Snackar förstås om Luleå. Redan i säsongens första match fick man släppa in elva kassar.
Tror inte att det var sista gången den här säsongen man släppte in tvåsiffrigt och inte sista gången man torskar med sju kassar.
Det lär hända fler gånger. Är ganska säker på att både Luleå och Brynäs kommer åka på fler såna här riktiga förnedringar under säsongen än vad Rögle kommer göra.
Sen om det går sämre totalt sett är en helt annan fråga.
Bjuder på ett resultat från ifjol:
Allsvenska Leksand-Icebreakers 6-4
Vikings-49ers ikväll. Det kommer bli en höjdare. Tro mig. 19.00 på Viasat kan ni se den om ni vill se den live.
Adrian Peterson i Vikings är ligans bästa running back. Den tidigare Sooners-liraren beskrevs av legendariske QBn Brett Favre häromdagen som "den överlägset bästa running back jag sett", och det säger en del av en spelare som varit med i ligan i närmare 20 år,
Just 49ers är en match som Peterson sett fram emot i två års tid. Det var då, 9 december 2007, som han under sitt rookieår mötte den forna storklubben för första och hittills enda gången i karriären.
Det gick käpprätt åt helvete och han gjorde det som än idag är hans överlägset sämsta match i säsongen.
Killen sprang bara för tre yards på hela matchen. Kom ingenstans.
Peterson minns matchen och har förstås blivit påmind om den ett flertal gånger under veckan.
Men det är inte så att han bryr sig i att folk påminner honom om matchen. Snarare tvärtom.
Han säger själv att han redan på väg hem från den matchen började nysta i när man skulle möta 49ers nästa gång, för att han matchen senast har fastnat i skallen på honom.
Han är redo för revansch. Redo för att springa tills benen hoppar ur led.
För att ge någon form av jämförelse på hur lite två yards är för en running back, så har Peterson sprungit för 272 på sina två första matcher den här säsongen.
Om det nu är till någon tröst för Omark och Harju under deras icke-presterande Dynamo-inledning, så är man ju inte direkt ensamma om att inte leverera i laget.
Världsmästaren Oleg Saprykin har till exempel bara 1+0 på sju matcher. Jiri Hudler, ordinarie i Detroit ifjol, har bara 2+1. Likaså Aleksej Kaljuzjnyj, som flera gånger varit topp fem i poängligan i Ryssland.
Normalt starke tjeckbacken Karel Rachunek har 0+1 och sämst plus/minus i laget med -5.
Frågan är nog inte huruvida det kommer börja ryka spelare snart eller inte. Det är för många som inte levererat för att man skulle se det som det första problemet.
Frågan är nog snarare när vi får se en ny tränare i laget. Med tanke på att många av spelarna i laget som inte levererar inte förstår ryska - och tränaren inte begriper engelska - vore kanske en smidig lösning att faktiskt hitta någon som kan nå ut till alla spelarna?
Joel Gistedts liv som NHL-kontrakterad för Phoenix har inte direkt blivit enkelt.
Ifjol fick han spendera större delen av säsongen i CHL och hans läge ser inte direkt ut att vara ljusare i år.
I Phoenix är Ilja Bryzgalov och Jason LaBarbera givna som etta och tvåa. I farmarlaget - bara från Phoenix sida - brottas han med Al Montoya och Josh Tordjman och som om det inte vore nog med det så har Anaheims problem med Iowa Chops, som var klubbens farmarlag ifjol men är avstängda från spel där i år, gjort att även dom skickat sina målvaktstalanger till San Antonio.
Både tysken Timo Pielmeier och Justin Pogge (och Jean-Philippe Levasseur som spelade 41 matcher för Iowa ifjol) har hamnat i klubben för Anaheims räkning.
Så nu är Gistedt i San Antonio, tampandes om två platser med 4-5 målvakter som alla troligen går före honomi rangordning. Och man slåss om två platser.
Och jag som tyckte att Gistedt hade en nästan omöjlig uppgift framför sig redan när jag bara trodde att han slogs med Montoya och Tordjman om två platser.
Men det kan bli ett tröstpris för den som förlorar målvaktskampen och slipper förlora CHL-kampen.
San Antonio har från och med kommande säsong fått Las Vegas Wranglers som farmarlag i ECHL
idag får Robban slita hund. Det vill jag lova.
Tre matcher parallellt mäktade jag med förrut. Med besked. Universalgeni är det ordet som poppar upp när det gäller mig.
Nu är det Frölunda-Timrå. Bästa perioden hittills i år jag sett i Elitserien. Grymt tempo. Mäktigt mål av MPS.
Parallellt är det Real Madrid och LSU-Mississippi State och snart börjar Boston College mot Wake Forest. Och Malaga-Barcelona.
Afanasenkov frånvarande för Dynamo Moskva idag. Då får Leo Komarov chansen med Hudler och Weinis i förstakedjan och Vitalij Jatjmenev går in för att försöka få fart på Omark och Harju.
Vi får se hur det funkar.
0-0 efter första perioden mot Nizjnij Novgorod där Jocke Lindström får fortsätta med Sjastin och Varnakov.
Pajen spelade just sin sjunde raka match för Nizjnekamsk utan att leverera poäng.
Där har ni mitt första bud på svensk att få lämna KHL under säsongen och jag har ju som ni kanske vet ifrågasatt valet av klubb redan från start.
Jag begriper fortfarande inte hur han inte kunde hamna i ett bättre lag, med bättre omgivning och ett ställe där han uppskattats mer än han gör här.
Sen klart att det bidrar att bo i en skitstad och vara utan sin familj. Jag har svårt att se att det ska lossna.
Snart elitseriestart för dagen. Henrik Karlsson har fått kasta in handduken för Färjestad och Robin Rahm gör elitseriedebut för FBK borta mot LHC.
Var fjärde byte kommer det bli hett om öronen för Rahm. Då är LHC:s nya superkedja inne och lirar.
I övrigt står LHC där med en skaplig tredjekedja som andrakedja och två fjärdekedjor i övrigt.
Men när tjeckerna kommer blir balansen något vettigare. Som jag nämnt nångång och kommer nämna igen.
Dagens hetaste tips från min sida inför eftermiddagens matcher är att vi lär vi se åtminstone två givna segrar för Luleå och Linköping.
Ta det som ett löfte. Jag har alltid rätt (och raderar förstås inlägget om något annat skulle inträffa).
Räknar iskallt med islossning för Linköpings stjärnbygge och SSK lär väl som sagt ganska snabbt komma ner på jorden efter att man tog tio segrar på ett bräde i premiären.
Ska vi gissa på att Pär Arlbrandt gör något mål och en stormatch? Då hade man, om man hade velat, kunna påstå att släkten är värst. Men det vore förnedrande för Arlbrandt.
Tror inte han vill räknas in i någon SSK-släkt, om jag ska vara ärlig.
Satan jävla segt att inte kunna sova som en åtminstone halvt normal människa.
Lägger mig i normal tid, vaknar efter nån timme och kroppen tror att jag sovit middag och sen är det dödsdömd att somna om igen.
Men jag klagar inte, egentligen.
Nu kan jag sitta och kolla Nevada-Missouri i NCAAF och roa mig med att jag troligen komma kunna vara med hela vägen ut i footballen under lördagen också utan att tro att det ska bli någon tidig sömn.
Är ju som alltid en späckad lördag med full elitserieomgång, mängder av NCAAF, Chelsea, Real, Liverpool, Barcelona och Man U på det.
Enroth skickades till Portland innan man hann komma iväg till Kanada. Och ska infinna sig i Maine-Portland (ett annat Portland än Oregon-Portland, med andra ord) imorgon.
Med lite maskning kan han således kanske hinna med Bills-Saints på söndag.
Kanske inte alltför uppskattat av diverse ledningar och dylikt. Men ändå. Det är ju Drew Brees för tusan.
Fast jag tror Jhonas är mer av en Roethlisberger-fan. Dessvärre.
Lite sådär typiskt SSK:are, med andra ord.
Gnet-Steelers. Tråk-Ben.
Ja, det blev väldigt arga känslor hos de känsligaste av våra läsare igår när jag kallade något för gay.
Jag kan erkänna att jag gjorde fel. Det där var absolut inte gay nu när jag har facit i hand.
Kom via Bildbyrån över ett par bilder från brottnings-VM.
Fattar inte hur man kan få för sig att kalla det för sport.
Jonas Andersson fortsätter få överjävligt förtroende av Glen Hanlon i Dynamo Minsk.
När alla lag spelat mellan 5-7 matcher har Andersson faktiskt mest istid av alla anfallare i hela KHL.
Mer än Jagr. Mer än Morozov, Mer än Moziakin.
21.52 är Andersson klockad för i snitt och är fortsatt bara slagen av backen Duvie Westcott i Minsk, vilket förstås är riktigt stort. När en anfallare har näst bäst istid i ett lag, så är han en rätt viktig spelare. Och då är han ändå bara marginellt bakom Westcott i istid.
Det finns bara 16 spelare i hela ligan som klockar in på mer speltid än Andersson.
Värst av alla är Kevin Dallman i Barys Astana som spelar 26.18 per match. Sex sekunder sämre är Kazans VM-back Ilja Nikulin.
En gammal elitserieback har bäst plus/minus i ligan så här långt. Miroslav Blatak. Han står på +8 efter sex matcher.
Bland de med sämst finns också ett par elitseriebekantingar. Radek Philipp och Janne Novak har -7 i Jekaterinburg, som bara spelat ihop två poäng på sex matcher.
Jag gillar de SSK:are som efter sin första seger för säsongen redan anser att man vunnit tio matcher.
"Mohahaha, och ni era jävla idjoter som trodde att Sport bara skulle vinna tio matcher. Där fick ni!"
Den är skön.
Visst är det så att SSK är ett riktigt skitlag på pappret med bara ett fåtal bra spelare. Men man har väl inte infört ett handikappsystem i Elitserien där man om man är kass får tio segrar per seger?
Idag har jag varit ute och provkört min nya fräscha LeBron-huvtröja. Riktigt skön och det är alltid kul att lalla omkring i saker andra inte har införskaffat ännu och folk i allmänhet inte ens har någon aning om vad det är.
Detta är nästa Air Jordan-hype från Nike. Skönt att vara med redan från nu.
Det kommer jag gotta mig åt sen när alla lallar runt i sånt här om ett par år.
Måste säga att jag är lite imponerad av min egen snabbhet. Igår, vid lunch redan, skrev jag om att Lidas utsetts till decenniets bästa NHL-spelare av The Sporting News.
Idag, efter lunch, över 24 timmar senare vaknade TT, Aftonbladet och Expressen.
Och så tycker en del av er att det inte är svårt att "bara sitta och skriva av andra hela tiden".
Uppenbarligen är det en konst i sig. Eftersom jag är över 24 timmar snabbare än "riktig media".
Ganska överraskad gällande omröstningen av Andreas Jämtin vs. Chrille Pettersson och att det faktiskt var så klar övervikt för att man höll på Jämtin i fallet.
Med tanke på hur illa omtyckt han är som hockeyspelare av de flesta hade jag faktiskt förväntat mig att folk bara av farten skulle välja att tycka att det vore skönt om han åkte dit.
Det både förvånar mig och glädjer mig att folk håller på Jämtin i det här fallet.
Annars var inlägget mest menat att skriva om Johan Harjus brist på framgång i Dynamo Moskva.
Ryssarna är ju inte direkt kända för sitt tålamod och Harju har poängmässigt misslyckats kapitalt under sin första tid i klubben.
0+1 på sex ligamatcher är en sak. Men han gjorde ju inte speciellt bra ifrån sig ens på försäsongen där det blev 1+0 på sju matcher, vilket alltså ger honom 1+1 på 13 matcher i klubben.
Omark har väl inte gått mycket bättre han. 2+3 på lika många matcher och således 3+4 totalt av en duo som hade runt en pinne per match i Elitserien ifjol.
Det är alldeles för dåligt för spelare av den kalibern.
Sen kan man säga vad man vill om ny liga, för lite istid och dylikt. Dom är åtminstone tillsammans, och spelar tillsammans och även om man inte får den PP-istid man vill ha så borde man ju ändå på något vänster lyckas i spelet fem mot fem.
Jag börjar undra om det någonsin släpper för dom tillsammans i världens näst bästa liga.
* * *
Kommer in en del skumma kommentarer medan jag sover.
Bland annat någon som hånade mig för att jag trodde att Vick kunde spela för Eagles på söndag. Han är nämligen avstängd, påstod någon.
Han borde nämna det för Vick... och lagledningen... och amerikansk media också.
För Vick säger att han är redo, coachen säger att han kan komma att spela och media hypar på som fan.
Tänk om dom fick veta att han är avstängd en match till.
Nästa vecka går Andreas Jämtin upp i rätten och ska på fullaste allvar kanske behöva ta ett straff för sitt bråk med Michael Sundlöv... allt bara för att det finns så kallade vittnesuppgifter - av folk som mer eller mindre är arbetskamrater eller anställda av Sundlöv - som ger sportchefen rätt.
Vad jag däremot inte förstår i hela situationen är att Sundlöv själv erkänt att "han inte hade i spelargången att göra". Det borde åklagaren ha tagit med i beräkningarna och därmed lagt ner hela åtalet.
Faktumet att han är där han inte skulle ha varit och dessutom iklädd sin Christer Pettersson-jacka, för ju att alla inser att Andreas Jämtin blivit livrädd när han kommit flåsandes efter honom och skrikit ett är kanske inte alltför väl valda ord.
Jämtin, som förstås undrade vad detta var för snubbe som letats sig ner i spelargången för att skrika åt honom, gjorde ju vad han kunde för att skydda sig själv.
Sånt som vi i vardagssvenska kallar självförsvar.
För Jämtin kan ju omöjligt ha trott att snubben i Chrille P-jacka var Brynäs sportchef eftersom denne dels inte ska stå och skrika saker åt motståndare och dels inte hade något i spelargången att göra överhuvudtaget.
Men på sätt och vis kan jag se lite av tjusningen med åtalet.
För Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd har friat Jämtin helt och gett både Brynäsmatrisen Pettersson och Micke Sundlöv bestraffningar.
Skulle Jämtin dömas går det helt emot vad SIF ansett, vilket skulle bevisa att vad som anses sportsligt inkorrekt/korrekt inte har ett dugg med vad lagboken anser vara inkorrekt/korrekt.
Såg en Maple Leafs-blogg där jag imponerades en smula av att han lyckas skriva Viktor Stålberg... alltså med ett Å.
Men sen slutade jag imponeras när han skrev Jonas Frogren. Då blev det som att imponeras av att en spelare klarar av att med en urläcker dragning finta upp målvakten på läktaren för att sedan skjuta utanför öppet mål från en meter.
Sicken miss för Jhonas Enroth. Även om han är kvar i Sabres över helgen så lämnar laget Buffalo för att spela träningsfighter i Kanada (Canadiens imorgon, Maple Leafs på söndag).
Precis när Drew Brees kommer till stan för att gästa Terrell Owens och grabbarna.
Blir en sådär NFL-helg annars. Tom Brady mot Matt Ryan. Vikings mot 49ers på Viasat och kanske, kanske comeback efter två års frånvaro för skandalspelaren Michael Vick när Eagles möter Chiefs hemma.
Donovan McNabb har ju fortfarande vissa problem med den revbensskada han ådrog sig i premiärmatchen och tränade inte under torsdagen. Heller.
Det kan öppna för Vick tidigare än folk vågat tro på.
Alla dessa matcher spelas dessvärre samtidigt. Och dessvärre också samtidigt som Frölunda-Timrå, som det bara lär bli då-och-då-tittande på därmed.
Sedär ja, Ryan Ellis tillbaka i Windsor efter camp med Oilers.
En av världens just nu skönaste backtyper som får stå på tillväxt (ja, stor är han ju inte heller) i ett år till.
Trist för svensk del. Tänker närmast på JVM då där Ellis, tillsammans med lagkamraten Taylor Hall, lär bli skapligt tongivande.
Speciellt trist med tanke på att Sverige kanske inte får med sig sin Ellis, Erik Karlsson, till JVM. Eller Victor Hedman.
I deras fall verkar allt handla om hurpass villiga deras NHL-klubbar är att släppa iväg dom till Regina i första hand, och Saskatoon i andra hand.
Gick ju sådär när Oscar Möller skickades till Ottawa ifjol, som ni kanske minns. Knappast bra reklam för att låna ut NHL-spelare till JVM.
En annan sak som inte direkt är positiva nyheter för ett guldtörstande svenskt JVM-lag är att Jordan Eberle, en av de bästa spelarna i fjolårets Kanada-lag och den som räddade laget med sin sena kvittering mot Ryssland i semifinalen, ser ut att få lämna Oilers (han också) för att återvända till WHL och spela med Regina.
Hur som haver. Ellis, som hade en mäktig säsong i OHL ifjol med tätplaceringar i den totala poängligan både i serien och slutspelet, inledde med två assist när man slog Erie med 8-3 hemma.
Taylor Hall var märkligt nog poänglös. Det var andra matchen i rad han var det efter att ha svarat för 3+2 i premiären mot Plymouth.
Windsor har ju även förstärkt laget till den här säsongen med amerikanske backtalangen Cam Fowler - född just i Windsor och som var strålande i U18-VM i våras och tippas gå tidigt i nästa sommars draft.
Han har startat säsongen med sex assist på tre matcher.
Bäst av alla i hela ligan har ryssen Aleksandr Burmistrov, ny i Barrie Colts från Kazan, gått. Han toppar poängligan efter nio poäng på tre matcher.
Han har varit med och lett Barrie Colts till en smakstart på säsongen med tre raka viktorior.
Burmistrov är likt Cam Fowler sen 91:a och ska upp till grabs nästa sommar.
Det var det om det. För nu. Ha en fortsatt bra dag.
I natt ville det sig inte riktigt med sömnen. Lade mig och vred mig i någon timme. Sen gav jag upp.
För mycket i skallen och egentligen inte heller speciellt trött. Ännu.
Beslutsångest. Men det börjar att ge med sig. Tror jag.
Snart lär jag väl börja bli trött också. En sån här morgon där jag för första gången på länge är så illa tvungen att kliva upp en bestämd tid. En bestämd tid som inte är speciellt sent.
Och då är frågan om det ens är någon idé att sova.
Det var en match som tog slut alldeles för snabbt för att bli riktigt underhållande på allvar.
En match där fjolårets två allsvenska dominanter Pär Arlbrandt och Niklas Olausson fanns med. Likaså fjolårets allsvenska skyttekung Pierre-Edouard Bellemare.
Bäst av alla allsvenska värvningar? Arlbrandt? Nja, rätt osynlig trots mycket PP-tid. Olausson likaså. Bellemare fick inte speciellt mycket speltid alls.
Bäst var Johan Forsberg som smög sig till andraassisten på samtliga tre Skellefteåmål där åtminstone den andra, till Brad Moran som hittade vidare till Christian Söderström, var en av matchens höjdare.
Luleå var en besvikelse. Kom inte alls upp speciellt bra i matchen och hade svårt inte bara med den sista touchen, utan även den näst sista.
Cam och Chris var helt okej och spelade med sedvanlig energi. Pierre Johnsson var stundtals bra på backplats. Annars var laget rätt blekt.
Thomas Raffl startade matchen som trettondeforward och fick spela mer ordinarie i tredje perioden. Då visade han mest av alla i Luleå.
I Skellefteå var Adam Larsson riktigt bra och det är imponerande att se hur snabbt det gått för killen.
Han är - sett till idag - faktiskt bättre än Victor Hedman var under sina första elitseriematcher och han är tveklöst vassare än både Tim Erixon och David Rundblad.
Nikolaj Zjerdev har inlett KHL-säsongen med ett mål i premiären och en assist i andra matchen. Hans Atlant har vunnit båda matcherna sedan hans ankomst.
Igår mot Novosibirsk slog han dessutom amerikanen Erik Reitz, ja... låt oss kalla det sönder och samman.
Elitseriepremiär. Det är skillnad på matcher och matcher.
Hur kul blir det inte att se Hedström i Skellefteå idag, till exempel?
Troligen bra mkt hetare än kommande veckas möte mellan Södertälje och Rögle. En match som inte ens hade haft stämpeln HET om matchen var i Allsvenskan.
Hedström står nog inför en helt okej säsong med Luleå. Efter ett par år av skador och psykproblem är det dags för lite framgång. Verktygen finns ju.
Skellefteå-Luleå blir omgångens överlägset hetaste match. Spelar ingen roll om Foppa är med och premiärspelar med Modo i ett möte mellan två förväntade topp-fyra-lag i Övik.
Har ju varit i USA en del den senaste tiden och hade inte gjort mer än att se ett par trailers för Svenska Hollywood-fruar innan jag åkte iväg. Men serien är tydligen en succé med miljonpublik.
Såg lite på det andra avsnittet när det gick och reflekterade inte så mycket mer över än att det är ganska underhållande. Men även över att Anna Anka, som ju har ett jätteroligt namn, såg lite konstig ut.
Men absolut inget märkvärdigt i sig, tänkte jag. Sådär ser ju många botoxopererad 60+ damer ut.
För tre minuter sedan fick jag veta att hon är 38 år. Det kom som en fullständig chock.
Vad gick fel?
Det var till och med mer chockerande än att Anna Skipper i "Du är vad du äter" bara är runt 40, men ser ut som att vara över 50 trots att hon är så sund och härlig.
Det finns ju ett par killar som är ute och spelar i andra europeiska ligor i väntan på att kunna dyka upp i Elitserien.
Lee Goren gör, som ni läst, succé i Tappara där han svarat för ett mål och fyra assist på sina tre första matcher och får tonvis med istid.
Kris Beech Han spelar för Geneve-Servette i schweiziska ligan och har startat ganska blygsamt och inte gjort några poäng ännu på sina fyra matcher.
Jaroslav Hlinka vaknade till liv lite smått igår i Sparta Prag och gjorde både mål och assist för totalt tre mål och två assist på sju matcher och hans troliga radarpartner i LHC, Janne Hlavac, har inlett med 4+2 på sju matcher i Liberec.
Timrås Petr Caslava har startat upp med tre assist på sex matcher för Pardubice.
En sak med hockeyjubel efter mål som jag aldrig riktigt förstått mig på är det här med att man tar sin stora handskförsedda näve och klappar den som gjort mål på huvudet, som en kärleksfull smekning likt när någon i italienska ligan gjort mål i fotboll.
I fotbollen kan jag förstå själva gesten. Det är ju näve direkt mot skallen som gäller. Men i hockeyn förstår jag den inte alls.
En handske mot en hjälm.
Ytterst intetsägande dag överhuvudtaget. Dåligt med hockeymatcher igång oavsett liga och dåligt med annan sport i rullning också.
Real Madrid borta mot Villarreal väntar vid 20, men i övrigt är det stendött.
Real kan ju dessutom lika gärna bli skit som bra. Det är ju inte som Barcelona direkt, trots att det finns mycket klasslirare där.
Med Real vet man aldrig vad man ska få. Det kan bli bra som fan, men det kan också bli riktigt uselt.
Med tanke på att hela dagen varit en enda lång gäspning så är väl sannolikheten stor att Real tänkt spela som skit idag.
Undrar varför det blir ett radbryt efter Pettersson däruppe i första blogginlägget och fram till rubriken på inlägget.
Vem har bestämt detta inte helt strålande upplägg?
