IK Oskarshamn spelar bra men är ändå temperaturmässigt en mellanmjölksförening. Kanske behöver de en lekkamrat?

Låt gå för att laget i den gravt haltande allsvenska tabellen har några matcher fler spelade än de flesta av sina motståndare, men att IK Oskarshamn ligger trea så här långt in i serien är starkt.

På måndagskvällen hade man inga som helst problem att metodiskt och stabilt avfärda nykomlingen IK Pantern på bortaplan. 4-1-segern kändes egentligen aldrig särskilt hotad. IK Oskarshamn-gänget visste precis vad de sysslade med.

Men okej. Oskarshamn imponerar. Ligger trea i tabellen. Spelar bra hockey och jobbar föredömligt. Ändå seglar föreningen skapligt mycket under radarn och piskar inte upp några större känslostormar utanför den egna orten.

Ingen tar någon särskild notis om Oskarshamn, mer än den gången varje år som klubben försöker sälja en mediakub eller något annat obrukbart till kommunen för att rädda de havererade finanserna.

Missförstå mig rätt. Det är klart att klubben, eller kanske snarare laget, får positiva blickar på sig när de spelar så pass vägvinnande hockey som nu är fallet. De får det beröm de ska ha, men mer än så är det knappast.

IK Oskarshamn är inget hett lag. Sedan tränaren Fredrik Söderström tog paus från Twitter är de rent av en ganska grå förening.

För handen på hjärtat, för vilka lag i allsvenskan är det en riktigt het publikmatch när IK Oskarshamn kommer på besök? Ingenstans direkt (laget tillhör dem som lockar minst publik när de spelar på bortaplan i årets serie trots fint spel).

Tanken slog mig när jag satt och tittade på hur gänget enkelt manövrerade ut ett soppatorskande IK Pantern med pondusfyllt spel, utan att mana fram de där riktiga känslorna. IK Oskarshamn kanske skulle behöva en lekkamrat?

Alla lag mår bra av derbyn. Möten med rivaliserande klubbar från närområdet som piskar upp lite extra känslor och skapar nerv.

Det vore nog inte så dumt om Västervik kravlade sig upp i allsvenskan trots allt.

* * *

En kväll som denna måste jag naturligtvis också hylla Tingsryd.

Inte för att man väljer att sparka importspelaren Kyle Hardy utan för att man rakryggat vågar stå för att det är exakt vad man gör.

Hockeysvängen är fantastiskt löjlig. Så gott som alla klubbar har fått för sig att obekväma beslut måste lindas in i halvsanningar (på sin höjd) där man gärna påstår att alla beslut fattats ”i samförstånd” och att det inte finns några hard feelings alls.

Inte Tingsryds sportchef Tomas Bergstrand. Därför är han kvällens hjälte.

På lysande journalisten Daniel Enestubbes raka fråga i SMP om det hela skedde i samförstånd svarar han.

– Beslutet är inte fattat i samförstånd. Kyle är inte alls nöjd med det besked han fått.

Herre jösses så befriande med lite sanning mellan varven!