Inför varje säsong försvinner karaktärer från Hockeyettan. Vissa tapp är tyngre än andra.

Vissa spelare lämnar större hål efter sig än andra. Nedan finner ni en ranking över spelare som inför kommande säsong valt att lämna Hockeyettan. Vissa har flyttat vidare till större uppdrag i häftigare serier, andra helt enkelt valt att kasta utrustningen på tippen och kalla det en karriär. Vad som än är anledningen kommer de att vara djupt saknade när pucken släpps i Hockeyettan i september.

8. Andreas Paulsson (Väsby)
Nu försvinner den rutinerade anfallaren förvisso inte helt och hållet från Hockeyettan, men spelarkarriären är över. Den 39-årige forwarden har betytt grymt mycket för Väsby, men nu pockar det civila jobbet uppenbarligen så mycket på uppmärksamheten att mer spel inte är aktuellt. Istället tar han över sysslan som tränare i just Väsby vilket ska bli högst intressant att följa. Speciellt som han får ett ”stjärngäng” att basa över.

7. Henrik Bergenström (Borlänge)
Efter åtta säsonger i moderklubbens tröja valde Bergenström (vars äldre bror gjort sig en karriär med ett lindansargäng i en annan del av Dalarna) att meddela att det var dags för pension inför den sista seriematchen i våras. En lång Hockeyettan-karriär där han gjort väldigt mycket bra för Borlänge var därmed över. Att påstå något annat än att kaptensämnet lämnar ett stort tomrum efter sig vore att ljuga.

6. Tony Söderman (Mariestad)
Den vasse skarprättaren lämnar Mariestad för spel i allsvenskan med Sundsvall. Ett klart logiskt steg med tanke på att 22-åringen tagit stora kliv sedan Mora skickade ner honom på tillväxt i Hockeyettan. Två säsonger på lägre nivå har gjort honom gott och hans målskytte kommer vara saknat i Katrinhallen.

5. Joakim Högberg (Piteå)
Kommer Högberg att göra ett stort avtryck i sin nya klubb Tingsryd? Långt ifrån säkert (det gick ju bara halvdant senast han försökte i allsvenskan, då med Almtuna). Kommer han att lämna ett gigantiskt tomrum efter sig i Piteå? Utan någon som helst tvekan! Högberg har inte gjort annat än prutta in poäng i Piteås dress och går naturligtvis inte att ersätta även om klubben gjort tappra försök. Att han flyttar till Småland är ett tungt tapp för Hockeyettan.

4. Fredrik Orrsten (Arboga) (?)
Vi ska kanske inte ropa hej än, det kan fortfarande bli så att Fredrik Orrsten hittar en klubbadress att representera kommande säsong. Men då han tycks vara ovillig att flytta på sig (inte så konstigt när karriären börjar närma sig sitt slut) och Arboga tydligt deklarerat att de inte kommer att vilja satsa på honom till kommande säsong eftersom det är ungdomarna som ska stå högst upp på priolistan ligger det nära till hands att Hockeyettan-karriären är över. I så fall blir serien en rutinerad räv som i flera säsonger varit för bra för sitt eget lag fattigare.

3. Robin Dahse/Patrik Blomberg/Carl-Johan Sjögren (IK Pantern)
Det är i och för sig ganska troligt att trion på ett eller annat sätt hade försvunnit uppåt i hierarkin även om IK Pantern inte avancerat till allsvenskan. Men när kvartersklubben nu fullbordade bragden blev det också så att en av den gångna säsongens absolut bästa kedjor på ett gemensamt bräde tog klivet upp. De kommer bli grymt saknade alla tre, inte minst det de uträttade tillsammans.

2. Jesper Hultman/Mattias Gudmundsson (Skövde)
Här snackar vi avbräck deluxe. Det är nämligen inte bara två krigare som väljer att lägga av, det är samtidigt två kulturbärare som på mer än ett sätt förkroppsligar Skövde IK. Hultman hade allsvenska skills i sig och blir naturligtvis det tyngsta tappet av dem två, men Gudmundssons krigarmentalitet blir också svår att ersätta. Att båda egna produkterna valde (eller tvingades) att sluta samtidigt är tungt.

1. Jack Berger (Nybro)
Han kom, han krigade, han lade av. En säsong, mer än så blev det inte i svensk hockey för amerikanen Jack Berger. Men vilken säsong sedan. Gnuggaren visade på alla sätt hur inställning kan ta en spelare långt och charmade hela Nybro med omnejd med sitt oömma och uppoffrande spel. Han var en av de allra största uppsidorna med Hockeyettan den gångna säsongen och att han blott 24 år gammal väljer att lägga av för att satsa på den civila karriären (det talas om läkarstudier) är synd. Riktigt synd.