Tre matcher. Noll poäng. Tvillingarna Ahlström har inte fått fart på Sundsvalls offensiv. Heller.

Sundsvall värvade tvillingarna Oscar Ahlström och Victor Ahlström med förhoppning om att få fart på en slumrande offensiv.

Efter tre spelade matcher står de 28-åriga bröderna fortfarande bokförda för exakt noll poäng vardera.

Inget mirakel med andra ord.

Men man kan naturligtvis inte säga något negativt om tvillingarna. Det kan ta tid att komma in i en ny klubb, speciellt om det var ett tag sedan man faktiskt deltog i spel på hög nivå och sedan Södertälje rasade ur allsvenskan har de ju mest gått och väntat på nästa chans på högre nivå. Som alltså kom i Sundsvall.

Rapporterna efter förlustmatchen mot IK Pantern (0-1) gör också gällande att det såg ganska bra ut för tvillingarna. Att de krigade och skapade, men att utdelningen saknades.

Just där klämmer skon.

Tvillingarna Ahlström har svarat för fullgoda insatser ett bra gäng säsonger i olika klubbar utan att utdelningen riktigt motsvarat insatsen.

Att det är spelare med kapacitet att leverera stort på allsvenska nivå (minst) råder det egentligen inga tvivel kring, men vi måste söka oss så långt tillbaka som till säsongen 08/09 när de iklädde sig Huddinges tröja i allsvenskan för att hitta statistik som visar att de är riktigt poängstarka.

Därifrån och framåt har det mest handlat om goda insatser, men inte så mycket utdelning (förvisso i betydligt tuffare SHL några säsonger) fram till fjolåret i Södertälje som var ett riktigt lågvattenmärke.

Med andra ord. Med den utvecklingen har jag svårt att se att det ska ske någon större förändring i Sundsvall. Det är skickliga hockeyspelare, men inledningen i klubben är som förväntad och jag har svårt att se hur de ska kunna få fart på Sundsvalls sömniga offensiv.

Notabelt är naturligtvis att tvillingarna Ahlström aldrig skiljts åt. Det har varit Huddinge, AIK, Södertälje och nu Sundsvall. Vilken klubb som än värvat dem har tagit båda två.

Och deras produktion är nästan skrämmande identisk med varandra varje säsong oavsett klubbtillhörighet.

Kanske är det där problemet med den uteblivna produktionen ligger?

Det kanske är dags att slita ut de två bröderna ur sin comfort zone och sluta värva dem som paketlösning.

Jag skulle gärna se en klubb våga värva bara den ena brodern, eller varför inte se Sundsvall bara behålla den ena när den här testperioden är över, för att se vad en sådan manöver skulle kunna göra för utvecklingen.

Det är mycket möjligt att det skulle sätta stopp för stagnationen och få herrarna att blomstra igen och få ut den potential som vi ju vet finns där.

Sluta värva dem som paketlösning!

* * *

Jag var en sväng ute i Torvalla ishall och såg Haninge plocka två poäng (som borde varit tre) av ett vilt kämpande Hammarby som kom till spel med bara tre formationer igår.

Det är ofta lite annan karaktär på spelet när östgängen (bortsett från champagnehockeyspelande Södertälje) går i klinch med varandra än i exempelvis väst eller söder.

Lite mindre tanke. Lite mer stoppa huvudet under armen och köra. Lite mindre genomtänkt och tjusigt. Men ändå charmigt och kul.

Haninge-Hammarby var ingen större hockeymatch och Haninge borde naturligtvis ha plockat samtliga tre poäng och undvikit straffar om man varit lite mer skärpta, men det är ändå att betrakta som god Hockeyettan-underhållning.

Bajen krigade och ska ha all heder (och en poäng) av det och Haninge hade fått större utdelning om man också krigat lika hårt. Jag imponerades främst av den så kallade fjärdelinan där Tom Törmänen, Alexander Helin och Anton Gustavsson konsekvent lyckades göra det mer jobbigt för Hammarby-spelarna än de tilltänkta topplinorna gjorde.

Fullt logiskt därför att det var just fjärdelinans Helin som fick hänga den avgörande straffen och avgöra matchen.