Foto: Bildbyrån

En tabell efter närmare en halv spelad serie ljuger inte. Mäktiga Leksand flörtar med katastrofen.

Den en gång så fashionabla klubben flörtar med risken att hamna i den negativa kvalserien.

För handen på hjärtat. Dagen efter ännu en halvdan förlust (den här gången i prestigemötet med likaledes hackande Mora) kan konstateras att dalkarlarna med 23 matcher spelade bara har lyckats skrapa ihop 27 poäng och har en ynka liten poäng som differens till Sundsvall under det skrämmande kvalstrecket.

Nu kan gänget naturligtvis räddas av att allsvenskan är så oerhört jämn i år (det är trots allt bara fyra poäng upp till nästa streck), men det negativa kvalhotet är reellt. Det är ingenting man kan vifta bort med att det är mycket kvar av serien och att Leksand kommer att klättra.

Spelet så här långt har mycket väl visat att de vita eleganterna (nå väl) har stora problem och att föreningen bör vara lika livrädd för det där kvalstrecket som alla andra (med mindre förväntningar på sig) som ligger därnere och skvalpar.

Det som inte borde kunna finnas på kartan finns plötsligt där i allra högsta grad. Precis som för Södertälje ifjol och det vet vi ju hur det gick.

Till skillnad mot den positiva boost som SSK fått av degraderingen till Hockeyettan tror jag dock att en degradering bara skulle leda till depression i Leksand. Jag är ganska övertygad om att man inte har den styrkan i föreningen att vända det till något positivt så som Södertälje har gjort.

Men nu går jag händelserna långt i förväg. Leksand kommer naturligtvis inte att åka ur (det sa vi förvisso om SSK ifjol också), men att säsongen mer och mer tycks komma att handla om att undvika kvalserien är illa nog.

Jag har twittrat det någon gång tidigare, att det kan bli en riktigt häftig kvalserie i vår med tufft satsande gäng som Östersund, Troja/Ljungby och Södertälje och så ett Leksand (och kanske ett Björklöven?) på det.

Det skulle bli en kvalserie som alla i hela hockeysverige skulle älska.

Ja, utom i Leksand då.