Tommy Jonsson är ny tränare i LHC. Henrik Skoglund tror att de får det tufft i år - men erkänner också att han tidigare varit ute och seglat gälland cluben.Foto: Bildbyrån

Nu är det bara några veckor kvar till SHL-start och ni liksom jag går väl runt och ändrar och står i i era mentala tabeller mest hela tiden just nu. Nedan delar jag med mig av tankar om ett lag som jag tror kommer få det tufft kommande säsong – Linköping.

Tittar man rent kvalitetsmässigt på Linköping så tycker jag att de är ungefär lika starka som jag tyckte vid den här tiden förra året. Då tippade jag dem som tvåa. De slutade nia och det är väl måhända den super-jinxen som kanske kan vara till tröst i Östergötland inför kommande säsong: Det är väl i de trakterna (plats 8-11 typish) jag ämnar tippa Cluben i år och då kanske det går åt andra hållet istället.

Jag överskattade alltså Linköping grovt ifjol och med det i ryggen känner jag mig rätt trygg med att tippa dem lägre i år. Som jag nämner ovan så tycker jag truppen har ungefär samma stuk rent kvalitetsmässigt.

Visst, de har plockat in 53-poängsmakaren från 16/17, Broc Little, från Davos igen och någon mer av de nya nordamerikanerna lär väl spruta in poäng. Det brukar ju vara så. Vidare är jag nyfiken på hemvändande Mattias Bäckman som nu kommer tillbaka efter fyra säsonger i olika klubbar. Lukas Bengtsson kommer hem till Sverige igen efter några struliga år. Han har en grym potential.

Lägg där till att spelare som Andrew Gordon och Derek Roy är kvar i klubben samt målvakten Jonas Gustavsson som hade både toppar och dalar förra säsongen, inte så konstigt med tanke på att han under flertalet år spelat i Nordamerika med den mindre isytan där.

Så. Linköping ser spännande ut. Men det tycker jag å andra sidan varje år och ändå lyfter det aldrig riktigt för dem.

Intressanta spelare in. Men Linköping har även, i mitt tycke, gjort rejält tunga tapp. Tony Mårtensson försvinner till Almtuna och han levererade inte som förväntat på isen ifjol. Niklas Persson har lagt av. Det är ändå två kulturbärare som försvinner, även om en gammal stofil som jag förstår att även kulturbärare måste bytas ut ibland så tror jag att deras röster kommer saknas i omklädningsrummet emellanåt. De har en stark historik i klubben, även om de varit på utflykter genom åren.

Jakob Lilja och Niclas Lundgren var kanske inga spelare som stack ut jättemycket förra säsongen, men de är oerhört nyttiga spelare och jag tycker att de bör räknas som tunga tapp. Det bör också bröderna Ken André Olimb och Mathis Olimb göra. Norrmännen var väldigt framstående offensivt förra säsongen och det är klart att det kommer märkas att de nu är borta.

Så någonstans känner jag att mitt tips om en placering runt åttondelsfinal-strecket är fullt rimlig.

Det var med den här magkänslan om Linköping jag satte mig ner och skrev detta inlägg där jag ifrågasatte Linköpings självförtroende när de utnämnde målvakten Jonas Gustavsson till assisterande lagkapten. Till saken hör att regelverket inte tillåter att en målvakt officiellt är kapten. Men självklart kan inget regelverk förbjuda honom att vara det internt, i omklädningsrummet och gruppen.

Jag ifrågasatte alltså inte Gustavssons lämplighet som kapten, den tvivlar jag inte sekund på. Men det jag ifrågasatte och raljerade en smula över, var varför klubben verkade känna sig tvingad att gå ut och skylta med en sådan sak. Kunde det månne tyda på rackligt självförtroende?

Redan när jag skrev det där inlägget så tyckte jag att jag möjligtvis var ute och seglade en smula. Men nyheten, i kombination med mina ovan tankar om Linköpings lag i år, fick mig ändå att skriva den.

Men som allt annat har ju saker en förklaring. Igår hade jag ett långt och trevligt samtal med en representant för Linköping som ville ge sin förklaring till varför de valde att utnämna målvakten Gustavsson som kapten. Där och då i detta konstruktiva samtal så började jag svänga en smula i min övertygelse, som jag redan vacklat i innan, om min spekulation verkligen var rätt.

Ok, Linköping har tappat ledare i sin spelartrupp. Det står jag fast vid. Men det var nog lite överilat av mig att gå ut så hårt mot klubbens självförtroende. De ville helt enkelt bara premiera Jonas för hur han är: En ledare som kommer till jobbet varje dag. Detta ville de göra utåt, utan egentligen någon annan tanke än att de tyckte han förtjänande den uppmärksammanheten.

Man måste kunna erkänna när man är ute och seglar och lite felnavigerad var jag allt i det här fallet när det kom till anledningen till varför LHC valde att göra som de gjorde.

@hockeystaden