31
Det saknas något i Bois
I Mariestad vet de hur man ska behandla långväga gäster. Fikat var betydligt bättre än hemmalagets spel i eftermiddagens fight. Känslan är att det är något väldigt viktigt som saknas i Bois spel.
Det såg bitvis lite lojt och geistlöst ut samtidigt som Vita Hästen gjorde en helt okej bortamatch, kontrollerade tillställningen och kunde avgå med en ganska stabil 3-1-seger.
Men det är klart att det inte var geistlöst från hemmalagets spelare, de saknade bara det där lilla extra. Den lilla energin att verkligen ösa, den lilla finessen och eftertanken i passningsspelet och den riktiga fysiken. Resultatet av det blev ett spel där man aldrig fick till något riktigt ordnat i anfallszon, skapade alldeles för få målchanser och ja, körde fast utan att ha några nycklar till att verkligen låsa upp knutarna.
Diagnos: En självförtroendefråga.
För de ledande spelarna var alldeles för osynliga. Annars så hyperfarliga firman Pontusson/Davidsson gick poänglös av isen för tredje Allettan-matchen i rad och syntes inte alls. Johan Persson må vara ursäktad efter sin långa skadefrånvaro, men såg mest väldigt rostig ut. Egentligen var det bara Oscar Holst som verkligen gav det där lilla extra som verkligen krävs om man ska vinna matcher i Allettan.
Lyfter sig inte hela laget betänkligt till mötet med Skövde på onsdag kan man glömma allt det där vad kamp om de fyra främsta platserna heter.
* * *
Annars måste man ändå säga att arrangemanget i Katrinhallen håller hög division ett-klass. Sköna kringarrangemang, bildskärmar, enkelt men bra intro och en intim hall. Där ligger man faktiskt och nosar i baken på Blekinge-klubbarna. Betydligt bättre än många av konkurrenterna från E-serien.
* * *
Eftermiddagens stora fråga, vad säger straffregeln egentligen? Vi var många som satt och funderade över det där i Katrinhallen idag.
Mariestad fick straff i första perioden. Max Qwarnström var den som revs ner. Han var också den som slog straffen och brände ganska ordentligt. Vilket är ett synnerligen ologiskt val av straffskytt om det inte är så att just den som revs ner är den som ska slå.
Jag vill minnas att regeln ändrades till att lyda just så för ett tag sedan, men sedan dess vill jag och många med mig påminna oss att det i många matcher faktiskt varit andra än just de som rivits ner som tagit straffarna.
Således, hur lyder regeln egentligen?
* * *
Man skulle lätt kunna tro att Bois är borta efter tre raka förluster i serieinledningen, men icke. Man har faktiskt bara fyra poäng upp till fjärdeplatsen och det Skövde som man ska ta sig an på onsdag. Det röda laget från Skaraborg vände 0-2 till 4-2 borta mot Kristianstad, men tappade sedan till 4-4 och föll i sudden, 5-4 till skåningarna.
Olofström nöp KRIF med 4-3 efter straffar och Vimmerby straffade Mörrum 2-1. Det gör ändå att Allettan Södra är föredömligt jämn och spännande så här långt.
* * *
Visby sköt uppenbarligen ner Lindlöven på jorden. Enköping chockade Nyköping, Åker/Strängnäs och Falun bjöd på ett målkalas där åkern gick segrande ur striden och Glada Hudik fick den mardrömsstart som jag talade om tidigare under dagen via förlusten mot Huddinge.
Jovars, Mellanserien kan nog också bli jämn och rolig.
* * *
Kiruna behövde alltså sudden för att betvinga Teg i norrpremiären, intressant. Annars gjorde Örnsköldsvik och ett brandskattat Sundsvall vad som förväntades och i skrivande stund håller Björklöven på att köra över Piteå fullständigt.
* * *
Västervik har alltså gått från att utmana om en Allettan-plats till att ha problem med de sämre lagen från E-serien i upptakten av fortsättningsserien. Inte så imponerande. Det kanske var tur att de inte tog sig till Allettan trots allt.
Simon Skoog en blivande storpolitiker?
Det har varit ganska mycket, för att inte säga i stort sett enbart, negativ pr kring Olofström Steelers den här silly season. Ekonomin är i botten, åtgärdspaketen strikta och duktiga spelare lämnar i parti och minut. Det är allt annat än någon kul och lätthanterlig situation föreningen befinner sig i.
Men man måste ändå säga att de tacklar den ganska bra.
Det kan naturligtvis vara en slump, det kanske rent av är troligt att det var en slump, men jag vill tro att det låg en slug plan bakom att jobba ut den ytterst negativa nyheten att kvartetten Andreas Lindström, Leroy Eklöw, Tim Johansson och Felix Maegaard Scheel lämnar klubben trots gällande kontrakt samtidigt som Sverige mirakelbesegrade Kanada på straffar i hockey-VM.
Gjordes det medvetet var det ett ytterst gott exempel på hur man får en negativ nyhet att flyga under radarn och drunkna i en betydligt större positiv sådan. Att begränsa skadorna så att säga. Det är så snyggt att jag hoppas att det gjordes med flit och inte bara var ett skönt sammanträffande.
Dessutom har sportchefen Simon Skoog uppenbarligen på ett ganska imponerande sätt börjat jobba med putsad politikerretorik.
Den politiska retoriken skiljer sig egentligen inte så mycket mot den inom sporten. Ni är smarta nog att förstå precis vad jag menar. Nämligen när det ställs en fråga, intervjuobjektet svarar på något helt annat än den frågeställning som langats fram och ingen reporter har vett nog att ryta i ”men nu svarade du ju faktiskt inte på frågan”. Varpå hela charaden kan tuffa vidare.
I sportens värld tror jag väl mest att det är något som bara händer när idrottsmännen gräver djupt i klyscharkivet och famlar tag i första bästa skit de hittar. I politikens värld sker det betydligt oftare med en dold agenda och tydligt inövad retorik. Genomtänkt och utstuderat.
Dyker det upp en fråga som är obekväm lyder taktiken: svara välvilligt och tillmötesgående men prata gärna om något helt annat än vad frågan egentligen handlar om, allra helst något positivt (tänk på det när ni lyssnar på politikerintervjuer framöver, hur frapperande sällan de faktiskt svarar på den fråga som ställs utan att börja prata om något annat).
Där slår Simon Skoog huvudet på spiken och antar formen av politiker betydligt mycket mer än idrottskaraktär i den senaste intervjun på klubbens hemsida.
Med tanke på den negativa turbulensen som varit kring klubben och de fyra herrarna omnämnda ovan som valt att lämna föreningen trots gällande kontrakt är det naturligtvis på sin plats att dryfta frågan varför så många flyr klubben och det gör man också i en artikel på den officiella hemsidan (http://www.oik.se/newsmall1680.aspx?id=789).
Svaret är nästan episkt politikeraktigt.
Jag saxar:
Hur kommer det sig att det blir så många under kontrakt som lämnar?
- Det finns rätt naturliga förklaringar till det. Tar vi t.ex Felix så hade han en klausul där han kunde lämna oss för spel i Allsvenskan och den har han utnyttjat. Vi är väldigt glada att fortsatt kunna vara med och utveckla spelare för spel på högre nivå. Lindarv, Löfstedt och Hetta är andra exempel på det de senaste säsongerna. Även Micha har ju lämnat oss för Allsvenskan. Tim Johansson kommer prioritera studier och vi hindrar ingen som gör det valet och andra har kanske inte varit nöjda med istid och sin roll i laget och vill då lämna. Då låter vi dem göra det och fokuserar på att finna bra ersättare istället.
Ska vi ta det där med taktiken en gång till: svara välvilligt och tillmötesgående men prata gärna om något helt annat än vad frågan egentligen handlar om, allra helst något positivt.
Här lyckas Skoog på ett synnerligen snyggt sätt få en fråga om hur det kan komma sig att så många bra spelare under kontrakt lämnar föreningen att istället handla om hur duktiga Steelers är på att utveckla spelare för spel på högre nivåer och hur väl man behandlar sina lirare. Han vänder något negativt till något som klingar synnerligen positivt.
Jag måste imponeras lite av det faktiskt.
Det kanske bor en blivande storpolitiker i Simon Skoog.
Det potentiella serieindelningsbråket
Det ställs en och annan fråga om det här att det i kvalserierna till ettan som följer kommande säsong bara kommer att finnas en enda plats till förfogande och att det kommer innebära att det bara blir 43 division ett-lag trots att det enligt seriebestämmelserna ska finnas 48 lag i ettan till säsongen 14/15.
Det är korrekt. Fler lag än nödvändigt kommer att åka ur.
Ur bestämmelserna:
Kvalserie Norra: 2 lag från Division 1 och 4 lag från Division 2
Kvalserie C: 3 lag från Division 1 och 2/3 lag från Division 2
Kvalserie D: 3 lag från Division 1 och 2/3 lag från Division 2
Kvalserie E: 3 lag från Division 1 och 2/3 lag från Division 2
Kvalserie F: 4 lag från Division 1 och 2 lag från Division 2
Lag 1 från Kvalserie Division 1 Norra är kvalificerade för spel i Division 1 Norra 2014/2015.
Lag 1 från Kvalserie Division 1 C, D, E och F är kvalificerade för spel i Division 1 2014/2015.
Lag 2-6 från Kvalserie Norra är kvalificerade för spel i Division 2 2014/2015.
Lag 2-5/6 från Kvalserie C, D, E och F är kvalificerade för spel i Division 2 2014/2015.
För att uppnå rätt numerär i Division 1 kan lag vid behov uppflyttas till Division 1 2014/2015.
Säsongen 2014/2015 kommer Division 1 att bestå av totalt 48 lag.
Sammantaget blir det alltså fem vakanta platser.
Redan här anar jag att det tjäbbel som uppstått kring serieindelningen i år kommer att framstå som en liten, liten fis i rymden i jämförelse med hur det kan bli nästa år.
Jag föreställer mig hur det efter att de 43 lagen sorterats in i de fyra 12-lagsserier de ska ingå i uppstår vakanser som gör att förbundet väljer att lyfta upp lag på geografisk basis (likt SK Lejon i år) snarare än de lag som faktiskt är bäst (baserat på kvalserieresultat).
Det kan ta hus i helvete.
Lönnlöv, asplöv, björklöv
Mikael Alba från Vita Hästen till Mariestad. Från en ekonomiskt svångremstvinnande klubb till en annan.
Jag måste säga att den kom lite överraskande. Speciellt som spelskicklige Alba hade flera olika förslag att välja mellan. Kanske var det firma Pontusson/Davidsson som han lirade med i Enköping för några säsonger sedan som lockade?
Hur som helst är det en mycket bra värvning av Bois.
* * *
Både Mariestad och KRIF (som bland annat presenterade supportertransatlanten Brock Nixon) passade för övrigt på att bomba ut sin info om nyförvärv en stund efter klockan 20 ikväll. Ungefär samtidigt som Sverige drog igång sin VM-kvartsfinal mot Kanada.
Tajmingen på den?
* * *
Det slog mig för övrigt denna afton när jag satt och tyckte att det var ganska trevligt att se Kanadas lönnlöv spela hockey att ”den stora lövhögskampen” återuppstår nästa säsong.
Det helsköna epitetet blev ju obrukbart när Asplöven lyftes upp i allsvenskan inför fjolårssäsongen, men när Björklöven nu klivit efter blir det återigen dags för nya ”lövhögskamper”. Med den skillnaden att det sker på en högre nivå förstås.
* * *
En annan kort VM-reflektion: När man sett Jhonas Enroths grymma spel i den svenska kassen i den här turneringen är det ganska svårt att tänka sig att han faktiskt vaktade Huddinges kasse i Hockeyettan vid två tillfällen så sent som i vintras.
Copy-paste, Mr Clutch och F-favoriter
Det preliminära spelschemat för serierna ska ha landat på klubbarnas olika bord vid det här laget. Jag har inte hunnit titta något speciellt närmare på det hela själv under dagen, men ilskna röster här och var gör gällande att det precis som serieindelningen är ett (suprise, suprise) copy-paste-jobb.
Ett snabbt getöga på F-lottningen berättar att om man bortser från att Tingsryd kommit till och Kungälv försvunnit och Borås slipper stå över premiäromgången i år igen, är det i stort sett exakt samma möten i de två första omgångarna som i höstas.
Trist.
Men den här tweeten som jag snappade upp är i sammanhanget sjukt kul.
* * *
Henrik Thegel förlängde med Skövde idag (eller nåväl, det offentliggjordes idag), det kom lite tidigare än vad jag hade förväntat mig. Jag trodde nog, även om man kan anta att det finns en klausul i kontraktet, att målskytten skulle vänta lite längre med att skriva på och testa den allsvenska marknaden längre in på sommaren. Men för Skövde är det naturligtvis klang och jubel idag. Thegel var en pusselbit man absolut ville ha kvar efter den sanslösa säsong han avslutade lite halvt omtumlad av en hjärnskakning.
Att skjuta 30 mål på 40 matcher är väldigt bra. Att 14 (!) av dem är direkt matchavgörande är något i hästväg.
På andra sidan Atlanten hade han lätt fått namnet Mr Clutch, som i klippet här nedan, avgörande mål med en sekund kvar av mötet med Mjölby.
* * *
Mörrums lagbygge börjar se oförskämt bra ut redan nu. Idag meddelade man att även Alexander Karlsson väljer att stanna kvar och laxlaget börjar mer och mer segla upp som en tidig (märk väl tidig) favorit i F-serien.
I konkurrens med Tingsryd då. Det degraderade laget fortsätter att gå från klarhet till klarhet i byggandet av sitt hemvävda lag fyllt med kulturbärare. Idag avslöjade man vad som i gränslandet mellan Småland och Blekinge betitlats som ”världens sämst bevarade hemlighet”, att Rasmus Johansson lämnar Olofström för att spela med TAIF till vintern.
* * *
Sune Bergman vill locka Stefan Erkgärds från Vita Hästen till sitt Frisk Asker i Norge kan man läsa i lokaltidningen idag. Jag skulle inte tro att så blir fallet. Om vi säger så...
Vakans eller inte vakans det är frågan
Gnesta var arga. Åker/Strängnäs är arga. F-serielagen är arga och förmodligen kommer varenda förening som någon försöker flytta på i nuvarande seriestruktur bli tjurig.
Det värsta med att serieindelningen brutit samman är att det riskerar att skapa slitningar mellan klubbarna. Det är lätt hänt att någon försöker skyffla över sina bekymmer genom att peka ut någon annan eller att någon klubb känner sig hoppad på när någon annan försöker komma undan en trist indelning. Det är väl naturligt att det blir så antar jag, men det är väldigt tråkigt att ett ojämnt antal lag i Hockeyettan ska behöva riskera att leda till käbbel klubbar och serier emellan.
Den stora knäckfrågan är ju till syvende och sist att SK Lejon flyttades upp till Norrettan. Vissa tycker att det är en skandal att så skedde. Vissa tycker att det är supertydligt i tävlingsbestämmelserna att så skulle ske.
Sanningen är varken eller.
Jag scrollade mig igenom dokumentet och saxar nedan direkt ur seriebestämmelserna för säsongen 2012/2013, det enda avsnitt jag kan hitta som behandlar just detta:
”VAKANT PLATS
Om vakans uppstår erbjuds bäst placerat lag, som deltagit i underliggande kvalificeringsserie
och ej uppflyttats, den vakanta platsen. Beslut om vakant plats i Förbundsserier bereds av
SIF:s serieutskott för beslut i SIF:s styrelse.”
Som ni med lite analytisk förmåga inser är det där extremt öppet för tolkning.
I den korta skrivelsen finns inte en rad om när man ska avgöra om det finns en vakans eller ej. Om vakansen gäller serievis eller för Hockeyettan som helhet. För att nämna några saker.
Man har alltså valt att tolka det som en vakans i just den norra serien och därmed flyttat upp Lejon. Det är inget fel på den tolkningen. Men man skulle lika gärna kunna göra en annan och anse att det med tanke på antalet lag i division ett efter Tingsryds degradering inte alls fanns någon vakans.
Samtidigt blir ju uppflyttandet lite märkligt i ljuset av det fipplande med lagen som sker i mellansverige för att få till jämna serier där.
Konklusionen av detta? Att ett regelverk som varken är luddigt eller felaktigt är önskvärt för att vi ska slippa undan sådana här situationer där klubbar och serier helt i onödan riskerar att råka i luven på varandra.
Två möten – mycket framtid
Det hölls två möten ikväll. Av helt olika karaktär men med stor inverkan på framtiden i Hockeyettan.
Hammarby alliansförening höll årsmöte och där gav man ett jakande svar på frågan om man ska släppa in Bajen Fans under sina vingar eller inte. Det innebär att Bajen Fans, den supporterdrivna klubben som likt Åshöjdens BK på fem år lyckats trava hela vägen från division fyra till Hockeyettan, när pucken släpps i höst kommer att heta Hammarby och återigen ingå i familjen.
Vad det kommer innebära för hockeyföreningen talade jag lite med ordförande Richard Slätt om under kvällen, ni läser mer om detta här: http://hockeyettan.com/20...
* * *
Längre söderut, i Älmhult av alla ställen, samlades representanter från åtta av elva (KRIF, Halmstad och Tingsryd uteblev) missnöjda F-serielag för att diskutera serieupplägg och andra tankar.
Det ska ha varit ett klart konstruktivt möte (som jag lär få anledning att återkomma till) där många synpunkter på serieupplägget framförts och varifrån organisationen Hockeyettan nu ska driva frågorna vidare mot förbundet.
Bland annat att lagen i F-serien vill ha fem platser till Allettan om man prompt ska spela sin serie med 11 lag.
Slaget om Skaraborg
Det blir allt mer populärt att göra försäsongens trista träningsmatcher till cuper och turneringar. I Stockholmsområdet håller man på med ett högintressant upplägg lite likt European Trophy (http://hockeyettan.com/20...) och fler klubbar i Hockeyettan anordnar cuper där de lockar allsvenska lag till sig för att träningsspela. Olofström gjorde det ifjol, KRIF kommer göra det i år.
Även Mariestad körde en cup med allsvenska lag ifjol. I månadsskiftet augusti/september tänker man göra det igen, men med ett helt annat upplägg.
Då blir det nämligen, även om cupen ännu inte är namngiven, vad vi tillsvidare kan kalla för Slaget om Skaraborg. Tillsammans med Grästorp, Skövde och utbölingen Kumla ska Mariestad mäta krafter och göra upp vilka som är bäst på den lokala marknaden.
Jag är förmodligen inte ensam om att ha våldsamt svårt att tända till för träningshockey. Hela försäsongen brukar vara en enda lång plågsam väntan på att första seriematchen ska komma. Sport som inte betyder något är rätt värdelös oavsett om man gillar idrotten eller lagen i grunden. Den känslan kommer jag aldrig komma ifrån hur mycket jag än försöker.
Därför välkomnar jag det här att göra även träningsmatcherna mer betydelsefulla och prestigeladdade.
För även om det är försäsong kommer det naturligtvis att bli i alla fall lite mer än ”bara” träningsmatcher i den här typen av turnering. Speciellt om man betänker att Mariestad gör en omstart med många unga förmågor från bygden, att Grästorp har rustat och ser ut att kunna få ett kul lag till hösten och att Skövde än så länge är lite av ett frågetecken men också de har ett stort gäng lokala killar i laget.
Det kan med andra ord bli en hel del rivalitet och en ganska oviss utgång i den där turneringen och det känns som ett ganska kul upplägg. Mer sånt runt om i träningshockeysverige tack.
Den blekingska kartan ritas om
Det här blir bara ett kort instick under en väldigt upptagen helg där VM-hockey avlöses av viktiga möten, samkväm och ikväll den där Börje Sprängsten på kompisarenan. Men det slår mig när jag ändå följer nyhetsflödet att Hockeyettan-kartan på allvar håller på att ritas om nere i Blekinge.
KHK klarade sig kvar i allsvenskan med ett nödrop och när de väl klarade sig undan säsongens kaos helskinnat tror jag det ska väldigt mycket till för att de ska behöva hamna där igen. Att lära sig den tuffa vägen kan vara nyttigt och jag tror det kommer dröja innan vi behöver tala om klubben och Hockeyettan i samma mening igen.
Därmed läggs fokus på tre lag och där håller kartan sannerligen på att ritas om. KRIF kör lite sitt eget race vid sidan av känns det som och är lite som en glad joker som kommer in och gör resultat. Men mellan Mörrum och Olofström håller vi på att se ett maktskifte igen. Det vågar jag nästan påstå.
Medan Mörrum ståtar med tjusiga Hockeyettan-värvningar som Tommie Samuelsson och Jonathan Tholander meddelade Olofström idag att sportchefen Simon Skoog inte längre kommer att kunna arbeta heltid och att man fortsatt måste vända på varje enskild krona för att få rätsida på sina problem.
En klubb går en hård kamp, en annan har tagit sig igenom sin och står inför en helt ny vår.
Det är bra att Steelers ar tag i sin ekonomi och att Mörrum gasar om och drar ifrån får man helt enkelt finna sig i som en konsekvens av osunt ekonomiskt leverne.
Samtidigt som Olofström gjort sitt bästa för att mäta krafter med framförallt KHK men även den absoluta division ett-toppen har Mörrum lurat i vassen och sanerat sin ekonomi. Nu ser man guldtillfället att ta över tronen och som lagbygget ser ut så här långt tycks det vara precis vad man går för. Att gå från grålag till topplag på allvar.
För Olofström väntar nog några magra år, innan man kan få ordning på det skepp som nästan havererat på grund av för höga ambitioner. Frågan är om Mörrum förvaltar sin toppchans bättre, om man lärt sig av sina egna och andras misstag och jobbar strategiskt. Har man gjort det kan man tillhöra ett av F-seriens allra starkaste lag en lång tid framöver.
Nu ritas den blekingska Hockeyettan-kartan om.
* * *
Grästorp förresten, nu när det dessutom står klart att Marcus Evertsson kommer ställa sig i hjärtklubbens kasse i vinter ser lagbygget ännu mer intressant ut. E-serien kan bli tät på flera håll i tabellen.
Baksidan med framgång
Vårens succélag, om man nu bara får utse ett, måste utan tvekan ha varit Piteå.
Man hittade tillslut formen i Allettan, slog på ett succéartat sätt ut Sundsvall i playoff tre (efter att Sollefteå respektive Åker/Strängnäs inte vållat några större problem i rundorna dessförinnan) och var sedan en frisk fläkt och ett klart underhållande inslag i kvalserien även om placeringen slutligen blev i botten.
När allt ska sammanfattas är det så klart en stor framgång för föreningen, men alla framgångar har sitt pris och för Piteås del är medaljens baksida en stjärnspelarflykt.
I och med chansen att visa upp sig i skyltfönstret kvalserien blev många av klubbens spelare plötsligt högvilt på marknaden och det visar paraden av klass ut förbi skyltarna vid Piteå-stadsgräns.
Lars Bryggman (klar för Luleå), Joakim Högberg (klar för Almtuna) och Pär Lindholm (klar för Karlskrona) är inte vilka spelare som helst utan tillhörde lagets absoluta spets. Anton Svanström (klar för Västervik) och Otto Jaksch (klar för Vita Hästen) är inga flashiga namn, men klart kompatibla division ett-backar och målvakten Oskar Sehlstedt (det blir väl Oskarshamn?) är ett framtidsnamn.
Alla har de redan valt att lämna Piteå och det lär bli fler.
Jag vågar påstå att om Piteå inte på ett så tjusigt sätt hade vunnit den där tredje och helt avgörande playoff-matchen i Sundsvall i mars och därmed avancerat vidare till kvalserien, då hade spelarflykten inte sett ut riktigt så här.
Visst, några spelare hade så klart lämnat, de riktigt vassa hittar alltid vägar uppåt i seriesystemet. Men svenska lag är som bekant inte särskilt vassa på scouting (även om det är exakt vad de gärna vill göra gällande att de är) och hade spelarna inte serverats på det fat som är kvalserien hade nog flera bommat deras stora potential.
Nu blev så inte fallet och det är framgångens baksida för succélaget Piteå.
* * *
Apropå Piteå, när jag klev upp ur soffan nu på morgonkvisten efter att ha gjort söder osäkert efter gårdagens VM-besök i Globen väntade pressmeddelandet i inboxen: Patrik Klüft klar som tränare för klubben. Kontraktet skrivet på 1+1 år.
Ju mer jag tänker på det, desto mer känns det som en väldigt intressant lösning.
Klüft blir därmed den andra ”söder”-tränaren som packar resväskan och ger sig av norrut i vinter. Anders Spaak har ju som bekant redan lämnat Vimmerby för Kiruna.
Lite extra lustigt i kråksången är ju att Stefan Hedlund, som sedermera bestämde sig för att bli klubbchef i Piteå, kom så långt i förhandlingar med KRIF att han rent av fick med sig ett kontraktsförslag hem tidigare i våras. KRIF ja, Klüfts gamla lag. Hockeyettan är ganska liten.
* * *
Jonathan Tholander till Mörrum. Det är en utomordentligt bra värvning. Laxarna blir livsfarliga kommande säsong.
En bra värvning med ett kul citat
Man kan förstås egentligen inte säga något vettigt om ett lagbygge när bara en handfull spelare är kontrakterade, men tanken man jobbar efter i Tingsryd nu när degraderingen till ettan är ett faktum gillar jag.
Ut med trötta legoknektar. In med egenproducerat och spelare med lokalanknytning. Det är helt rätt. Det är så man kan bygga upp den sargade föreningen igen och det är så man kan skaffa sig någon form av nytt förtroende från omvärlden.
Att plocka hem Olof Svensson från Mörrum var ett gott steg i rätt riktning, att knyta till sig Oscar Holst (senast i Mariestad) är en utomordentligt god värvning. Förhoppningsvis kan klubben nu hålla fast vid den här linjen nu, då kan de ställa ett synnerligen intressant lag på isen till hösten.
Däremot blir jag så där upprymt fnissig när jag läser ”intervjun” med det senaste nyförvärvet på klubbens hemsida.
Ni vet ju hur det för det mesta funkar med de där spelarpresentationerna från de flesta klubbar. Citatet är sällan sagda av vare sig spelare eller sportchefer utan det är något som någon suttit och yxat ihop lite efter eget huvud för att det ska låta bra.
Därför är det svårt att inte dra lite på munnen när Oscar Holst, en kille som spenderat stora delar av karriären i Troja/Ljungby och just kritat på för en klubb vars sentida historik har organisatoriskt kaos, vanskötsel och sportsligt misslyckande tatuerat i pannan, citeras:
- Jag respekterar Tingsryd som förening väldigt mycket.
I love it.
Landslagen VIDEO: "Förstår inte hur stort det är"
NHL Väckarklockan väckte Detroit
Landslagen VIDEO: "Jag var skärpt i dag"
Landslagen VIDEO: "När vi får powerplay är vi farliga"
Landslagen Dick - en offensiv injektion
Landslagen VIDEO: "Världsklasspelare"
Landslagen "Inte min avsikt att skada honom"
