Igår satte damkronornas förbundskapten Leif Boork fingret på en mycket viktig fråga angående spelarnas säkerhet: Var är halsskydden?

Den 15 oktober 1995 inträffade en av de största tragedierna någonsin inom hockeyn. Det var då Moras 28-årige forward Bengt Åkerblom förolyckades efter att ha fått en skridsko över halspulsådern i en träningsmatch mellan Mora och Brynäs.
Det har hänt fler gånger att spelare fått halsen uppskuren av en skridsko under match. I NHL har det hänt både Clint Malarchuk och Richard Zedník, som tur är utan dödlig utgång.

Efter den tragiska händelsen med Åkerblom i Mora blev det obligatoriskt med halsskydd. En bra grej om ni frågar mig och jag tror att de allra, allra flesta håller med mig. Den stora majoriteten av oss använder ju bilbälte när vi åker bil, de flesta av oss har nog brandvarnare i våra hem och nog sätter vi på våra barn cykelhjälmar när de ska bege sig ut på två hjul?

Men på senare år har har jag upplevt att regeln om halsskydd inte efterlevts och jag har i mitt stilla sinne undrat varför. Det är en billig livförsäkring mot en kanske ovanlig typ av olycka, men det händer att skridskor är i halstrakten och är olyckan framme så skyddar halsskyddet mot det.
Jag kan väl någonstans förstå tänket med att halsskydden är obekväma doningar som skaver och stör. Men kan det ändå inte vara värt att stå ut med det?

Mycket långsökt jämförelse. Men på gatan där jag växte upp hade vi en man till granne som rökte i sängen. En natt vaknade vi av att det var liv och rörelse på gatan och det visade sig att det tagit eld i mannens sängkläder.
Han överlevde. Den gången. ”Det kommer inte hända igen. Jag kommer fortfarande röka i sängen, men ska hålla mig vaken”, skämtade han bort det hela.
Några månader senare var han död. Orsak: Sängrökning.
Det jag vill ha sagt är att vi bör dra lärdom av historien när det kommer till vår egna och andras säkerhet. Sen kan vi såklart inte skydda oss mot precis allting.

Jag vet att domarna körde (kör?) rätt hårt på kontroll av halsskydd i lägre divisioner för några år sedan, men i SHL har det inte varit samma fokus. Något den före detta domarchefen Peter Andersson uttalade sig om för hockeysverige.se i april förra året.

I gårdagens match i SDHL mellan Brynäs och Luleå visades Jenni Hiirikoski ut på tio minuter för ”dangerous equipment”. Tydligen hade hon inte halsskyddet i ordning. Detta var något som fick Damkronornas förbundskapten Leif Boork att gå i taket på Twitter där han ifrågasatte varför man helt plötsligt tar tag i denna fråga en fredagskväll i en SDHL-match, men inte när det kommer till SHL. För att förtydliga: Boork förespråkar halsskydd och var alltså inte emot utvisningen som sådan. Men, liksom jag, undrade han varför detta inte uppmärksammas också i SHL.

Jag bad domarna om ursäkt. De har rätt! Stå på! Jag backar. Men börja högst upp först! Helt plötsligt i 3:e per i SDHL en fredagkväll?

— Leif Boork (@LBoork) September 29, 2017

Hiirikoski utv 10 min för felaktig utrustning. Inget elr felaktigt halsskydd…och jag tänkte…va fan. Inte en SHL lirare har utv för det!

— Leif Boork (@LBoork) September 29, 2017

Halsskyddsfrågan är viktig! Livsavgörande. Två avskurna halspulsådror har jag upplevt.Ett dödsfall. Åkerblom. Har Svensk hockey råd med det?

— Leif Boork (@LBoork) September 29, 2017

Det är bara att applådera Boork att han belyser denna viktiga fråga. För den är viktig. Det handlar om spelarnas säkerhet och i förlängningen, om olyckan är framme, en fråga om liv och död.

Jag antar att det var Boorks lykta från igår kväll som fick svenska ishockeyförbundets tävlingschef Olof Östblom att strax efter midnatt publicera detta på svenska ishockeyförbundets webbplats.
”Historiskt sett finns det anledningar att ta regeln om halsskydd på allra största allvar och det är någonting som vi inom SIF tillsammans med SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan, Hockeyettan och övriga serier tillsammans med SICO tar ett gemensamt ansvar för att upprätthålla. 
Men det är minst lika viktigt att alla föreningar, ledare och övriga funktionärer ute i landet också arbetar aktivt och tar ansvar för att dessa regler efterföljs. Helt enkelt för att minska otäcka skador ute på isen för våra spelare.
Vi har redan sett en förbättring på flera nivåer, vilket är glädjande men fortfarande finns jobb kvar att göra och jag hoppas att vi kan göra det tillsammans.”

Det är bara att hoppas på att ett större ansvar i denna fråga tas nu framöver i denna livsavgörande fråga.

Hur gör vi för att få fler att använda halsskydd? Tipsa mig gärna på Twitter där jag finns under namnet @hockeystaden.