Den västra serien ser förhållandevis öppen ut inför kommande säsong, men ett gäng lag hamnar förmodligen trots allt lite på efterkälken i jakten på toppen.

När jag inleder granskandet av den västra serien gör jag det genom en blick på lagen som undviker botten, men ändå inte hakar på i toppen. Jag ger er ingenmansland.

Surahammar
Det ser tunt ut. Jag skulle rent av vilja dryfta mig till att det ser riktigt tunt ut. Poängkungen Petter Mattsson väljer troget att stanna kvar när han sätter det civila före det sportsliga trots att han lätt hade kunnat platsa i många andra lag. Men han är ett ganska ensamt utropstecken i Surahammars trupp.

Vad transatlantduon, Andrew Whalen och Dylan O’Neil kommer kunna åstadkomma står skrivet i stjärnorna och klubben har knappast förstärkt med något som skrämmer. Ja, det skulle väl vara en viss superstar-son (Kevin Lidström) då. Surahammar klarar sig förmodligen mest på att det finns andra lag som ser ännu svagare ut i vinter.

Forshaga
Sedan avancemanget upp i ettan inför säsongen 13/14 har det mesta varit sig likt. Forshaga har fört en anonym tillvaro och bitvis spelat lite så där småfult (i alla fall så pass fult att motståndarna myntat epitet som vedhuggare och ryggsäckshockey). Det återstår att se om det blir samma visa under den celebre nykomlingen på tränarbänken – Jörgen Jönsson.

Nå väl, snyggt eller fult, det spelar egentligen ingen större roll. Forshaga kommer kriga på tabellens undre halva och laget ser ut ungefär som det gjort tidigare säsonger. En hel del talang och samtidigt en hel del frågetecken om de kommer att få ut tillräckligt mycket av den. Stefan Erkgärds är, när han är frisk, den givne lagpappan som ger sina yngre lagkamrater stadga och som helhet känns Forshaga trots allt starkare än flera andra lag i serien.

Köping
Köping är en riktigt intressant nykomling som jag tror kommer kunna överraska. Inte för att truppen ser så särdeles mycket vassare ut än det lag som via kval tog klivet upp i Hockeyettan i våras, utan snarare för att det känns som att klubben omges med en härlig frenesi och energi.

Nykomlingen har behållit det mesta av sin avancemangstrupp och spetsat med aningen lite mer Hockeyettan-rutin. Det är ett hemvävt bygge som bara ska gå ut och köra och i den derbytäta västserien kan det bli riktigt roligt. Notoriske målskytten Jimmy Hellström är givetvis stjärnan i det här gänget, men även målvakten Tomas Rydén får goda vitsord och jag är övertygad om att det finns fler som kan ta stora kliv.

Enköping
Det är inte helt lätt att bedöma var Enköping står. Samtidigt som truppen som helhet ser ganska tunn och halvdan ut har man trots allt knutit till sig klasspelare som Magnus Svanberg och inte minst Linus Boström. Den ständiga skarprättaren Andreaz Persson kör en säsong till och ständigt lovande Kevin Weiskog väntar på det definitiva genombrottet. Så visst, det finns potential i det här laget. Men som helhet har jag väldigt svårt att se hur Enköping skulle kunna ha med mer än ingenmansland att göra.

Västra
1.
2.
3.
4.
—————–
5.
6.
7. Enköping
8. Köping
9. Forshaga
10. Surahammar
11.
12.