Erik Andersson-fallet

HET debatt angående Erik Andersson och Linköping, där LHC jobbar med vuxenmobbning i syfte att få Erik Andersson att självmant lämna klubben utan att få del av den lön som Linköping valt att anse att han är värd att få under ett år till.

Ni minns kanske hur det ligger till? Erik Andersson kom till Linköping från Skellefteå 2009 på ett tvåårskontrakt. Redan tidigt under sin andra säsong i klubben valde sportchefen Johan Hemlin att vifta med ett välbetalt treårskontrakt och redan första året på det kontraktet började man anse att han inte var värd sina pengar.

Förstås en urusel investering av sportchefen i fråga. Att slänga fram ett treårskontrakt värt kanske runt 180 000 i månaden och redan under första säsongen inser man att det inte var en så bra idé.

I panik vill man tvinga bort killen från laget. Man vägrar stå sitt kast och faktiskt betala Erik Andersson för att lämna laget, vilket vore det rimliga att göra. Bita i det sura äpplet och komma överens om en summa man köper ut honom för och ta ansvar och konsekvens för att man har en sportchef som helt enkelt tog fel beslut i sin iver att inte riskera att tappa Andersson till någon annan klubb.

Faktumet att man inte ens inför andra säsongen på sitt avtal låter honom träna med A-laget visar dessutom att man anser att oavsett hur bra han än må vara, så kommer han ändå inte anses platsa i laget.
Han ska för alltid anses vara för dålig. Det är redan bestämt sedan runt ett år tillbaka. Han ska inte ens få chansen att visa att han är bra nog att spela i det lag han skrivit kontrakt med, utan han får träna med juniorerna.

Han har ingen som helst anledning att ta familjen till staden. För han vet att han inte har en framtid i klubben. Varken ifjol eller i år. Det finns inte heller någon anledning för Linköping att ha honom i staden heller. Egentligen.
Man hade gott kunnat låta honom träna på egen hand i Skellefteå, eftersom man skiter fullständigt i om han tränar eller inte tränar eftersom man inte är intresserade av att ha honom i sitt lag.

Enda anledningen att han är i Linköping just nu är att man hoppas att han ska må så dåligt av det att han säger till klubben att han går med på att bryta avtalet utan ersättning.
HAN ska alltså anses betala för att Linköping gjort en felinvestering.

Jag ser alldeles för många (allt fler än en är en för mycket för all del) som tycker att Linköping gör rätt. Att Erik Andersson får skylla sig själv att han är i den situation han är i. Att ”det ju bara är för honom att bryta kontraktet då om det inte passar”.

Låt säga att du har skrivit på ett avtal om att bli avdelningschef någonstans och får 180 000 i månaden för det och har ett avtal som säger att du ska vara på det jobbet i låt säga två år. Efter ett år kommer storchefen och säger att han inte vill ha kvar dig.

Vad gör du då? Säger ”Jaha, det var trist. Då säger vi så då. Hej då”?
Nej, du gör nog troligen inte det. Du säger möjligen och ja, kanske till och med troligen att ”Jag går ju gärna, men jag vill ha åtminstone två tredjedelar av den lönen jag skulle fått under det året jag har kvar på avtalet”.

Storchefen vill inte betala ut den summan. Han vill inte betala ut något alls, helst. Så han väljer att sätta dig på att städa toaletterna istället. Med tandborste. Dag ut och dag in. Allt för att du ska säga ”Okej, okej, jag lägger mig. Jag går utan att ni ska behöva betala något alls”.

Är det ett rimligt sätt att hantera en sådan situation på? Att försöka mobba bort en anställd för att slippa betala för det avtal du själv valt att ge personen i fråga?

Jag tycker inte det.

Jag tycker inte heller att det är rimligt för folk att i exemplet ovan säga ”Vadå? Synd om honom? Han får ju 180 000 för att städa toaletten, det är väl bara att bita ihop och ta det då eller säga upp sig”

Och ja, jag vet mycket väl att en del av er har problem när man gör sådana här jämförelser och tar det lite för bokstavligt och inte riktigt förstår hur sånt här funkar.
Så ja, jag vet mycket väl att städa en toalett inte riktigt är samma sak som att som 31-åring behöva träna med ett juniorlag.
Jag är ganska säker på att Erik Andersson bra mycket hellre tränar med ett juniorlag än att städa en toalett. Men det är ju inte riktigt det som är poängen.

Det är svårt att göra en liknelse/metafor (jag tror i och för sig inte att det här ovanför är något av det, men det är inte heller en jämförelse, den som kan sånt här får gärna förklara för mig vad det mer exakt är) om man inte ska använda ett exempel som skiljer sig från den aktuella situationen, nämligen.

Men varje gång jag gör något liknande finns det lustigt nog alltid någon som förklarar att ”du kan ju inte påstå att det är samma sak!!!”, och därmed också helt missar vad det handlar om.

Men under alla omständigheter: LHC bör givetvis göra rätt för sig och betala ut de pengar som Erik Andersson ska ha (säg 2/3 av återstående lön, eller vad nu Andersson än önskar vilja ha), eller liknande). Har man ingen som helst avsikt att använda honom, vilket man inte har, så finns det ingen som helst anledning att ha honom i stan heller (annat än för att utöva vuxenmobbning) och i ett sånt scenario är det bara att pröjsa och bita i det surjävla äpplet och ta sitt ansvar. Ta konsekvenserna av ett dåligt enskilt sportchefsarbete.

Samtidigt måste jag ju understryka att Linköping i sak inte gör något fel. Men det betyder inte att man nödvändigtvis gör rätt.

Som jag så vackert och målande skrev på Twitter igår:
”Det LHC sysslar med kring Erik Andersson är som att luta sätet max på ett flygplan, eller i en buss. Inte fel i sig, men jävligt svinigt”

Jag säger ju aldrig ifrån om någon lutar sitt säte. Just eftersom jag vet att personen inte gör fel i sig. Däremot bör personen kunna inse att det den gör innebär en konsekvens och agera utifrån det för att rent humant göra rätt och därmed undvika att vara ett svin som inte bara pekar på ”Vadå? Går det fälla sätet så är det ju meningen att man ska göra det? Jag gör inget fel här. Fattar inte vad du gnäller om”

För det är ju exakt det LHC jobbar med här och nu. ”Vadå? Han är vår spelare, han får lön av oss och då klart att han ska vara här och träna…. med juniorlaget… utan att ha en enda tanke på att ha honom i A-laget igen. Fattar inte vad ni gnäller om. Vi gör inget fel”.

Vid närmare eftertanke är nog det korrekta i det där med lutade säten snarare att personen lutar sätet, men sitter framåtböjd hela resan och inte ens nyttjar lutandet.

Text: Robert Pettersson