I kväll kan det avgöras. Tar Brynäs två poäng mot Linköping samtidigt som Örebro förlorar efter ordinarie tid hemma mot Mora, eller om Brynäs tar tre poäng och Örebro tar max en, är Brynäs i slutspel. Och ja, jag tror att slutspelsplatsen skulle vara viktigare för dem än för de båda övriga lagen.

Det troligaste är förstås att slutspelsracet lever hela vägen till torsdag. Örebro bör vinna hemma mot Mora och det känns tveksamt om Brynäs orkar ta tre poäng borta mot Linköping, även om LHC är fruktansvärt darriga och tycks ha ett psyke som inte direkt talar för att de ska kunna gå till slutspel. Men det kan avgöras i kväll.

I kväll spelas framför allt två matcher av yttersta vikt i SHL. Dels toppmötet mellan Luleå och Färjestad. Det är en match mellan två välmående klubbar, med riktigt vassa ledare och en redan nu utstakad strategi för hur de ska behålla sin plats i toppen. Det de båda lagen gjort under säsongen är beundransvärt.

BLIR HAN KVAR?

Den andra är förstås rysaren i Saab Arena. Rysaren mellan två klubbar som egentligen har alla förutsättningar att vara på samma nivå som Luleå och Färjestad, men som är inne i förnyelsefaser och någonstans har gått lite vilse längs vägen. Jag är lite allergisk mot de supportrar som vrålar att allt är skit och att det inte finns några förutsättningar för att lagen ska kunna studsa tillbaka i framtiden – men det går inte att komma ifrån att säsongen varit en enda stor röra för båda lagen.

Om vi börjar med Linköping bytte de tränare till Tommy Jonsson inför säsongen. De inledde säsongen häpnadsväckande bra, har haft ett enormt stöd från staden och fyllt arenan ett gäng gånger. De har haft flera spelare som levererat på högsta SHL-klass under stora delar av säsongen (Broc Little, Derek Roy, Lukas Bengtsson) eller delar av den (Jonas Gustavsson och Nick Sörensen). Men allting har fullständigt skitit sig för dem. Häromdagen kom beskedet att Fredrik Emwall inte blir kvar som general manager, och att Niklas Persson nu ska ta över den rollen. Jag gissar att hans första stora grej, oavsett utgång den här säsongen, kommer bli att utse Tommy Jonssons efterträdare. För jag har svårt att se att han blir kvar, även om han är långt ifrån ensam om att ligga bakom Linköpings tunga säsong.

DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGARE FÖR BRYNÄS

För Brynäs har säsongen varit helt annorlunda. De har anställt en ny klubbdirektör, sparkat tränare, sportchef, utsett en ny sportdirektör och sparkat/gjort sig av med flera tilltänkta spetsspelare. Där har det varit en enda röra från start och mycket beror på ett märkligt lagbygge från Stefan Bengtzéns sida. Det satte tonen för hela säsongen och Brynäs har inte lyckats prestera, delvis på grund av det. Men någonting i mig säger ändå att en slutspelsplats skulle betyda så mycket mer för Brynäs än för Linköping. Varför? För att Brynäs redan har stakat ut sin framtid.

Andreas Dackell har fått några månader att göra sig varm i kläderna på sin post. Magnus Sundquist likaså. Tillsammans med Michael Sundlöv (blir det väl, till slut?) ska de vara nyckelfigurerna i Brynäs resa framåt. Hur skulle det vara för dem om de missar slutspel direkt? Det skulle vara en tuff smäll för Magnus Sundquist, som ju oavsett resultat kommer leda Brynäs även nästa säsong. Brynäs har liksom redan gjort sitt val, och därför skulle det öka både trovärdighet och status om de faktiskt gick till slutspel. Både vad gäller arbetsron och i jakten på att rekrytera spelare. Men rent sportsligt? Nah, där fick Dackell/Sundquist ärva en allt för snedvriden trupp för att det ska gå att utvärdera dem fullständigt redan nu.

FIASKOT VORE STORT

Linköping får ju sin ”Brynässäsong” nu, i stället. De har bytt sportchef nu. De byter säkert tränare nu. De kan någonstans börja staka ut sin framtid med en bättre tajming än vad Brynäs tvingas göra. Därför skulle jag inte säga att det vore en lika stor käftsmäll för Linköping att missa slutspel. De kan ändå komma undan med att de ska inleda sin nystart nu, på något sätt. Däremot vore ju fiaskot gigantiskt. Linköping har på pappret ett mycket bättre lag än Brynäs, som inför säsongen ju faktiskt sågs som ett lag som skulle vara i de trakterna de är nu (Jag hade LHC något högre, som åtta, i mitt tips). Det vore inget fiasko för Brynäs att missa slutspel sett till den spelartrupp de har och de skadeproblem de haft – men det vore en tuff start på jobbet för den nya ledarkonstellationen.

Sen är jag också av åsikten att en tionde- eller elfteplats aldrig ska få avgöra om en tränare ska få vara kvar eller inte. Det är spelet på isen och framtidsvisionerna som ska stå i centrum, snarare än om man går till slutspel eller missar det med en poängs marginal. Det viktigaste är att man som klubb bestämt sig åt vilken riktning man vill gå. Brynäs bestämde sig för att köra med Magnus Sundquist. Jag kan faktiskt respektera att Andreas Dackell och Michael Campese tog det beslutet när de gjorde det, så länge de kan stå för det beslutet även om de missar slutspel, och även om de får en tuff inledning på nästa säsong.

HOPPAS DE FATTAT BESLUTET – OAVSETT UTGÅNG

Har Linköping redan gjort sitt val? Ja, jag tror Tommy Jonsson får gå oavsett om LHC snubblar sig till åttondelsfinal eller kvartsfinal, eller åker ur redan nu. Och väljer de att behålla honom hoppas jag de gör det oavsett om de blir tia eller tolva. Så små marginaler ska inte få avgöra.

Örebro då? För dem är slutspelsplatsen inget annat än en bonus. De kan gå med huvudet högst, oavsett utgång, på något märkligt sätt. Anledningen är förstås den enorma uppryckningen de genomgått, inte minst spelmässigt, sedan Niklas Eriksson tog över rodret. Det är faktiskt ganska kul att samtliga tre involverade lag i slutspelskampen har huvudcoacher som fick sparken från HockeyAllsvenska mitten/bottenklubbar för en kort tid sidan – och nu är huvudtränare för SHL-lag. Magnus Sundquist sparkades från Tingsryd för ett drygt år sedan, Tommy Jonsson sparkades från Björklöven hösten 2016 och Niklas Eriksson fick lämna Almtuna några månader senare. Tänk, så det kan gå. Gemensamt för de tre är också att de verkar vara totalt genomsympatiska människor som man inte önskar annat än lycka och välgång. För så är det faktiskt. Även om säsongen varit påfrestande är Sundquist & Jonsson, och Eriksson tre herrar jag gärna skulle se i slutspelet.

Tyvärr finns det bara plats för en av dem. I kväll eller på torsdag får vi svaret vem. Jag vågar inte ens gissa vem det blir.