Bilderna har inget samband med artikeln förutom skärmdumpen på inlägget som föranledde en bitsk skribent att mer eller mindre önska livet ur artikelförfattaren.Foto: Pixabay och skärmdump

Citatet i rubriken ovan är hämtat från vad en läsare skrev till mig efter att hen läst en text som jag antar att hen inte gillade. Självklart ska ett sådant genmäle inte accepteras och det där är nu polisanmält. För det finns gränser för vad en människa ska behöva ta.

Tänk er själva att ni är egna företagare och jobbar stenhårt för att klövern ska in till hushållet så sambo och barn ska få det allra nödvändigaste i materiell väg. Tänk er själva att ni har en ledig helg mitt upp i allt detta, en ledig helg som setts fram emot länge och som ska ägnas åt att ta tillvara på lite förlorad tid med barnen efter några hårda jobbveckor.

Tänk er själva när ni på söndagen, precis innan den stora studsmattan i trädgården ska intas av lyckorusiga barn, får ett mejl där rubrikfrågan lyder: ”Är du hjärndöd?”

Redan där och då borde jag väl insett att det skulle bli mycket värre när jag öppnade mejlet. För det blev det nämligen. Efter en rad otrevligheter kryddades det hela med slutklämmen:
”Du är helt jävla dum i huvudet! Ingen förlust om du dör i en trafikolycka jävla lögnare!! Fy fan för dig!!!”

Till en början skrattade jag eftersom jag innan jag ens läst klart förstod att avsändaren högst troligt tillhör det vi normalfungerande människor ironiskt brukar kalla begåvningsreserven. Men efter några minuter började jag tycka att det här var ju faktiskt inte rätt. Ska jag acceptera att en bitter människa tar sig friheter att skicka sådant till mig, dessutom på min lediga dag och självklart från en anonym avsändaradress. För det vet vi ju alla att de som är ”tuffast” bakom tangentbordet inte har stake nog att stå för vilka de är.

”Gud förbjude att jag inte ska få näthata i lönndom.”

Efter lite redaktionsråd beslutade jag mig för att polisanmäla saken. Inte för att jag känner att mejlet på något vis kommer påverka mig negativt, vare sig privat eller i yrket, utan mer för att markera att sånt här är inte okej. Och så här i efterhand får jag ju säga att det påverkat mig negativt i form av tidsspillan. Jag hade inte riktigt planerat att lägga drygt två timmar av mitt liv på detta.

Jag hyser väl inte så där värst gott hopp om att polisen kommer lägga ner så mycket energi på att reda ut den här kränkningen mot mig, min person och även min familj som knappast tycker att det är kul att jag får såna mejl. Men återigen tycker jag att det är en viktig markering att göra. Att önska livet ur någon är att passera gränsen ”big time” och accepterar jag ett sådant grovt påhopp på mig utan att göra det lilla jag kan, så accepterar jag även att det händer andra.

Så resonerar jag.

I min hittills unga journalistkarriär var det här det värsta påhoppet jag fått och folk inom branschen som fått se mejlet har berättat att de själva under alla sina år inte fått ta emot ett så pass grovt mejl. Men det finns tyvärr de som i sitt yrke får ta emot sånt här dagligen, både i skriven och i fysik form. Andra journalister, blåljuspersonal, vårdpersonal, och så vidare och så vidare.

Vad hade då hen hakat upp sig på`? Jo, det var denna text där jag redogör för hur många SM-finalförluster de olika klubbarna har. Som toppbild hade jag en bild på Skellefteå, inget konstigt då det var de som stod som förlorare senast. Jag är också tydlig i texten med att jag inte är ute efter att håna Skellefteå, varför skulle jag vilja göra det? Men det är de har sju finaler på de senaste åtta åren och har bara vunnit två av dessa. På något vis blir det ju då ofrånkomligt att inte nämna dem i en text som handlar om just finalförluster. Jag kan ju inte bara hitta på ett lag för att inte riskera att trampa någon på tårna. Hur skulle det se ut?

”Hmmm, vänta nu. Lag x spelar i division tre och har 12 pers på sina hemmamatcher. Jag skriver att det är de som förlorat fem finaler av sju de senaste åtta åren. Det är nog riskfritt och ingen märker nog något”

Det är inte bara den anonyme mejlförfattaren som reagerat över min text på ett negativt sätt. Men hen är den ende som så grovt trampat över gränsen likt en förvirrad och nervös elefant i en porslinsaffär. För tar man sig verkligen tid att läsa vad jag skriver i ovan länkade text så förstår man att det endast är fakta jag presenterar och inget annat. Ändå tvingas jag ta detta från en människa som högst troligt har problem med sin impulskontroll. Och förmodligen mer problem än så i sin vardag.

Efter polisanmälan var gjord så svarade jag på mejlet och informerade vederbörande om att hens beteende inte var okej och att lagens långa arm nu är inkopplad. Förvånande nog fick jag svar (att man som avsändare inte där och då börjar inse?) där det bland annat stod att läsa följande:

”Men då borde väl du också bli anmäld för kränkning? Vad får du ut av ditt hånande, kränkande och förlöjligande?
Du är väldigt sorglig som får sitta och sprida din skit på ett i övrigt bra hockeyforum.”

Insikt noll alltså. Det är ju lite skillnad på att servera fakta i en genomarbetad och rekad text mot att önska livet ur en människa som bara gör sitt jobb och dessutom bjuda på andra oförskämdheter likt citat som:

”Är det så jobbigt att se hur Skellefteå lyckas med allt som Fuleå misslyckas med? Lär dig hur idrott fungerar jävla idiot!!”

…och…

”EN NORMAL MÄNNISKA FATTAR ATT 7 FINALER PÅ 8 ÅR ÄR EN ENORM PRESTATION!!!!! Utom avundsjuka och efterblivna grinollar som du! Skärp till dig för helvete om du ska skriva texter i ett hockeyforum.”

Jag är av den åsikten att näthatare ska hängas ut utan pardon. Jag vet att det är ett omtvistat ämne. Men jag tror tyvärr att det är det enda som hjälper. Tyvärr i det här fallet, och i de flesta andra, så gömmer sig personerna bakom anonymitet.

Skulle de kunna avslöjas och hängas ut och därigenom få skämmas ögonen ur sig hos arbetsgivare, familj och vänner så tror jag på sikt att klimatet skulle förändras på det så annars alltid fantastiska internet. För det är faktiskt ytterst få människor som tycker näthat är okej.

Aldrig att jag kommer tolerera sån jävla smörja när det enda ”felet” jag gjort är att utföra mitt yrke. Folk är mycket välkomna med synpunkter på vad som skrivs. Men övertramp av den karaktären jag visar ovan är inte acceptabelt. Inte någonstans.

@hockeystaden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *