52
Det där med BH och ekonomin
Bussresa genom riket betyder som vanligt trasslande internetuppkopplingar, gökar som fäller sätet så det blir deluxe-trångt, solljus mitt i dataskärmen och allmän vantrivsel i ett par timmar, men det ger också tid till reflektion och tanke.
Jag passerar om någon timme Borås och det vore väl synd att påstå att det direkt luktar allsvenska där.
På måndag är sista dagen att presentera positivt eget kapital och därmed uppehålla elitlicens. Sedan har ju föreningarna fram till och med sista maj på sig att inkomma med kompletteringar och dokumentation, men måndag är ändå ett viktigt datum.
Man jobbar förstås så det brinner i Borås för tillfället. Man befinner sig fortfarande i rekonstruktion med miljonskulder och fordringsägare som inte accepterar ett ackord. Det innebär att man är påpassade från två olika håll. Dels då kronofogden och fordringsägarna som kan försätta klubben i konkurs. Dels förbundet som kan säga att nej, nej den här ekonomin duger inte, här blir det ingen elitlicens.
Båda de där scenarierna känns ju ganska troliga i dagsläget, även om jag så klart inte sett några konkreta siffror. Hur illa ställt det verkligen är kan man nog bara svara på i den innersta kretsen hos BH.
Men mot bakgrund av det extremt prekära läget är det snudd på provocerande att se vad man de senaste dagarna kommunicerat på sin officiella hemsida.
Man konstaterar rakt upp och ner att ”Löser vi ackordet, så innebär det en nystart och ett Borås Hockey som är starkare än någonsin! Detta innefattar dels ny personal på kansli och på marknadssidan, dels att vi för första gången på över 20 års blir skuldfria!! Det är få förunnat att kunna starta med en helt ny ” frisk förening” i Allsvenskan”
Det låter vackert men det är snudd på hånfullt mot alla klubbar som faktiskt sköter, eller alla fall gör sitt allra bästa för att sköta sin ekonomi.
Det faller som ni alla begriper på sin egen rimlighet att en förening som befunnit sig i rekonstruktion merparten av säsongen och hela vägen in i kaklet står på sina bara knän och (ännu en gång) tigger om allmosor från sina supportrar kan vara ”starkare än någonsin” eller ”en frisk förening”. Är det något Borås Hockey har visat det senaste året är det ju motsatsen.
Skulle man klara sin rekonstruktion och på något mirakulöst sätt få dem som bestämmer att tycka att man är lämpliga att tilldelas en elitlicens, då är det lång, lång väg kvar mot något som är hållbart.
Pengarna från den statliga lönegarantin ska betalas tillbaka och klubben står knappast där med något eget kapital. Däremot med ett förtroende från omgivningen som är kört långt ner i skosulorna.
Att stå och tjoa om att ”tjohoo vi är skuldfria och en frisk förening om vi fixar detta” är omdömeslöst. För hur har man blivit det? Genom en lång rekonstruktionsprocess, genom att inte göra rätt för sig och tvinga fordringsägare att acceptera ett ackord. Genom att ekonomiskt dopa sig (för ja, utan rekonstruktionen hade BH aldrig överlevt säsongen) genom den allsvenska serien och sedan ändå behöva krypa och kräla hos supportrarna för att räddas av allmosor.
Är det något att skryta med?
* * *
Vad jag tycker vet ni. Mot bakgrund av den ekonomiska sörja som föreligger tycker jag att det skulle vara helt imbecillt att ge Borås elitlicens om laget röjer undan konkurshotet. Reglerna finns till för att uppmuntra till god ekonomi och att då ge licens till en förening som under lång tid sysslat med just precis allt som inte har med god ekonomi att göra rimmar ganska illa.
Men låt oss leka med tanken att det lyckas. Att Borås fixar sin rekonstruktion, undviker konkurs, får elitlicens och spelar allsvenskt nästa år. Vad händer då?
Finns det en enda faktor i det här som säger att nästa säsong inte blir en hemskt upprepning av det som vi precis sett ske?
Nej, egentligen inte.
Klarar BH den här processen och blir kvar i allsvenskan kommer man inte kunna ställa något vidare starkt lag på banan nästa säsong. Det säger sig självt att man blir en ekonomisk lågbudgetspelare och inte kommer värva ihop något enormt slagkraftigt.
Då blir det ett moment 22.
Staden Borås är ju uppenbarligen inte särskilt intresserad av ett allsvenskt hockeylag. Publiksiffrorna talar sitt tydliga språk. Trots att alla vetat om det prekära läget, vikten av att gå till hallen, vikten av att stödja har publiken unisont stannat hemma den här säsongen. Publiksnittet är uselt. Inte hållbart för en fortsatt allsvensk satsning och sådant smittar naturligtvis också av sig på marknaden. Vem vill ösa sponsorpengar över att lag som ingen vill se?
Det där märks ju också på mediebevakningen. Det borde vara bråda dagar på Borås Tidning (eller ska vi kalla det för Elfsborgsbladet? Mer ensidig sportrapportering vet jag faktiskt inte om vi har i någon tidning i det här landet). Hockeyklubben står på randen till katastrof och på tidningens hemsida finns inte en rad att finna, inte en bokstav trots det så prekära läget som borde vara nyhetsstoff deluxe.
En sådan sak säger väl ganska mycket om intresset i staden som helhet.
Klubben skryter i sitt pressmeddelanden om alla proffsiga näringslivsrepresentanter som man knutit till sig, det låter fint. Men det är inte de som ska spela och det är inte de som ska fylla ishallen. Med andra ord, det är inte de som kan lösa den stora krisen.
Sannolikheten är väldigt stor att om Borås nu, mot alla odds, fixar det här så blir det exakt samma visa nästa säsong igen.
* * *
I Malmö är ju läget också ytterst prekärt i dagsläget, men inte kan det väl bli så att rödhökarna förpassas ut ur allsvenskan? Rekonstruktionsprocessen har inte pågått lika länge där som i Borås som levt på konstgjordandning merparten av säsongen, men ska man tolka Patrik Sylvegård rätt ser det alt annat än ljust ut. Även där jobbar man uppenbarligen mot klockan.
Två profilvärvningar
Lördag. Sol. Vin och Champions League-final. Det är fullt förståeligt om hockeytankarna inte är helt fokuserade en dag som denna.
Men det måste så klart ändå omnämnas att det briserade två skapliga bomber i F-serien idag.
Dave Lindarv till Tingsryd och Roger Ohlsson till KRIF. Det är två riktiga profilvärvningar som solklart förstärker två redan, med all rätt, favorittippade gäng i den där serien söderut. Riktigt bra värvningar så väl sportsligt som ur pr-synpunkt och den ena lär vara billigare än den andra. Vilka kan ni ju spekulera i själva så här på kvällskvisten.
Själv tänker jag lite så där halvslappt följa den tyska kraftmätningen och planera framtida stordåd.
Nybro, KHL och nollpoängaren
Det har skrivits förr och det tål att skrivas igen, division 1F kommer bli ett riktigt getingbo till hösten och Nybro är ett av lagen som efter några skrala år ser ut att få ihop ett riktigt slagkraftigt lag.
Värvningen av Emmanuel Åström var stark och när man nu även knyter till sig Rickard Palmberg, som har en fin säsong med Mariestad bakom sig, börjar det se riktigt starkt ut.
Kommer den där hemvändaren Ågren också in i truppen...ja, då kan det bli väldigt kul i Victoriahallen till vintern.
* * *
Vi snackar ganska sköna kontraster när Igor Matushkin byter ett general manager-jobb i Dinamo Minsk i KHL mot tränarposten i lilla Vännäs. En i sammanhanget ganska obetydlig klubb i Hockeyettan.
Nu har Matushkin förvisso redan band till trakten sedan tidigare, men det är ändå en klart fräck tränarvärvning för en liten division ett-klubb att hämta sin nye chef från KHL.
Det blev rätt mycket Matushkin här ett tag. Igors son Maksim blev ju som bekant klar för Vita Hästen under gårdagen.
(mer om tränarförvärvet här: http://hockeyettan.com/20...)
* * *
Christopher From Björk fick i stort sett hela säsongen som gick förstörd av skador men väljer nu att satsa vidare med Huddinge. Det är en väldigt bra kråka att få på kontrakt för talangfabriken.
From Björks statistik på senare år är ju ett kapitel i sig för övrigt. Nu är han förvisso en defensivt lagd back och gör det jobbet förbaskat bra, men att på fyra allsvenska säsonger med Tingsryd skrapa ihop ynka 11 poäng (1+10) på 153 matcher måste vara någon form av rekord. Sista allsvenska säsongen (11/12) blev det rent av 0 poäng på 43 matcher. Det är en bedrift att inte ens lyckas snubbla in något lamt andra-assist på de matcherna.
Riktigt cool statistik.
Storvärvningar och 1,8 miljoner
Det sa boom och så sa det boom igen och så satt Vita Hästen där med målvakten Daniel Sperrle och backen Maksim Matushkin. Två med Hockeyettan-mått mätt utmärkta, för att inte säga strålande värvningar.
Hastigt och lustigt har Vita Hästen byggt ett lag som inte kommer undan annat än en tokig favoritstämpel i E-serien till hösten.
Men det var inte bara de fina värvningarna som fick folk att reagera i de flesta former av sociala forum denna förmiddag. Vd-Jensens avslutningsmening i det där pressmeddelandet som skickades ut har fått många att höja på ögonbrynen rejält.
- Vi kan redan i det här läget summera en sänkning av spelarkostnaderna i Vita Hästen med 1,8 MSEK jämfört med förra säsongen, konstaterade den gamle målvakten.
Det tolkades snabbt av väldigt många som att Hästen bantat sin spelarbudget med 1,8 miljoner jämfört med ifjol och ändå värvat ett lag som ser så starkt ut som det ändå gör. Så kan man förstås läsa det. Men det är inte så det ligger till.
Det är skillnad på budget och totala kostnader. Så mycket vet alla som har läst i alla fall någon form av gymnasieekonomi.
Det Fredrik Jensen refererar till är att kostnaden för truppen just nu är 1,8 miljoner lägre än vad slutnotan blev för lagbygget ifjol. Det har alltså inget med att göra hur mycket man lagt i sin budget. Det är i grund och botten en lek med siffror och ord.
Men samtidigt är det där en historia för sig. Vita Hästen styrdes av en samling herrar som tyckte att det var viktigare att överbetala spelare än att göra rätt för sig. Om man ska sammanfatta det hela kärnfullt.
Vi snackar en riktigt vanskött förening där många av spelarna tjänade våldsamt mycket mer pengar än vad som kan anses vara rimligt på den nivå vi talar om. Utan att slänga mig med några exakta siffror kan sägas att fjolårets spelarbudget överskreds med i runda slängar en och en halv miljon. Inte särskilt lyckat. Inte särskilt konstigt att en strikt sparplan var tvungen att läggas på ritbordet efter det.
Räknar vi utifrån det faktumet kan konstateras att det, förutsatt att man gick 1,5 över ifjol, ”bara” rör sig om en budgetminskning med 300 000 kronor.
Sen får man ju inte vara blind och tro att det är konstanter vi snackar om här. Lagbygget är i detta nu 1,8 miljoner kronor billigare än fjolårets slutnota. Men då har ju säsongen ännu inte rullat igång och laget inte ens byggts klart. Det kommer garanterat ticka till en och annan slant där.
Med andra ord låter 1,8 miljoner på samma gång både flottare för Hästen och mer upprörande för omgivningen än vad det i själva verket är.
Finnen, Fabio, ordföranden, bloggaren (och lite till)
Det höjdes ett och annat ögonbryn, så även hos mig, när Eetu Qvist blev klar för Sundsvall inför säsongen som gick. Finnen kom in med fem raka allsvenska säsonger i ryggen (Oskarshamn, Björklöven, Karlskoga) och hade presterat klart dugligt under dessa. Det var överraskande att han valde att kliva ner i division ett då.
Det är inte fullt lika överraskande att han nu tar steget tillbaka till allsvenskan och Asplöven. Tvärtom. Det är ungefär lika logiskt som att han, om man lägger ihop hans skicklighet och det faktum att Sundsvall spelade i en svag serie hela hösten, blev hela ettans poängkung med sina 69 poäng på 42 seriematcher.
Jag är ganska övertygad om att Asplöven gjort en bra värvning i Qvist som nu kliver upp på den nivå där han hör hemma.
* * *
De har varit fifty-fifty om Henrik ”Fabio” Bankelius (ja, en snabb blick på herrns ep-profil och ni fattar: http://www.eliteprospects.com/player.php?player=3982) skulle bli kvar i Vita Hästen eller inte, men idag stod det klart att det blir så. Bingo för Vita Hästen som med Bankelius i rätt typ av roll har ett av ettans allra vassaste rivjärn.
* * *
Ibland går det fort i hockey. Det räcker med att backa bandet ett år så hade man i Olofström knappast ens bemödat sig med att titta åt Kungälv när man skulle bygga sitt lag. Idag presenterade man två värvningar från det till tvåan degraderade gänget och försökte i sedvanlig värvarordning få det att låta som världsmästare.
Det är absolut inget fel på backen Karl Pearson och forwarden Johan Svensson, men att de värvas säger med tanke på klubbens historik av flashiga värvningar ganska mycket om hur djupt i skiten föreningen sitter just nu.
Dessutom myser jag som ett barn på julafton över den klassiska sportchefsformuleringen som presenterar backen Pearson:
”Karl är en bra back med många olika kvalitéer”
Avdelningen säga allt och ingenting.
* * *
Björklöven. Mats Lavander. Klockrent.
Lövhögen blir långt ifrån en vanlig nykomling i allsvenskan till hösten. Man blir ett lag att räkna med direkt.
* * *
Tingsryd har fortfarande inte missat målet en enda gång under sin silly season. Att engagera bestämde och klarsynte Martin Karlsson som tränare är ytterligare ett rätt beslut i arbetet med att bygga upp föreningen på nytt. Jag applåderar fortsatt.
Däremot tycks det som att det finns en liten maktkamp i vardande. Valberedningen har lagt fram ett förslag på ny styrelse som man håller stenhårt på samtidigt som Torsten Corleone Liljegren uppenbarligen kan tänka sig att kandidera till ordförandeposten igen och har en falang bakom sig. Klart intressant att följa lite så här på avstånd.
* * *
Vi lyfte ut en ny bloggare på Hockeyettan.com idag. Med Bajen Fans (snart Hammarby) tillbaka på respektabel nivå igen och som en riktig färgklick i den annars ganska supporterlösa D-serien är det givet att vi skulle ha en grönvit blogg.
Läs mer om denna och bloggaren som var med om att grunda hela föreningen här: http://hockeyettan.com/20...
Fiskepolaren går till hatlaget
Skövde värvar Erik Rosén från Vita Hästen och får en tacklingsmaskin som kommer att bli lika uppskattad i Billingehov som hans framfusigt fysiska spel förmodligen inte varit när han besökt hallen i pålletröjan.
Själv tycker jag mest att det är lite festligt att Hockeyettan-världen är så oerhört liten.
För det var ju precis så (i ännu större utsträckning) det var med Viktor Torstensson. Han lämnade Mariestad för Vita Hästen och plötsligt var han bejublad istället för utbuad i Himmelstalundshallen.
Rosén och Torstensson? Ja, de fann varandra över ett par spön och praktiserar det där (så outsägligt trista) med att fiska tillsammans.
Och nu byter alltså Rosén klubb – till Skövde. Den klubb i ettan som Tokige-Torstens rent rivalitetsmässigt skaffat sig allra flest horn i sidan till genom åren och ska rent av ingå i samma backbesättning som plösmaestro Gudmundsson, som Torstensson utkämpat ex-antal duster med.
Det är bara en lustig liten detalj av kuriosa-art, men jag tycker det blir en extra liten festlig twist på historien om övergången när fiskepolaren går till hatlaget.
* * *
KHKs värvning av danske Patrick Galbraith känns som ett rimligt sätt att stärka upp målvaktssidan där Timo Leinonen ju redan finns till hands. Ett riktigt stabilt målvaktspar, om nu Janne Karlsson inte bestämt sig för att Leinonen är sämst, och något som gör det ännu mer logiskt att tro på en starkare säsong för Karlskrona än vad man lyckades åstadkomma sitt debutår i allsvenskan.
Är det elitlicensen som skrämmer?
Måndag. De senaste veckorna har det varit ganska livat just under veckans första dagar när det kommer till silly-händelser. Så livat det nu har varit under silly i år. Men idag har det varit särdeles lugnt och visst är känslan att silly season över huvud taget har varit ganska återhållen i år?
Det kanske bara är jag som har glömt bort hur det brukar vara, det är ju trots allt ett år sedan senast, men känslan är att det händer betydligt mindre av dignitet i år. Som att marknaden än så länge är betydligt lugnare.
Känslan är att det har handlat mycket mer om att förlänga än om att värva ute bland Hockeyettan-klubbarna så här långt.
På sätt och vis kan man ju betrakta det som lite trist att det inte händer så mycket. Att de riktiga bomberna uteblivit. Men jag vill nog hellre se det som något positivt. Att klubbar faktiskt ser till vad de har först, innan de ger sig ut och svingar sedelbuntar i jakten på förstärkning.
För det är ju rätt många klubbar som jobbat in det där med förlängningar och lyft upp egna spelare, samtidigt som det är många klubbar som jobbar med minskade ersättningar och av den anledningen fått vinka farväl till spelare. Som om det finns en större medvetenhet ute på många kanslier den här våren.
Som sagt, det är min känsla att fler har börjat vända på slantarna och faktiskt tänka mer än bara göra och det är inte utan att man ställer sig frågan om det är den stundande elitlicensen som skrämt till medvetenhet?
I så fall har den haft effekt redan innan den träder i kraft.
Silly-trenden – att överskatta backar
Jag tror mig ha uppfattat en lite annorlunda trend denna silly season.
Att fans till det egna laget överskattar varenda värvning som görs är ju vardagsmat. Men det brukar ofta handla om forwards där fans kan skrika ”kolla eliteprospects hur många poäng han har gjort, han är sjuuuuukt bra och kommer dominera”. Den här silly season tycks det mer handla om average Hockeyettan-backar som lyfts upp som frälsare.
Att klubbar tar i så de bajsar på sig när de ska beskriva sina nyförvärv (som när Västervik valde att beskriva Jonas Knutsson som försvarsgeneral) är inget nytt. Lika lite är det nytt att de egna fansen väljer att tro på och rent av förstora varje ord. Men samtidigt som trenden tycks vara att det är backar som hypas i år, tycks det som om flera andra än de inom föreningens egna skygglappsmurar ställer sig i de storslagna hyllningskörerna.
För att ta två exempel. Vita Hästen värvar Jeff Jakobs och Mariestad värvar Leroy Eklöw och plötsligt hurrar inte bara de egna fansen, motståndarfansen står dessutom överrumplade och är ödmjukt gröna av avund och flera prominenta tyckare börjar flagga upphetsat med stjärnflaggan.
Har man hunnit bli några år och harvat sig fram i halvdana division ett-lag säger det kanske en och annan sak om stjärnpotentialen tänker jag. Men oj vad det hyllas.
Utan att ta heder av någon av ovanstående herrar på något sätt. Division ett-kvaliteten finns där, jag säger inget annat. Men som snacket går framställs de som rediga supervärvningar. Kanonbackar som kommer dominera.
Jag förstår det inte. Var kom detta plötsliga överskattande ifrån liksom?
* * *
Apropå ovanstående. Snart gör den comeback i den här oerhört läsvärda bloggen. Den allsmäktiga värvartempen. Jag förstår att ni har längtat.
Simon Skoog en blivande storpolitiker?
Det har varit ganska mycket, för att inte säga i stort sett enbart, negativ pr kring Olofström Steelers den här silly season. Ekonomin är i botten, åtgärdspaketen strikta och duktiga spelare lämnar i parti och minut. Det är allt annat än någon kul och lätthanterlig situation föreningen befinner sig i.
Men man måste ändå säga att de tacklar den ganska bra.
Det kan naturligtvis vara en slump, det kanske rent av är troligt att det var en slump, men jag vill tro att det låg en slug plan bakom att jobba ut den ytterst negativa nyheten att kvartetten Andreas Lindström, Leroy Eklöw, Tim Johansson och Felix Maegaard Scheel lämnar klubben trots gällande kontrakt samtidigt som Sverige mirakelbesegrade Kanada på straffar i hockey-VM.
Gjordes det medvetet var det ett ytterst gott exempel på hur man får en negativ nyhet att flyga under radarn och drunkna i en betydligt större positiv sådan. Att begränsa skadorna så att säga. Det är så snyggt att jag hoppas att det gjordes med flit och inte bara var ett skönt sammanträffande.
Dessutom har sportchefen Simon Skoog uppenbarligen på ett ganska imponerande sätt börjat jobba med putsad politikerretorik.
Den politiska retoriken skiljer sig egentligen inte så mycket mot den inom sporten. Ni är smarta nog att förstå precis vad jag menar. Nämligen när det ställs en fråga, intervjuobjektet svarar på något helt annat än den frågeställning som langats fram och ingen reporter har vett nog att ryta i ”men nu svarade du ju faktiskt inte på frågan”. Varpå hela charaden kan tuffa vidare.
I sportens värld tror jag väl mest att det är något som bara händer när idrottsmännen gräver djupt i klyscharkivet och famlar tag i första bästa skit de hittar. I politikens värld sker det betydligt oftare med en dold agenda och tydligt inövad retorik. Genomtänkt och utstuderat.
Dyker det upp en fråga som är obekväm lyder taktiken: svara välvilligt och tillmötesgående men prata gärna om något helt annat än vad frågan egentligen handlar om, allra helst något positivt (tänk på det när ni lyssnar på politikerintervjuer framöver, hur frapperande sällan de faktiskt svarar på den fråga som ställs utan att börja prata om något annat).
Där slår Simon Skoog huvudet på spiken och antar formen av politiker betydligt mycket mer än idrottskaraktär i den senaste intervjun på klubbens hemsida.
Med tanke på den negativa turbulensen som varit kring klubben och de fyra herrarna omnämnda ovan som valt att lämna föreningen trots gällande kontrakt är det naturligtvis på sin plats att dryfta frågan varför så många flyr klubben och det gör man också i en artikel på den officiella hemsidan (http://www.oik.se/newsmall1680.aspx?id=789).
Svaret är nästan episkt politikeraktigt.
Jag saxar:
Hur kommer det sig att det blir så många under kontrakt som lämnar?
- Det finns rätt naturliga förklaringar till det. Tar vi t.ex Felix så hade han en klausul där han kunde lämna oss för spel i Allsvenskan och den har han utnyttjat. Vi är väldigt glada att fortsatt kunna vara med och utveckla spelare för spel på högre nivå. Lindarv, Löfstedt och Hetta är andra exempel på det de senaste säsongerna. Även Micha har ju lämnat oss för Allsvenskan. Tim Johansson kommer prioritera studier och vi hindrar ingen som gör det valet och andra har kanske inte varit nöjda med istid och sin roll i laget och vill då lämna. Då låter vi dem göra det och fokuserar på att finna bra ersättare istället.
Ska vi ta det där med taktiken en gång till: svara välvilligt och tillmötesgående men prata gärna om något helt annat än vad frågan egentligen handlar om, allra helst något positivt.
Här lyckas Skoog på ett synnerligen snyggt sätt få en fråga om hur det kan komma sig att så många bra spelare under kontrakt lämnar föreningen att istället handla om hur duktiga Steelers är på att utveckla spelare för spel på högre nivåer och hur väl man behandlar sina lirare. Han vänder något negativt till något som klingar synnerligen positivt.
Jag måste imponeras lite av det faktiskt.
Det kanske bor en blivande storpolitiker i Simon Skoog.
Det potentiella serieindelningsbråket
Det ställs en och annan fråga om det här att det i kvalserierna till ettan som följer kommande säsong bara kommer att finnas en enda plats till förfogande och att det kommer innebära att det bara blir 43 division ett-lag trots att det enligt seriebestämmelserna ska finnas 48 lag i ettan till säsongen 14/15.
Det är korrekt. Fler lag än nödvändigt kommer att åka ur.
Ur bestämmelserna:
Kvalserie Norra: 2 lag från Division 1 och 4 lag från Division 2
Kvalserie C: 3 lag från Division 1 och 2/3 lag från Division 2
Kvalserie D: 3 lag från Division 1 och 2/3 lag från Division 2
Kvalserie E: 3 lag från Division 1 och 2/3 lag från Division 2
Kvalserie F: 4 lag från Division 1 och 2 lag från Division 2
Lag 1 från Kvalserie Division 1 Norra är kvalificerade för spel i Division 1 Norra 2014/2015.
Lag 1 från Kvalserie Division 1 C, D, E och F är kvalificerade för spel i Division 1 2014/2015.
Lag 2-6 från Kvalserie Norra är kvalificerade för spel i Division 2 2014/2015.
Lag 2-5/6 från Kvalserie C, D, E och F är kvalificerade för spel i Division 2 2014/2015.
För att uppnå rätt numerär i Division 1 kan lag vid behov uppflyttas till Division 1 2014/2015.
Säsongen 2014/2015 kommer Division 1 att bestå av totalt 48 lag.
Sammantaget blir det alltså fem vakanta platser.
Redan här anar jag att det tjäbbel som uppstått kring serieindelningen i år kommer att framstå som en liten, liten fis i rymden i jämförelse med hur det kan bli nästa år.
Jag föreställer mig hur det efter att de 43 lagen sorterats in i de fyra 12-lagsserier de ska ingå i uppstår vakanser som gör att förbundet väljer att lyfta upp lag på geografisk basis (likt SK Lejon i år) snarare än de lag som faktiskt är bäst (baserat på kvalserieresultat).
Det kan ta hus i helvete.
Lönnlöv, asplöv, björklöv
Mikael Alba från Vita Hästen till Mariestad. Från en ekonomiskt svångremstvinnande klubb till en annan.
Jag måste säga att den kom lite överraskande. Speciellt som spelskicklige Alba hade flera olika förslag att välja mellan. Kanske var det firma Pontusson/Davidsson som han lirade med i Enköping för några säsonger sedan som lockade?
Hur som helst är det en mycket bra värvning av Bois.
* * *
Både Mariestad och KRIF (som bland annat presenterade supportertransatlanten Brock Nixon) passade för övrigt på att bomba ut sin info om nyförvärv en stund efter klockan 20 ikväll. Ungefär samtidigt som Sverige drog igång sin VM-kvartsfinal mot Kanada.
Tajmingen på den?
* * *
Det slog mig för övrigt denna afton när jag satt och tyckte att det var ganska trevligt att se Kanadas lönnlöv spela hockey att ”den stora lövhögskampen” återuppstår nästa säsong.
Det helsköna epitetet blev ju obrukbart när Asplöven lyftes upp i allsvenskan inför fjolårssäsongen, men när Björklöven nu klivit efter blir det återigen dags för nya ”lövhögskamper”. Med den skillnaden att det sker på en högre nivå förstås.
* * *
En annan kort VM-reflektion: När man sett Jhonas Enroths grymma spel i den svenska kassen i den här turneringen är det ganska svårt att tänka sig att han faktiskt vaktade Huddinges kasse i Hockeyettan vid två tillfällen så sent som i vintras.
Elitserien "Tar ett år i taget"
NHL Försvarar den petade stjärnan
Elitserien "En dröm sedan man var liten"
Elitserien "Har hört mycket gott om Färjestad"
HockeyAllsvenskan Lägger skridskorna på hyllan
Elitserien Använde Bäckis som motivation
NHL Svedbergs säsong fortsätter i Boston
Elitserien Forsberg näste att skriva NHL-kontrakt
