Så där ja, då är OS över för Tre Kronor. Respass i kvartsfinalen. På förhand inte så oväntat, men då motståndet ändå på papperet var ”mänskliga” Slovakien, trodde nog många med mig att man åtminstone skulle få spela bronsmatch i Vancouver.
Det var en sjukt tråkig OS-turneringen för Tre Kronor egentligen. I praktiken gäsphockey i fyra raka matcher. Inte det något ovanligt egentligen, då det traditionella svenska spelet som vi vant oss att se genom åren sällan leder till någon vidare kalsongresning. De minnesvärda matcher vi har bakom oss i historien har ju i mån och mycket innehållit dramatiska upphämtningar, rafflande straffavgörande och äckligt disciplinerat/defensivt spel, snarare än någon propagandahockey. Inget konstigt där.
Något som väl egentligen knappt berörts av SVT:s experter under OS-sändningarna är intensiteten och farten hos det svenska laget. Frågan är när man senast såg ett svenskt landslag med så få skridskoåkare som håller någon vidare klass. Ser man på nyckelspelare som Sedinarna, Zetterberg och Bäckström är ju alla de ganska mediokra egentligen på att åka skridskor, om vi främst ser till acceleration och toppfart. Dock har de ju anpassat sina spelstilar efter sin benfrekvens, har imponerande spelsinnen och klarar sig mycket långt på det. Men även resterande delen av laget är mycket sega på rören.
Att Peter Forsberg förmodligen är en sämre skridskoåkare idag än vad han var 1988 när han lirade TV-pucken är väl inte så konstigt. Knappt några matcher de senaste åren, stigande ålder och sparsamt spel i en tempofattig liga har ju starkt bidragit till detta. Men faktum är ju att även många av komplementspelarna varit skrämmande sega. Loui Eriksson, Johan Franzén och Patric Hörnqvist är väl egentligen de enda bland forwards som visat någon slags frenesi och fart. Och det ändå i begränsad utsträckning.
Att jämföra den individuella skridskoåkningsskickligheten bland dessa fullblodsproffs med de senaste JVM-årgångarna är ju ganska intressant. Mattias Tedenby, Anton Rödin, Magnus Pääjärvi, André Petersson, Carl Klingberg, Marcus Johansson etc… ja det kryllar ju av snabba och skickliga spelare bland våra yngre förmågor. Spelartyper som möjliggör ett annorlunda spel och som på ett helt annat sätt kan forechecka, köra dump- and chase när situationen kräver detta och vara delaktiga i vassa spelvändningar. Detta bådar ju förstås gott inför framtiden. De nästkommande två OS-turneringarna kommer vi ha ett skridskoskickligare lag, som förmodligen också blir tuffare att möta. Jag längtar.
En annan sak jag reflekterat över är avsaknaden av kyliga och riktigt spelskickliga backar offensivt. Nicklas Lidström, som för all del fortfarande är en mycket kapabel back, är ändå en skugga av sig själv om vi ser tillbaka några säsonger. Mot Slovakien var han dessutom tämligen usel. Niklas Kronwall är skoj att se på med sitt fysiska spel, men någon klasspelare på blå ser jag han inte som. Rappe Tobias Enström har stänkt in poäng i NHL, men här var han numret för liten och tillförde väldigt lite. Magnus Johansson? Ja, han hamnar förstås i avdelningen meningslösa laguttagningar. Väldigt naivt att tro att en relativt temposvag back, som dessutom är mjuk som smör, ska tillföra något när man möter de bästa spelarna i världen. Ungefär lika meningslös uttagning som att ta ut NHL-rejecten Mattias Weinhandl. Weinis håller i JVM, men OS är en helt annan sak.
Om vi även ser framåt vad gäller backsidan, så kan vi ju också där glädjas åt de kommande backstjärnorna som vi har på gång. Victor Hedman, Erik Karlsson, Oliver Ekman-Larsson, Adam Larsson m.fl. kommer bli oerhört nyttiga i framtiden. Kanske för tidigt att tro att de ska ha ledande roller om fyra år redan, men väl om åtta år.
Nä, som jag har skrivit tidigare. Seniorhockey där Tre Kronor är inblandat är en ytterst medioker produkt ur ett underhållningsperspektiv. Höjdpunkten för oss som gillar underhållande ishockey är, och lär förbli, JVM-turneringen som vi skäms bort med varje vinter. Det som nu ändå blir intressant är att se Pär Mårts inverkan på det svenska spelsättet. Några radikala ändringar är väl inte att vänta, come on.. let’s face it.. we are Swedes, men förhoppningsvis tar han med sig lite av den offensiva, intensiva och fartfyllda hockeyn han har förespråkat under tiden han coachat juniorlandslaget.
Nåja, dags att sluta deppa. Snart börjar ju segserien och om några månader får vi se Tre Kronor möta Norge och Frankrike i VM! Det blir grejer det. Och ett tillfälle för Magnus Johansson och Mattias Weinhandl att glänsa igen. Amen.
De flesta av er fantiserar nog redan om de intressanta OS-matcherna vi har framför oss. Själv funderar jag för stunden på landslagssäsongen 2010/11. Med Pär Mårts vid rodret. Det kan bli en mycket intressant säsong. Jag räknar iskallt med att många unga spelare kommer testas. Spelare som Mårts coachat i JVM-sammanhang och som den vise mannen kan ut och innan.
En kille som jag fortsatt tycker får tragiskt lite istid i Elitserien, men som jag ser som VM-spelare nästa säsong, är Mattias Tedenby. Nu har jag sett ett par matcher på slutet med HV71 och Tedenby har varit RIKTIGT vass i samtliga. Även när han inte hamnat i målprotokollet. Allt detta på 8-12 minuter istid i ett stjärnspäckat HV71. Den Tedenby vi ser nu är den vi hoppades se under JVM. Nu är självförtroendet från fjolårets slutspel tillbaka.
Den lille teknikern bidrar ju inte bara med mål, fart och fräcka moves. Motståndarna åker ju också på en jäkla massa utvisningar när Tedenby virvlar runt. Jäkligt värdefullt. Stannar Tedenby ett år till i Elitserien, så kan jag inte tänka mig annat än att istidsmängden ökar till 14-18 minuter per match och att han då blir en spelare som krigar i HV71:s interna poängliga. En perfekt spelare och gubben-i-lådan i en VM-trupp. Det samma kan sägas om klubbkamraten André Petersson.
Timrås skridskovirtuos Magnus Pääjärvi Svensson hamnar också i samma kategori. Flyttar han inte till Kanada, kan han mycket väl vara med och slåss om en av de sista VM-platserna.
Backsidan då? Nja, det skulle väl vara Oliver Ekman-Larsson om denne spelar elitseriespel. Må det så vara med Leksand eller en annan klubb. Ökad muskelmassa och tyngd till nästa säsong, så är det inte ett otänkbart scenario. 92:an Adam Larsson lär inte vara någon spelare för senior-VM, men utvecklas han lika mycket även nästa säsong, så är det fullt tänkbart att han åtminstone testas i Tre Kronor.
Och så får jag väl nämna Jacob Markström också. Så, nu är det gjort.
I kväll har jag aktiverat en ny funktionalitet på sajten som jag tror och hoppas många kommer uppskatta. Det handlar om en "Team Staff Database", slarvigt översatt till tränardatabas i titeln på detta blogginlägg.
Med andra ord, kommer vi numera även skapa profilsidor för icke-spelare, så som huvudtränare, assisterande tränare, general managers, team managers, scouter, målvaktstränare etc.
När ni söker på sajten i den vänstra menyn, kommer spelarträffar visas högst upp och nedanför "team staff"-träffar. Söker ni på "Niklas Wikegård", får ni alltså träff för både hans spelarsida samt tränarsida.
Än så länge har vi på sajten hunnit skapa knappt 600 olika profiler och främst är det väl NHL och Elitserien som har hyfsat bra täckning, men med tiden kommer även denna del av sidan växa rejält, precis som spelardatabasen.
Mer spännande nyheter på sajten kommer presenteras i vår. Stay tuned!
Fasen vad kul att det trots allt finns några svenska klubbar som fortfarande berör. Klubbar vars agerande i diverse sammanhang provocerar och vars värvningar meritmässigt ligger på en helt annan nivå än konkurrenternas. Och som vanligt handlar det i huvudsak om avundsjuka. Motståndarfansen skulle högst sannolikt inte tacka nej till ett nyförvärv som snittar en poäng per match i SM-Liiga, men när spelaren nu ansluter till en klubb som Leksand, med annorlunda ekonomiska förutsättningar och med flera misslyckade satsningar på senare tid, passar man på att kasta lite dynga.
Leksand har blivit lite som Malmö Redhawks var för antalet år sedan. ”Köpelag” skanderas till höger och vänster och samtidigt dissar man klubben för att den tar in alldeles på tok för gamla spelare. En del av kritiken är förstås helt på sin plats. Jag följer det hela med ett leende från den bekväma och tämligen objektiva stolen jag sitter på. Provokativa supporters till motståndarlag sågar Leksand och Leksandsfansen försöker desperat försvara klubbens agerande. Festligt är det.
Personligen ser jag gärna att Leksand tar klivet upp till Elitserien. Jag är långtifrån övertygad om att så blir fallet, men jag håller tummarna. Sedan är det väl synd i sig att HockeyAllsvenskan blir ungefär 50% så intressant när Leksand ersätts av Rögle eller Södertälje, men man kan inte få allt.
En Team 19-trupp togs ut idag. En trupp som ska spela en 5-nationersturnering i Norrköping och Finspång mellan 10-14 februari. Inte omöjligt att jag åker upp för att se någon av matcherna, om inte andra helgplaner sätter stopp för det. Det får tiden utvisa.
Annars är det en intressant trupp där det mesta av det bästa vi har att erbjuda i 91-kullen lämnats utanför. Per Mårts näst sista juniortrupp inkluderar bland annat intressanta Almtunamålvakten Fredrik Pettersson-Wentzel, SSK:s succéback Tim Heed, HV71:s dito Adam Almquist och många skickliga forwards som den här säsongen hållt hög J20 SuperElit-klass.
En spelare jag är nyfiken på är den storväxte Björklövenforwarden Pontus Johansson. Sen 91:a, en bit över 190 cm och verkar veta vart målet finns. Ingen spelare jag sett själv dock och kan därför inte uttala mig närmare egentligen om han. HV71 fick med trion Jesper Fasth, Jesper Thörnberg och Martin Olsson. Hårdskjutande, intensiva och ganska spelskickliga herrar som säkert kan göra om i grytan lite.
Calle Järnkrok (Brynäs) och Jonathan Johansson (Frölunda) är spelarna som jag anser ha störst stjärnstatus bland forwards och också har störst chans att knipa en JVM-biljett nästa vinter. Även Skellefteåspelaren Oscar Lindberg bör nämnas.
***
Såg på lite J20-hockey i Tingsryd i helgen. I hemmalaget finns en skön hockeykrigare i miniformat som heter Kevin Karlsson. Han är officiellt listad som 168 cm. Här står han framför mål och tampas med Södertäljes David Hofling, 189 cm. Det var onekligen synd att jag inte fick med Hoflings backkollega Jesper Hoffman i samma bild. Hoffman är hela 200 cm... det hade varit en kontrast som heter duga.
Ägnade tisdagskvällen åt att bland annat se Frölunda – Brynäs. Rätt kul att studera några av spelarna lite närmare. Brynäs, som jag under föregående säsonger tyckte var ett riktigt jäkla tråklag, är numera ganska roliga att följa. Spelartruppen är ju extremt talangfull och innehåller många potentiella framtida elitseriestjärnor.
Förutom en mycket stabil Jacob Markström, kunde man i kväll också se skicklige Calle Järnkrok. Ironhook är lite av en SuperElit-favorit till mig från förra säsongen. Oerhört smart och skicklig spelare som faktiskt kan dominera matcher. Ja, kanske inte ännu på elitserienivå, men jag tror det kommer vad det lider. Spelsinnet håller mycket hög klass och överlag tycker jag han behärskar de flesta saker. Fina händer, bra på rören och kylig. Får också lite ”Mr Clutch”-känsla över Järnkrok. Jag blir inte ett dugg förvånad om Järnkrok skulle visa sig bli nästa säsongs ”Marcus Krüger”. Dvs, en junis som inte tillhör landets mest hypade, men som kliver in i serien och producerar på ett mycket imponerande sätt.
Ett litet problem som Brynäs ställs vid är ju vad tusan de ska göra av alla sina talanger. Några kommer garanterat dra över Atlanten inom kort, som exempelvis Anton Rödin, men fortfarande kommer det finnas väldigt många storlöften de närmaste 1-3 åren som helt enkelt inte kommer få plats i A-lagstruppen. Det går ju inte bara förlita sig juniorer. Känns som det kan komma att figurera en hel del Brynässpelare i Allsvenskan nästa säsong.
Mina personliga Brynäsfavoriter/talanger födda 1990 och senare
1) Jacob Markström, mv
2) Anton Rödin, f
3) Calle Järnkrok, f
4) Simon Bertilsson, b
5) Victor Berglind, b
Lägg där till ytterligare tiotalet talanger med klar elitseriepotential. Onekligen ser framtiden ganska ljus ut för Gävlelaget.
Jag hoppas att ni var många med mig som satt uppe i natt och såg JVM-finalen mellan USA och Kanada. En ishockeymatch blir inte mycket bättre än så här. Sjukt skickliga spelare, fysiskt spel, mycket mål, böljande spel och dramatik in i det sista. Bara en sån sak att båda lagen bytte ut sina målvakter... i en final.
USA vann alltså med 6-5 i sudden. Mäktigt. Men höjdpunkten i matchen var annars när Kanada på ett sanslöst imponerande sätt hämtade upp ett 3-5 underläge till 5-5. Detta efter dubbelmål av snipern Jordan Eberle. Den frenetiska pressen som kanadensarna satte mot det amerikanska målet var out of this world.
Efter att ha sett den här finalen känns det helrätt att Sverige tog bronspengen. Det här två lagen spelade helt klart på en annan nivå.
Det är rätt sjukt hur pass stort intresset blivit för JVM här hemma i Sverige. Ja, i alla fall intresset att följa det svenska JVM-lagets framfart. Vem hade kunnat tro detta för 5-8 år sedan?
Turneringens sändes inte på TV, streamade matcher på nätet var få till antalet och vi hardcorefans följde turneringen genom att frenetiskt uppdatera IIHF:s "Games Online" och leta JVM-nyheter på TSN.ca. Jag minns att jag årligen var med ett gäng som mailbombade SVT och vädjade att de skulle köpa sändningsrättigheterna till turneringen. Väntan blev lång, men tillslut så.
Numera har kvällstidningar folk på plats på turneringen och bjuder på en hel del nyheter, intervjuer och reportage. Matcherna har riktigt schyssta tittarsiffror och alla JVM-relaterade artiklar/blogginlägg på nätet får stor respons.
Bara en sån sak att David Rundblads mindre lyckade semifinalinsats kan få folk att på allvar skapa en Facebookgrupp där man uttrycker sitt hat mot denna 19-åriga ishockeyspelare är rätt anmärkningsvärt. Att idén är helidiotisk och absurd är en sak, men det är ju ytterligare ett tecken på att turneringen berör. Sedan kan det vara värt att nämna att det också finns en Facebooksida "Vi som tar avstånd från personangreppen mot David Rundblad!" med över 2200 fans/medlemmar.
Nä, det är coolt att intresset är på uppsving. Jag är grymt nyfiken på hur en ny JVM-turnering skulle tas emot här i Sverige nu. Det skulle säkerligen bli bra mycket bättre än förra gången när läktarna gapade tomma. Det vore dock naivt att på allvar tro att gemene Svensson skulle, likt de hockeybesatta kanadensarna, sätta sig i en ishall och se en gruppspelsmatch mellan Schweiz och Lettland, or whatnot. Kring Sverigematcherna skulle det säkert varit najs drag dock.
Jaha, då är JVM slut för juniorkronornas del. Medalj var väl lite av ett minimum vad vi kunde kräva. Att man sedan hamnar bakom USA och Kanada är väl inget att orda om. Det är två lag som har lika bra eller bättre spelartrupper.
Vad är värt att säga om bronsmatchen? 11-4, ja jäklar. Utöver några snygga mål och uselt målvaktsspel, så var det ju förstås ett sömnpiller. Jag diggar som fan dock att David Rundblad gjorde sin bästa match i turneringen. Coolt! Nu var det väl inte kanske överdrivet svårt mot dagens motstånd, men idag gick finterna hem, han var kreativ, vass offensivt, men framförallt rörde han sig mycket bättre över hela isen. Ett tecken på mental styrka. Han kunde skaka av sig kritiken och prestera bättre än på länge. Låt oss hålla tummarna att han fortsätter så här i Skellefteå.
André Petersson har annars gjort en ganska skön turnering. Egentligen har killen varit helt osynlig undantaget de gånger han gjort mål, vilket ju trots allt inträffat vid väldigt många tillfällen. Lite typiskt för en måltjuv, även om jag förväntade mig fler solunummer och tekniska uppvisningar. Men så har jag, till skillnad från merparten av er, sett han förnedra backar fullständigt i SuperElit gång på gång och vet vad han kan göra när han är på det humöret.
Hur kul var årets turnering då? Juniorhockey är alltid kul och de flesta av juniorkronornas matcher erbjöd ett högt underhållningsvärde. Jag tycker dock att det var lite mer underhållning under de två föregående turneringarna. Sedan känns det så där lagom kul att lira JVM utan att möta Kanada en endaste gång.
Frågan är hur man ska kunna ladda om och följa serielunken i Elitserien? Serien som jag under JVM mer eller mindre ignorerat och inte varit det minsta intresserad av. Tillbaka till styrspelet, tillbaka till matcher där man kan räkna närkamperna på en näve osv.
Jaja, OS börjar ju i februari. Tills dess får jag hålla mig tåls. Och passa på att se lite schysst J20-hockey i Topp 8-serien.
Jag hade tänkt vänta till efter bronsmatchen, men suget blev för stort. Så, typ 350 dagar innan nästa säsongs JVM startar, passar jag på att tippa JVM-truppen för första gången.
Har inte lagt alldeles för mycket energi på kedjorna (var grymt sugen på att sätta ihop en all-DIF-line) och jag inser förstås att ganska många namn på nedan lista kommer försvinna vad det lider. Än så länge vet vi ju inte vem som kan bli nästa säsongs Marcus Krüger, Lukas Kihlström etc. Likaså känns det väl som att ytterligare en och annan 92:a kan ta en plats, även om jag inte heller skulle bli förvånad om det stannar vid max två stycken.
Målvakter: Sämre, om än bra
Backar: Bättre
Forwards: Sämre, om än bra
Kommentar Ett starkt lag återigen med guldchans. Robin Lehner given just nu som förstemålvakt, medan jag kan tänka mig att det kan bli ganska öppet om backupplatsen.
Backuppsättningen har många bra namn och fyra återvändare. Adam Almquist +8 kg kan bli en stor attraktion.
Offensivt blir Pääjärvi återigen en nyckelspelare. Förutsatt att man inte dissar spelare som lirar i Nordamerika, så kommer även William Wallén och Gabriel Landeskog göra mycket nytta. Räknar med att båda kommer tillhöra OHL:s bästa forwards nästa säsong.
Carl Klingberg kommer vara mogen för en större roll än den han hade i år. Carl Järnkrok och Jonathan Johansson är två högintressanta spelare som säkert är ganska okända för många av er läsare, men det är två klasspelare. Bland de sista spelarna i truppen finns allrounde och fysiske Mattias Lindström samt jätteintressante AIK:aren Andreas Dahlström. Båda har spelat väldigt lite den här säsongen pga av skador och kan därför ses som frågetecken.
Och så en hel drös spelare som jag kan tänka mig bli aktuella: Jonathan Bjurö, Gustaf Lindvall, Ludvig Rensfeldt, Patrik Nemeth, Johan Alm, Jesper Fasth, Victor Öhman, Arvid Strömberg,Fredrik Styrman, Tim Heed, Erik Thorell, Niclas Burström, Eddie Larsson, Jacob Berglund, Hampus Gustafsson, Martin Karlsson, Martin Janolhs, John Norman, Martin Olsson, Sebastian Wännström, Victor Rask etc. etc. etc. etc.
Med facit i hand, var det generalfel av herr Mårts att ta ut David Rundblad till JVM-truppen. Jag var tveksam på förhand här i bloggen under hela hösten, men fick skit för det. Nu trodde jag förvisso att Skellefteåbacken ändå skulle bli värdefull offensivt, men nope. Han har ju inte bidragit med något där heller.
Jag vill inte dissa Rundblad alltför mycket, han hade trots allt inget i turneringen att göra to begin with. Inte i den här formen. Ifjol tyckte jag ändå Rundblad gjorde det helt okej. Det tragiska är ju coachningen av Mårts. Han lät Rundblad fortsätta lira i semifinalen efter de sanslöst många misstagen han stod för under semifinalens första del. Här snackar vi taskig känsla. Sedan tycker jag förstås synd om killen också. Inte kul att när det går så här tungt hela tiden.
Och några fler dissar
- Markström gör sin sämsta match i turneringen (baserat endast på ett enda misstag), jäkligt synd
- Peter Andersson gjorde en fin turneringen, men var numret för liten här
- Förstakedjan? Usel idag. Och Marcus Johanssons matchstraff var åt helvete. Hjärnsläpp?
- En massa andra som jag inte hinner nämna nu
Väljer att rosa Oliver Ekman-Larsson och tredjekedjan, med tvåmålsskytten Anton Lander i spetsen.
Sitter uppe sent och följer högintressanta JVM-kvartsfinaler. Nattens höjdpunkt är ju förstås USA - Finland vid 03.00, men jag passade på att se Ryssland - Schweiz som uppladdning. Det ångrar jag inte.
Jag förväntade mig en ganska komfortabel rysk seger. Inte för att ryska laget är speciellt bra, men för att Schweiz har ett ganska anonymt lag. De har förvisso två OS-spelare i truppen, Luca Sbisa och Roman Josi, men båda är skadade och har spelat klart i turneringen.
Matchen slutade alltså 3-2 till Schweiz sedan superlöftet Nino Niederreiter avgjort med 14 sekunder kvar av OT. Samme Niederreiter var också spelaren som såg till att matchen överhuvudtaget gick till sudden, då han kvitterade till 2-2 när 33 sekunder återstod av ordinarie speltid. En riktigt vinnartyp och högintressant spelare. Man förstår varför scouterna tror han går topp 20, topp 25 i kommande sommars NHL-draft.
Sist men inte minst, förtjänar målvakten Benjamin Conz enormt mycket beröm. Killen tog 50 av 52 skott (Ryssland vann skotten med 52-31) och var en jätte i målet.
Man kan konstatera att Benjamin Conz och Nino Niederreiter är den här turneringens motsvarighet till Jaroslav Janus och Tomas Tatar, som firade stora framgångar med Slovakien ifjol.
Nu väntar Kanada i semifinalen. Jag tror tyvärr att Schweiz kommer vara tämligen chanslösa, vilket även Ryssland hade varit.
När nyårsfirandet var över och endast jag var kvar vaken, passade jag på att se JVM:s bästa match så här långt. Jag tänker på mötet mellan USA och Kanada.
En sjukt underhållande match som alltså värdnationen vann efter straffläggning. Jag tyckte emellertid att USA var det bättre laget och hade övertaget under stora delar av matchen. Må hända att USA inte hade en back som Pietrangelo och framförallt inte en forward lika sylvass som Jordan Eberle, men man har fin bredd med många spelare som ändå sticker ut. Matchen hade ett sjukt bra tempo, fysiskt spel, mycket målchanser... ja egentligen allt.
Lagen är inte oslagbara. Sverige kan ta både USA och Kanada och Markström behöver inte vara lika bra som mot Finland för att så ska bli fallet. Om ni tror att det endast är Sverige som har backar som spelar osäkert/oresolut i egen zon, så har ni fel. Detta är juniorhockey, trots allt. De finns risktagare i båda lagen. Exempelvis hypade kanadensaren Ryan Ellis. Snubben är en katastrof defensivt. Att han ens får spela annat än numerärt överläge är en gåta.
Kanadas seger innebär ju att Sverige som tidigast kommer möta dem i en eventuell final eller bronsmatch. Och även om jag, baserat på gårdagsmatchen, tycker USA är ett bättre och effektivare lag, så är jag nog glad att utgången blev som den blev. Jag tror Sverige har lättare för USA än Kanada. USA driver inte på mål på samma sätt som kanadensarna, utan liknar mer det europeiska motstånd som Sverige stött på i gruppspelet. Det finns många tekniska och snabba spelare och laget är faktiskt inte helt olikt det svenska.
För USA vänter nu ett möte mot Finland, innan ett eventuellt semifinalmöte mot Juniorkronorna. Jag tror mycket väl att Finland kan ge jänkarna en match och kan de upprepa förstaperioden de hade mot Sverige med lite bättre effektivitet, så kan de rent utav vinna.
Misstänker att jag inte var den ende som tog en liten paus i nyårsfirandet och såg Sverige - Finland igår. En ganska trevlig stund framför TV:n trots en svettig förstaperiod.
Jacob Markström förtjänar förstås full pott för sin insats. Han gjorde ett par nyckelräddningar och om Sverige istället hade legat under med 0-3 efter 20 minuter spelade, vilket hade varit ett logiskt resultat, så hade juniorkronorna onekligen haft svårt att ta några poäng.
Spelarkritik i övrigt? Bland backarna tycker jag återigen Peter Andersson spelade enkelt och bra och Mattias Ekholm var mest rejäl och säker i övrigt. Adam Larsson var ganska slarvig, och likaså flera av hans lagkamrater.
Offensivt var Mattias Tedenby synlig. Inte bara för hans fina soloprestation, utan hans fysiska spel och forechecking i övrigt. Dennis Rasmussen gjorde sin klart bästa match i brunkerlinen och jag tycker även Marcus Johansson blir allt bättre, även om han ibland borde släppa pucken lite snabbare.
Magnus Pääjärvi Svensson gjorde väl inte en av sina bästa insatser, men ett klassmål gjorde han och det är förstås viktigt att poängproduktionen håller i sig. Samma gäller André Petersson, som var osynlig långa stunder, men som fortsätter producera.
Sverige är semifinalklart, vilket innebär att vi har två intressanta Sverigematcher kvar att se innan vi återigen riktar blickarna mot den mediokra underhållningen som vår inhemska hockeyserie står för.
I mitt föregående inlägg valde jag att kritisera några svenska spelare. Nu väljer jag istället att hylla några, som antingen befriat mina högt ställda förväntningar eller överträffat dessa.
JACOB MARKSTRÖM
Brynässpelarna går bra i JVM. Bäst kanske Markström går som har två riktigt bra insatser bakom sig. Minst lika bra fortsatt spel krävs för att det ska bli medalj för Sverige. Markström tar just nu allt och lite till.
PETER ANDERSSON
Kändes lite tveksam och skakig inledningsvis, men mot Ryssland igår tyckte jag Andersson var en av få backar som klarade att spela ett enkelt och effektivt spel. Jag hade Andersson som breddback, men han har i mina ögon överglänst både Kilström och Rundblad så här långt.
OLIVER EKMAN-LARSSON
Bäste backen så här långt, även om hans insats mot Ryssland inte var prickfri. Fungerar annars ganska bra med Adam Larsson, även om de två ibland blir lite väl offensiva (samtidigt). Skridskoåkningen är en fröjd att se på.
ADAM LARSSON
Lite tveksamt omnämnande då jag inte tycker han var bra mot Ryssland, men däremot riktigt bra i de två föregående matcherna. Är ju trots allt väldigt ung och kylan han har i egen zon är faktiskt ganska lik den som Erik Karlsson visade upp ifjol. Larsson är dock betydligt säkrare i egen zon än vad Karlsson är/var.
DANIEL BRODIN
Efter Dennis Rasmussen den spelare som jag var mest tveksam till att ha med i JVM. Brodin har dock varit bra. Jobbar hårt, åker mycket skridskor och driver mot mål. Väger ju lite lätt för att vara helt optimal i den roll han har (och gillar att ha), men jag tycker han varit mycket nyttig så här långt.
ANTON RÖDIN
Rödin har gjort tre mycket starka matcher. Han har varit ett farligt vapen offensivt, men det jag mest uppskattat är hans fina backchecking och arbete över hela isen. Inte något jag direkt lade märke till när han tillsammans med polare Henrik Thegel hade lekstuga i SuperElit förra säsongen.
MAGNUS PÄÄJÄRVI SVENSSON
Pääjärvi har producerat precis så bra som man kan förvänta sig och har varit högst delaktig i två av segrarna. Det enda jag saknat så här långt är hans karaktäristiska inbrytningar mot mål.
ANTON LANDER/JAKOB SILFVERBERG
De får dela på en omnämning. Båda är härliga lagspelare med bra attityd. Silfverberg rapp, oerhört intensiv och tuff att möta. Lander en ledare och en gigant längs sargen.
ANDRÈ PETERSSON
Mattias Tedenby har synts mer med puck, dribblat mer, spelat mer fysiskt osv, men Petersson är den som producerar. Nog så viktigt. En härlig handledare har han och ett spelsinne som få spelare i den svenska JVM-truppen matchar. Gubben i lådan.
Övriga spelare, som exempelvis Tim Erixon, Jacob Josefson, Mattias Tedenby m.fl. har gjort det okej, men inte utmärkt sig tillräckligt varken positivt eller negativt för att kvalificera sig på diss/hyll-listorna.
Tre matcher har juniorkronorna spelat och jag tänkte nu såga respektive hylla några av spelarna. Om ni håller med eller ej, återstår att se, men följande killar har inte motsvarat mina förväntningar.
DAVID RUNDBLAD
Dribblings-VM, svårt att släppa pucken i tid, loj i defensiven och får inte ut något i offensiven. Inget bra betyg för den backen som kanske har mest skills av alla offensivt. Rundblad var en bättre och mer tongivande back för ett år sedan. Tråkigt, men sant.
LUKAS KILSTRÖM
Nja, håller inte riktigt på den här nivån. Ser klumpig ut, inte nämnvärt smidig och har varvat en del felpass med mediokert markeringsspel. Mest av allt är jag besviken på hur snäll han varit. Kilström kan spela betydligt mer fysiskt än så här. Hoppas vi får se det mot Finland.
MARCUS KRÜGER
En väldigt liten sågning, för jag tyckte han var rätt bra mot Ryssland. Men visst borde man kunna förvänta sig lite mer av en spelare som stänker in poäng i elitserien. Grejen med Krüger är väl att han spelstil kommer mer till sin rätt inom seniorhockeyn. En playmaker som han får inte tillräckligt mycket tid och utrymme för att lägga de där läckra passen i den svängiga juniorhockeyn.
MARCUS JOHANSSON
Marcus har inte varit dålig, men vi som sett han lira med Färjestad den här säsongen vet att han kan betydligt bättre. Lite onödigt självisk vid ett par tillfällen, vilket är olyckligt när det redan finns två till puckkära spelare i den förstalinan.
DENNIS RASMUSSEN
Enligt min högst personliga åsikt, upptar han endast Gabriel Landeskogs plats. Jag hade velat se OHL-spelaren här i fjärdelinan, han hade köttat på mer i närkamperna och givit järnet. Rasmussen driver, på sin höjd, mot mål efter domarsignal, får några handskar i ansiktet och ler (hånfullt?) mot motståndarna. Förväntar mig överlag mer från våra ”checking line”-spelare.
I natt gäller det. ”Gruppfinal” mot Ryssland. Ett Ryssland som enligt rapporter var tämligen mediokert igår natt mot Finland, men som tack vare strålande målvaktsspel ändå kunde vinna med 2-0.
Det ryska laget är väl inte överdrivet namnkunnigt på papperet, men har förstås ett par vassa toppar och en av turneringens allra främsta spelare i Nikita Filatov. En tuff nöt för det svenska juniorlandslaget att knäcka, även om jag personligen är optimistisk och tror att det går vägen. Ser fram emot att se Tedenby lira, förhoppningsvis är han pigg och på gång nu
***
Jag har inte kommenterat Österrikematchen, vilket delvis beror på att jag missade första perioden och därför inte tänkte gå in i detalj på den. Jag kunde dock konstatera att backparet Adam Larsson-Oliver Ekman-Larsson fortsättningsvis är klart bästa backpar samt att Anton Rödin ännu en gång var bäste forward. Jag har nämnt det vid något tidigare tillfälle, men jag förstår verkligen inte varför Brynäs varit så fega med Rödin och inte utnyttjat hans skills.
Att folk stirrar sig alldeles för blinda på träningsmatcher blev än en gång tydligt inför juniorkronornas öppningsmatch mot Tjeckien. De svenska kommentatorerna var jättenervösa och bla bla Tjeckien skulle man akta sig för de var RUSKIGT bra i år bla bla osv. Kunskapen/vetskapen om att sannolikt max 3-4 tjecker ens skulle platsa i det svenska landslaget hade man förmodligen inte. Det är faktiskt ett RUSKIGT anonymt lag man förfogar över och även om 10-1 var lite väl stora siffror, så borde allt annat än en storseger varit en överraskning.
Nåja, nu lite om matchen då. Jovars, de var väl underhållande ett tag i den första perioden innan det rann helt i väg. Svenskarna tog sig lätt förbi tjeckbackar med en rörlighet som vi här hemma i Sverige ser på J18 Div.2 -nivå. Mest anmärkningsvärt tycker jag kanske det ändå var att en sådan som Mattias Tedenby, bevisligen i storform, inte kunde ta för sig mer än vad han gjorde. En perfekt match för den lille teknikern att briljera i. Men han lär väl få möjlighet att skina i morgon.
Bästa svenska spelare idag? Jacob Markström och Anton Rödin tycker jag nog personligen. Markström för ett par svettiga räddningar i den första perioden framförallt, Rödin för piggt spel hela matchen. Sedan ska man ju inte glömma Magnus Pääjärvi-Svensson också, 1+4 imponerar. Men ärligt talat, några av de där passen skulle nog t o m Ryan Glenn kunnat fixa. Överbetyg får han för fem poäng är ändå fem poäng.
En kille som Marcus Johansson glöms lätt bort, men tyckte han visade upp ett fint tvåvägsspel. Det samma kan sägas om Jakob Silfverberg, vars intensitet jag älskar. André var också mycket bra fram tills han utgick.
Bland backarna var det väl ingen som sett över hela matchen var dålig, även om några var lite osäkra inledningsvis i den första perioden. Oliver Ekman-Larsson tycker jag nog personligen var bästa bland backarna, tätt följd av de flesta övriga. Adam Larsson blev bättre hela tiden, Rundblad hade marginalerna med sig och Tim Erixon fick igång offensiven. Nu ska bara färske Peter Andersson få självförtroendet att skjuta i powerplay också. Han har ett fint skott nämligen.
Jag hade lite smått planerat att köra ett gästspel på Hockeysverige och skriva "JVM-betygsartiklar" tillsammans med min tidigare partner-in-crime, Anders Östberg, men då han ser ut att missa direktsändningarna i vissa fall pga av jobb, kommer jag dela ut lite personliga betyg här i bloggen istället.
Betygskalor
***** = Utmärkt
**** = Mycket bra
*** = Bra
** = Godkänd
* = Underkänd
*****
-
****
Anton Rödin, Brynäs
Jacob Markström, Brynäs
Magnus Pääjärvi, Timrå (diskutabel, jag vet)
***
Anton Lander, Timrå
André Petersson, HV71
Marcus Johansson, Färjestad
Jakob Silfverberg, Brynäs
Oliver Ekman-Larsson, Leksand
Adam Larsson, Skellefteå
Tim Erixon, Skellefteå
**
Mattias Tedenby, HV71
Marcus Krüger, Djurgården
Jacob Josefson, Djurgården
Carl Klingberg, Frölunda
Daniel Brodin, Djurgården
Martin Lundberg, Skellefteå
Dennis Rasmussen, Västerås
Peter Andersson, Frölunda
Mattias Ekholm, Mora
Lukas Kilström, Södertälje
David Rundblad, Skellefteå
*
-
Kommentar:
En svår match för backar samt brunkers att skina i. De backar jag gav högre betyg än godkänt utmärkte sig antingen offensivt eller höll nere misstagen i uppspelsfasen. Markström får högt betyg för att han tog allt han borde tagit samt gjorde några vassa ingripanden i den första perioden.
Min magkänsla just nu: David Rundblad är på gång, Tedenby kommer vara grymt målsugen i morgon mot Österrike och ja, det kan bli tvåsiffrigt även i morgon.
Då har man precis sett Team 20 förlora med klara 2-6 mot ett kanadensisk juniorlandslag som ser precis så bra ut som vanligt. Sverige startade matchen jäkligt bra, men det dröjde inte länge innan Kanada tog över helt.
Några snabba reflektioner innan jag lägger mig. En ny arbetsdag/vecka inleds ju om 3 h...
- Mattias Tedenby klart bäste svensk. Snabbast, mest fysisk och skapade flest målchanser
- Adam Larsson tyckte jag (som vanligt) var bäste backen. Vårdat passningsspel
- Lukas Kilström blev fullkomligt förudmjukad vid Kanadas 1-0 mål när juniorstjärnan Taylor Hall tunnlade SSK-backen
- Samme Taylor Hall utgick skadad sedan Morabacken Mattias Ekholm puttat Hall, som (jag antar) landade taskigt
- Magnus Pääjärvi användes som extraforward, men var pigg när han fanns på isen
- David Rundblads första halva på matchen var brutalt dålig. T o m de kanadensiska kommentatorerna tyckte synd om han. Nu spelade han upp sig, men jag vill se en jämnare Rundblad som inte stöter högt och som spelar betydligt mer resolut i egen zon
- Klen insats av André Petersson, knappt synlig, Marcus Krüger kan betydligt bättre också
- Sverige var mycket odisciplinerade och tog många idiotutvisningar. Omoget agerande vid flertalet tillfällen
- Jacob Markström och Anders Nilsson var mänskliga
- Marcus Johansson bra
- Skrälluttagne Daniel Brodin bör ge fan i att ta meningslösa roughing-utvisningar där han kör upp handsken i motståndarens ansikte och åker ut ensam. En chargingutvisning kan jag ta, men det där är bara trams
- Saknar Urbom och Landeskog som fan
- Finns ingen roligare än internationell juniorhockey
Svenska målen
- Rusande Carl Klingberg sätter pucken direkt efter fin framspelning av MPS
- Jakob Silfverberg styr in skott från Oliver Ekman-Larsson
Svenska kedjorna:
9 Mattias Tedenby 24 Marcus Krüger 10 Jacob Josefson
12 Dennis Rasmussen 11 Marcus Johansson 20 André Petersson
18 Anton Rödin 16 Anton Lander 13 Jakob Silfverberg
26 Daniel Brodin 27 Martin Lundberg 17 Carl Klingberg
21 Magnus Pääjärvi
3 Oliver Ekman-Larsson 5 Adam Larsson
4 Tim Erixon 7 David Rundblad
2 Lukas Kilström 14 Mattias Ekholm
I natt träningsspelar, som ni kanske redan vet, Sverige mot Kanada inför JVM. Matchen lär sannolikt kunna följas på http://sportslivefeed.com/Hockey-Channel-Two där lösenordet philthethrillkessel ska anges.
02.00 börjar kampen, som borde kunna bli en riktigt fysisk tillställning där turneringens två starkaste lag vill sätta sig i respekt inför att eventuellt möte i sjävla turneringen.
Ett perfekt tillfälle att ställa om dygnet lite, även om faktiskt merparten av J20-lagets matcher sänds på den oförskämt bekväma sändningstiden 20:00.
Ska vi tippa 3-2 till Kanada? Lite nyfiken på hur de kanadensiska kommentatorerna kommer uttala Lukas KILSTRÖM. För nog kommer de väl behöva nämna han efter att han sänkt en kanadick i en närkamp, eller?
Jag är tillbaka från de döda. Har levt i en egen liten bubbla de senaste två veckorna då jag i mitt civila yrke jobbat med ett stort projekt med deadline precis innan jul. Nu är stressen och 16-18 timmarsdagarna över. Äntligen kan man andas och börja ladda inför den stora höjdpunkten den närmaste tiden. Nej, jag tänker inte på Kalle Balle och hans vänner, utan JVM förstås.
***
Erik Karlssons vara eller icke vara.? Bara att hålla tummarna att Ottawa (mot förmodan) släpper den i särklass bästa offensiva backen vi har att tillgå. Det tragiska, ifall vi tyvärr går miste om Karlssons underbara småländska i matchintervjuer, är ju att Mårts säkert väljer någon annan back på hemmaplan, istället för att kalla in WHL-backen Urbom. Det är magkänslan i alla fall.
***
Den 26 december börjar inte bara JVM, utan även World Under 17 Hockey Challenge på andra sidan Atlanten. Detta är en turnering som vi på EP börjat föra officiell statistik från och spelarna som deltar i turneringen kommer ha "Sweden U17" samt "WHC-17" i deras karriärsstatistik. En intressant sak om vi kikar på den svenska truppen är att svenskamerikanen Joakim Ryan fått en plats. Ryan som tidigare varit aktuell för det amerikanska utvecklingsprogrammet NTDP. Han spelar hockey i high school just nu och kommer i framtiden lira collegehockey med Big Red (Cornell). Ryan är för övrigt inte bara en duktig ishockeyspelare, utan även grym på tennis. Inte så konstigt kanske, då hans mor är för detta svenska tennisproffset Catarina Lindqvist (wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Catarina_Lindqvist). Om man nu bara kunde övertyga Henrik Samuelsson att representera Sverige i framtiden…
Okej, JVM-truppen är uttagen. Ni kan se den här http://www.eliteprospects.com/team.php?team=756 om ni missat den. Ett mycket starkt lag och jag köper det, även om jag personligen verkligen hade velat se Alexander Urbom samt Gabriel Landeskog. Men det är jag, det. Jag är övertygad om att de platsar i det här sällskapet, men samtidigt är jag insatt nog i ämnet för att inse att ersättarna är mycket kapabla.
Jag fick aldrig höra någon närmare motivering angående Landeskog när Mårts kommenterade truppen, men exkluderandet av Urbom motiverades. Mårts är inne på linjen att Urbom inte längre är samma spelare som han gjorde sig känd för här hemma i Sverige. En enkelt spelande defensiv back som inte kliver undan. Istället har han utvecklat sitt spel i WHL och blivit en mer spelande och offensiv spelare. Något jag också märkte mycket av när jag följde J20-landslagets matcher i Kanada nyligen. Jag har aldrig sett Urbom spela så offensivt tidigare. M
ed tanke på att de finns flera utomordenligt bra offensiva backar, köper jag resonemanget att det inte behövs ytterligare en. Men varför skulle inte Urbom klara av att spela sitt tidigare spel? Bara för att han utvecklat sin offensiv, betyder inte att han är värdelös på det som tidigare var signifikativt för han. Men jaja, Kilström har alltid varit kul att följa genom åren i SuperElit, med sitt fysiska spel. Kommer bli en och annan open-ice-tackling. Men jag minns också från föregående JVM-turneringar hur juniorkronornas "tuffingar" fegat ut. Nichlas "jag hade knappt en tackling i JVM" Torp, ett perfekt sådant exempel. Johan Motins JVM-turnering för två år sedan har man inte heller glömt. Där snackar vi big-time choke.
Jag tänkte nu roa mig med att ta ut en reservtrupp. Den visar bredden vi har att göra med i år. En läskig bredd. Jag har medvetet filat bort Erik Karlsson och Victor Hedman. Och ja, jag är medveten om att jag lämnat utanför skapligt många kvalificerade spelare. Det finns helt enkelt många.
JVM-trupp #2
MÅLVAKTER Joacim Eriksson, Leksand
Sebastian Idoff, Frölunda
Robin Lehner, Sault. Ste Marie
BACKAR Adam Almquist, HV71
Patrik Andersson, Kitchener
Peter Andersson, Frölunda
Simon Bertilsson, Brynäs
Dennis Bozic, Linköping
Simon Löf, Brynäs
Henrik Tömmernes, Frölunda
Alexander Urbom, Brandon
FORWARDS Henrik Björklund, Färjestad
Patric Cehlin, Djurgården
Henrik Eriksson, Djurgården
Alexander Fällström, Harvard
Andreas Gröndahl, Storhamar
Anton Gustafsson, Borås
Jonathan Johansson, Frölunda
Oscar Lindberg, Skellefteå
Gabriel Landeskog, Kitchener
Markus Nilsson, Troja
Lucas Sandström, Malmö
Robin Sterner, Färjestad
William Wallén, Mississauga
... det sjuka är att det hade varit hur enkelt som helst att ta ut ytterligare en trupp. Hade varit kanonkul att se hur ovan trupp hade klarat sig i samma JVM-turnering. Mixen av spelare är snarlik den som vi ser i Mårts officiella trupp. Ja, och som ni ser jag har lyckats peta in den personliga Trojafavoriten Markus Nilsson också. Oerhört underskattad spelare :)
I morgon ska jag för första gången den här säsongen se ett program som jag annars tycker är ganska mediokert. Jag syftar på SVT:s Hockeykväll. Varför just i morgon? Jo, JVM-truppen ska ju tas ut i direktsändning av Mårts. Det får man ju inte missa.
Jag tippade ju truppen ganska nyligen truppen (http://www.hockeysverige.... och ser väl ingen direkt anledning till att ändra mig.
Kommer vi få se några överraskningar på backsidan? Får tuffe SSK-backen Lukas Kilström en plats?
Kommer en trio forwards spelandes i Nordamerika bli uttagna? Syftar förstås på Landeskog, Wallén och Fällström? Eller väljer man att satsa på spelare hemifrån, så som Rasmussen, Cehlin, Björklund m.fl.?
Nyheten är att det nu finns två nya och schyssta filtreringsalternativ på uppe i det högra hörnet där man väljer säsong. Klickar ni på ovan länk, är det alltså listan "Select Elitserien season".
Förutom att välja specifika säsonger, kan man nu välja
1) All-time season 2) All-time totals
All-time season listar de bästa statistiska prestationerna genom tiderna för den aktuella ligan. Det går alltså lätt att få en överblick över vilka spelare som gjort flest poäng och under vilken säsong de grejade den noteringen. Vill man filtrera ytterligare, kan man exempelvis klicka "U18" och då kan man ju följa Adam Larssons resa/försök att radera ut Robert Nilssons rekord för poäng av en b-junior i Elitserien. Ja, eller åtminstone Tomas Jonssons notering som back.
http://www.eliteprospects...
All-time totals summerar i sin tur totala poängantalet som en spelare mäktat med i en liga. Också det säkert användbart. Väljer man att tex att filtrera på klubb, får man en överblick över vilka spelare som gjort flest poäng i just den klubben.
http://www.eliteprospects...
Hoppas ni uppskattar nyheterna. Samtidigt passar jag på att tacka Joakim Lundmark, som mailledes kom med den eminenta idén att införa "All-time season".
Om 2009 var Sveriges draftår, så lär kommande sommarens draft tillhöra Finland i större utsträckning. Åtminstone om vi snackar tidiga val i draften. Deras största löfte, Mikael Granlund, har ju onekligen fått en rätt schysst start på säsongen. Som SM-Liigarookie har han gått in och gjort 5+13 på 17 matcher för HIFK. Schyssta siffror, även om ligan inte längre skryter med så många vassa namn som för några år sedan. I skrivande stund är han skadad och har missat några matcher, men väntas göra comeback kommande vecka.
När International Scouting Services nyligen släppte sin novemberranking med en topp 30 över namn som väntas gå i nästa NHL-draft, placerades Granlund först på åttonde plats. Lite lågt kan tänkas och kanske är det hans 178 cm som bidrar till det. Tveklöst lär han höra till de mer intressanta spelarna i kommande JVM-turnering, tillsammans med Adam Larsson och några andra supertalanger.
Den andra (sedan tidigare) tokhypade finnen född 1992, Teemu Pulkkinen, är långtidsskadad med en bruten hand. 1+2 på 12 matcher noterades han för i Jokerit innan skadan. På ISS:s senaste ranking återfanns Pulkkinen på plats 26. Inga svenskar fanns bland de 30 främsta.
Elite Prospects och partnersidan Hockeysverige.se släppte idag ett gemensamt forum. Ni hittar det i menyn på EP, men annars är adressen ganska enkel http://www.itshockey.com
Att etablera ett vettigt forum tar ju tid som ni säkert förstår, men vi gör ett försök. I de flesta länder finns det ett och annat dominerande forum där de flesta fansen samlas, men så är inte riktigt läget i Sverige. Det finns några spridda generella forum av "hyfsad" klass, men i övrigt verkar lagens fanns helst hålla sig på hemmaplan och diskutera på det egna lagets forum.
Kanske kan vi råda bot på det? Nåja, det är en ambitionsnivå vi har åtminstone. Passa på att skriv av er lite!
Den 13 januari släppte jag min första JVM-tippning. Jag följde upp den med att tippa truppen i mitten av juni och nu, något försenat, är det dags att tippa truppen för en tredje gång. Ganska mycket har ju trots allt hänt under hösten.
Kommentar: Jag tror det kommer bli stenhårt mellan Anders Nilsson och Joacim Eriksson. Jag har personligen ingen preferens, gillar båda målvakterna och anser väl rent allmänt att Eriksson är ganska underskattad. Tror dock att valet kommer att falla på Nilsson i och med hans elitserieerfarenhet. Dock, måste man ju tillägga att det känns lite som det kvittar. Så länge Markström är frisk, så har vi turneringens kanske bäste målvakt.
Kommentar: Jag har tagit ut sju backar och det är sju mycket kompetenta spelare. Karlsson kommer vara turneringens bästa offensiva back, Alexander Urbom kommer att ge defensiv stabilitet och Adam Larsson kommer få alla blickar på sig. De två korten jag i nuläget är mest osäker på är Mattias Ekholm och David Rundblad, även om jag tror att båda tillslut kommer med i truppen. Rundblad har inte imponerat på mig den här säsongen, men jag håller tummarna att han vänder på steken innan JVM. Annars vill jag även säga att jag tycker SSK-backen Lukas Kilström är en ganska het JVM-kandidat. Tyckte han gjorde bra ifrån sig nu senast med Team 20 och där har vi ju också en back som inte kliver undan när det hettar till.
Kommentar: Det går helt enkelt inte att ta ut 13 forwards utan att lämna kvar en massa kompetenta spelare. Jag har framförallt våndats över just den sista forwardsplatsen, där det finns ett par spelare som konkurrerar. Exempelvis DIF-spelarna Henrik Eriksson och Patric Cehlin, Borås Anton Gustafsson, VIK:s Dennis Rasmussen, Färjestads Henrik Björklund och collegespelaren Alexander Fällström. Det känns oerhört tajt. Mitt val föll dock på Fällström, baserat på vad jag såg i den senaste Team 20-turneringen. Fällström är egentligen en ganska medioker skridskoåkare, men annars gör han det mesta rätt i min mening. Skjuter som en häst sparkar, går in i duellerna, forecheckar intensivt och skapar utrymme för sina medspelare. Är samtidigt grymt sugen på att ha med Rasmussen (som jag också tyckte var duktig senast) och Cehlin, som jag sett göra flera fina elitseriematcher, men jag bedömer att det finns ganska många liknande spelartyper.
Och om jag fick sätta ihop kedjorna, skulle det kunna se ut något i stil med:
Erik Karlsson - Alexander Urbom
Adam Larsson - Tim Erixon
Oliver Ekman-Larsson - Mattias Ekholm
David Rundblad
André Peterson - Marcus Johansson - Mattias Tedenby
Carl Klingberg - Anton Lander - Magnus Pääjärvi
Marcus Krüger - Jacob Josefson - William Wallén
Anton Rödin - Jakob Silfverberg - Gabriel Landeskog
Alexander Fällström
Förstakedjan är den vassaste offensivt där trollgubbarna Peterson och Tedenby kommer få göra lite som de vill, medan Johansson kör sitt fina tvåvägsspel.
Andralinan, där resonerar jag som så att Pääjärvi ska få göra det han är bäst på, koncentrera sig på det offensiva spelet. Lander ser till att ta hand om det defensiva samtidigt som han bidrar framåt och Klingberg banar väg för Pääjärvi med hårt jobb och fina tacklingar.
Tredjekedjan har en underbar playmaker i Krüger, en skicklig all-roundspelare i Josefson och sedan en matchvinnartyp i OHL-spelaren Wallén.
Fjärdelinan har potential att spela snabbt, fysiskt och säkert. Landeskog kommer att gå in och leverera tunga tacklingar på motståndarnas bästa spelare och Rödin kommer att orsaka en hel del oreda med sin speed.
Sedan finns Fällström att tillgå och kan stoppas in lite var som helst.
***
Något helt annat. Befinner mig just nu i Stockholm på affärsresa. I morse tog jag en taxi från Bromma Flygplats till Frihamnen. En resa som under rusningstid tar ca 30-40 min. Hur som helst, skapligt less jag blev under tiden då chauffören under hela jäkla resan satt och visslade (och det högt) på den gamla Abba-dängan "Super Trooper". Ibland pausade han visslingshysterin och började småsjunga lite på detta fasliga musikstycke istället. Tanken slog mig att utbrista
- Men för helvete Muhammed, lägg ner! (ja, han hette Muhammed enligt Taxi-ID:et), men i typisk svensk manér satt jag i baksätet och försökte tänka happy thoughts.
Satt uppe i natt och tittade på Team 20 - Concordia Stingers. En match Sverige vann med 8-2. Det svenska juniorlandslaget var förkrossande överlägsna och det här universitetslaget kan på sin höjd hållt ok division 1-klass.
Sverige snurrade på ganska friskt och hade enormt mycket målchanser. Återigen blev jag imponerad över Adam Larsson. Killen är sanlöst, sanslöst duktig. Faktum är att han i min mening redan är bättre än alla övriga backar i truppen, trots att han är 1-2 år yngre. Han kommer bli enormt viktig i JVM, där jag endast kan tänka mig att Erik Karlsson kommer ha högre status, men det är ju för Eriks magnifika offensiva egenskaper.
Larsson är ruskigt komplett och blandar tuffa defensiva ingripanden med vassa offensiva uppåkningar och grymt övertygande spel i powerplay.
I den här matchen tyckte jag även Oliver Ekman-Larsson klev fram rejält och levererade, efter att inte varit överdrivet vass i den inledande matchen.
Jag räknar nästan med att årets JVM kommer ge oss några av de mest underhållande matcherna vi hockeyfans får/fått se. Att studera killar som Mattias Tedenby och André Petersson hantera pucken i hög fart är inget annat än ögongodis.
I skrivande stund har svenska ishockeyförbundet inte släppt någon boxscore från matchen, men poängfördelningen såg ut ungefär:
Team 20 - Concordia Stingers 8-2
1-0 Carl Klingberg (Arvid Strömberg, Lukas Kilström)
2-0 Anton Rödin (Jakob Silfverberg, Marcus Krüger)
3-0 Adam Larsson (Oliver Ekman-Larsson, Jakob Silfverberg)
4-0 André Petersson (Anton Lander)
5-1 Carl Klingberg(2) (Dennis Rasmussen, Alexander Urbom)
6-1 Oliver Ekman Larsson (Anton Rödin)
7-1 Jakob Silfverberg
8-1 Marcus Krüger (Tim Erixon)
Satte uppe sent i natt och såg juniorlandslaget spela mot Carleton University. En match Team 20 vann med 5-1. Lite noteringar från matchen innan läggdags:
Period 1
1-0 Alexander Fällström avslossar ett hårt slagskott som Dennis Rasmussen påpassligt petar in returen på.
2-0 Anton Lander transporterar in pucken i offensiv zon, släpper till Mattias Tedenby som driver mot mål med en kanadensisk back i ryggen. Avlosser ett halvklent skott som letar sig in bakom målvakten.
Kommentar: Sverige bäst från start. Skapade flest målchanser, rätt bra spel i alla tre zoner.
Period 2
3-0 Rasmussen får in pucken i offensiv zon, Fällström får pucken och skickar en hård direktpass från ena hörnet och Lukas Kilström slårt till med ett stenhårt direktskott. Mycket snyggt.
Kommentar: Sverige vinner perioden, men Carleton var det bättre laget. Markström gör en mycket bra period med flera svettiga räddningar. Sverige spelar rätt hyfsat i numerärt underläge. Adam Larsson periodens dominant tills han åkte på en elbowingutvisning.
Period 3
4-0 Anton Rödin, som gör sitt första byte i matchen, sätter ett hårt slagskott efter en snabb spelvändning där Carleton är alldeles för slappa efter att i sekvensen tidigare trott sig gjort mål på Markström.
5-0 Ny snabb spelvändning, Rödin släpper pucken bakåt till André Petersson som stänker in 5-0 med ett snabbt handledsskott.
Kommentar: Sverige något bättre, men Carleton stod upp bra. Noterbart är att Pääjärvi inte spelade i den tredje perioden utan Rödin tog hans plats. Timråforwarden åkte på en tung tackling i den andra perioden, så kanske valde man att vila han.
Bland de bästa spelarna i matchen hittar vi Jacob Markström, Mattias Tedenby, Adam Larsson, Anton Rödin (fin tredjeperiod), Alexander Fällström (första halvan av matchen). Defensivt förväntade jag mig mer av Oliver Ekman-Larsson och David Rundblad, även om den sistnämnde spelade upp sig och stod för matchens tackling i slutminuterna. Annars hade DIF:s Marcus Krüger det ganska tufft mot de fysiska kanadickerna.
"Doldisarna" Lukas Kilström och Arvid Strömberg gjorde det helt okej. Den ene grejade ett snyggt mål och var ganska delaktig i spelet, medan Strömberg jobbade på bra, åkte mycket skridskor och hade några skapliga boxplaybyten. Han åkte dock på en tung tackling i slutet av den tredje perioden och kom väl inte tillbaka efter det.
... idag i Kanada vid 15.30 ungefär. Jag tror dock inte det är Anton Landers enda Kanadaresa den här säsongen. Han börjar allt mer kännas som en spelare för JVM-truppen i vinter. Har nu på slutet sett han göra ett par riktigt fina insatser med Timrå. Mycket speltid får han just nu och tar ett stort ansvar.
En Anton Lander i JVM-truppen kommer inte vara där för att göra en massa poäng, men däremot i egenskap som ledare, lagspelare och pådrivare. Han känns väldigt mogen, är bra i alla zoner och så läser han speler mycket bra. Han känns väldigt anpassningspar och som en spelare som kan användas i de flesta matchsituationer och i de flesta kedjor.
Just nu klickar han väldigt bra med Laurent Meunier och Pääjärvi. Den sistnämnde som jag tycker spelar rätt bra elitseriehockey just nu, men som jag fortfarande vill se göra de enormt vassa uppåkningarna/inbrytningarna mot mål, som han gång på gång skämde bort oss med under JVM ifjol.
***
Får en hel del absurda mail från världens alla hörn. Nu i helgen fick jag ett lite komiskt sådant från någon galen finne som jag misstänker suttit alldeles för länge i bastun. På en ytterst slaktad engelska förklarade han hur Sverige skulle åka på pisk i JVM och att Toni Rajala skulle göra minst tre mål på Jacob Markström.
Mailet kändes lite "taget ur luften", men misstänker han följt JVM-inläggen på den här bloggen och tänkte "nu jäklar ska jag visa svenskjäveln" :) Hur som helst, på nyårsafton får vi se om finnens löfte/hot slår in, det är nämligen då som Team 20 kommer göra upp med grannlandet. Ett lag som av allt att döma kommer få förlita sig på ett par riktigt vassa toppar, men som naturligtvis inte kommer förföga över en bredd som är i närheten av Mårts manskap. Dock har ju Finland tidigare visat att de klarar sig hyfsat med bara en producerande lina...
