Bay Lightnings. I SDHL är det Sofia Reideborn. Hon är väldigt bra, en förebild och jag beundrar henne.


FÖREBILD Sofia Reideborn (bilden) är lagkamrat med Martina Fedel och italienskan väljer att lyfta Reideborn som en av sina stora förebilder. Foto: Ronnie Rönnkvist

”JAG TYCKER ATT DET ÄR VÄLDIGT COOLT HÄR – SEDAN SAKNAR JAG MATEN VÄLDIGT MYCKET”

När Martina Fedel kom till Sverige stod det ganska snabbt klart att hon skulle spela för SDE Hockey och då få Enebybergs IP som hemma-is.
– Vi var inte speciellt informerade om lagen i Sverige. Nu skulle vi bo i Danderyd och SDE var det lag som låg närmast. Det var också första laget min pappa kontaktade för att se om vi fick spela där. Vi tyckte det var bra redan från början och har sedan stannat kvar där.

Hur trivs du i Sverige?
– Jag tycker att det är väldigt coolt här. Först var det lite svårt eftersom jag inte riktigt förstod när folk pratade. Då folk frågade mig något var jag tvungen att svara ”sorry, but i don’t speak swedish”, vilket inte var så roligt.
– Nu förstår jag vad folk menar samtidigt som jag verkligen trivs här. Idag skulle jag inte vilja flytta tillbaka till Italien eftersom jag tycker om det liv jag har här, hockeyn och mina vänner.

Det finns ändock en del saker hon saknar från Italien.
– Bergen. Jag bodde 20 minuter från där jag kunde åka skidor. Här är det en ganska långt om jag ska åka till bergen för att åka skidor.
– Sedan saknar jag också maten väldigt mycket (skratt), men givetvis också mina vänner, mor och farföräldrar och så vidare. Vi åker ändå tillbaka till Italien och det känns bra. Resan tar bara två och en halv timme så det är inte så långt. Oftast landar vi i Bergamo eller Verona eftersom det inte finns någon flygplats där jag kommer ifrån. Sedan får vi åka bil i en, en och en halv timme hem till Trento.

STOR SKILLNAD MELLAN SVERIGE OCH ITALIEN

Den här säsongen blev hennes tredje i klubben.
– Den här säsongen har jag tränat en del med killarna, men även med tjejerna. Sedan fick jag vara med och träna med laget i SDHL och då släppte jag träningen med killarna lite och lade fokus på SDHL-laget.

Har det varit en stor skillnad att spela i Sverige jämfört med Italien?
– Ja, väldigt stor. Innan Junior-VM tränade jag med killarna hemma i Italien. Det gick mycket långsammare och det märktes att hockeyn inte är lika utvecklad där. Alla spelar bara för att det är kul.
– Jag spelar för att utvecklas, men där var det många som ”chillade” och inte tränade speciellt hårt. Det skulle jag säga är den stora skillnaden. Sedan tränar dom inte heller lika mycket ”off ice” som vi gör här i Sverige.

Då måste det blivit en chock för dig att komma hit och träna hårt på sommaren?
– När jag kom hit tyckte jag alla tränade så mycket, så gott som varje dag både på och vid sidan av isen.
– Nu tycker bara att det är kul att träna mycket. Jag skulle säga att en av mina svagheter är att jag inte kan sluta träna (skratt). Jag vet att det är viktigt med vila också och att göra avbrott från hockeyn, men det är ju så kul.


VILL STANNA Italienskan trivs bra i SDE och vill stanna i klubben nästa säsong. Där hoppas hon bli backup till Sofia Reideborn, få spela ännu mer och ta ett kliv närmare landslagsspel för det italienska landslaget. Foto: Ronnie Rönnkvist

SIKTAR PÅ SPEL I ITALIENSKA LANDSLAGET: ”TRÄNAR HÅRT FÖR ATT KOMMA DIT”

Det blev två matcher i SDHL förra säsongen för den italienska målvakten som älskar lagsport eftersom man vinner eller förlorar tillsammans som ett lag, vilket också är anledningen till att hon valt just en lagsport och inte en individuell idrott.
– Jag var 15 år då och att då få spela i SDHL var verkligen coolt. När coachen sa att jag skulle spela matchen tänkte jag ”oj, det här är stort, kommer jag klara av att spela där?”.
– Modo, som vi mötte, är ett bra lag så jag är nöjd att jag bara släppte in två mål. När jag fick hoppa in tänkte jag bara på att göra mitt bästa. Mer än så kunde jag inte göra.
– Andra matchen spelade jag mot Djurgården. Det var riktigt kul att spela i en stor arena som jag fick göra och en av mina drömmar att få göra någon gång. Jag var inte van vid att spela på en så stor arena, men det var väldigt coolt.

Under säsongen fick även Martina Fedel spela U18-VM för Italien.
– Först blev jag väldigt glad och kände ”Vad kul, jag ska få representera mitt land”. Det har också varit min dröm att få spela i landslaget, men det gjorde att jag nästan kände mig lite nervös.
– Nu så här i efterhand tycker jag bara att det var kul och jag kommer alltid komma ihåg den här turneringen väldigt väl eftersom laget var otroligt och alla där, ledare, coacher och spelare, var så snälla. Jag ser det som en väldigt bra erfarenhet

Är drömmen att få spela med Italiens landslag i VM?
– Ja, nu när jag har fått spela i Juniorlandslaget är drömmen att få spela med seniorlandslaget, så jag tränar hårt för att komma dit.

Det mesta talar för att SDE-målvakten kommer att stanna i klubben minst en säsong till.
– Jag har tänkt mycket på det och jag vill nog stanna i SDE. Blir jag kvar där kan jag ha en stor chans att få spela i SDHL den här säsongen.
– När jag pratade med coachen efter förra säsongen ville han att jag säsongen som kommer blir back-up till Sofia, vilket jag är väldigt glad för, avslutar Martina Fedel.