Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det bästa med bakslag är att det ger möjlighet till revansch.
Varje säsong är det många spelare som kliver in med höga förväntningar på sig, så väl från omgivningen som från sig själva, men det är inte alltid det riktigt blir som det var tänkt.
Säsongen som gick var naturligtvis inget undantag. Nedan ger jag er tio herrar (utan inbördes rangordning) som startade fjolårssäsongen med riktigt höga förväntningar, men som inte alls fick till det enligt de förväntningarna. Men samtidigt tio herrar som jag tror kommer ta gruvlig revansch säsongen som kommer.
Definitivt värda att hålla koll på.
Fredrik Asplund, Vimmerby
Efter några vassa Hockeyettan-säsonger i moderklubben Västervik skulle Asplund få en nytändning i Kristianstad säsongen 15/16, men det föll inget vidare väl ut och därifrån gick det bara utför. När 24-åringen misslyckades med att ta en plats i Västerviks allsvenska trupp via tryout den gångna hösten landade det i spel med Valdemarsvik i division 3. Under spetsforwardens värdighet förstås. Men nu är han tillbaka i Hockeyettan, har ritat på för Västerviks antagonist Vimmerby och är redo att ta revansch.
Max Lalander, Lindlöven
Säsongen 15/16 sköt Lalander 26 mål på 36 seriematcher och var glödhet. Inte konstigt att förväntningarna sköt i höjden inför säsongen som gick. Men plötsligt gick det troll i målskyttet, det blev inte mer än elva kassar på 36 fighter och Lindlövens oförmåga att göra mål var vad som stod emellan laget och en framgångsrik Alletta. Känslan är dock att Lalander kommande säsong kommer vara tillbaka på målskyttebanan, för potentialen finns onekligen där.
Mikael Alba, Mariestad
Historien om Mikael Alba är aningen mer komplicerad än för alla andra på den här listan. Säsongen 15/16 spolierades av en otäck skada (en krosskada på urinröret som krävde operation) och den tilltänkte spetsen fick ägna delar av den gångna säsongen åt att försöka hitta tillbaka till gamla gängor. Med andra ord såg vi långt ifrån det bästa som går att förvänta sig av honom i vintras. Men nu är Alba helt kry igen och med det kan förväntningarna återigen höjas.
Jimmy Hellström, Arboga
Efter några säsonger som vass avslutare för Köping körde anfallaren fast säsongen som gick. Han hittade bara nätet vid fyra tillfällen på 13 matcher och bytte mitt i säsongen klubb till Lindlöven. Dock utan att få fart på grejerna. I Lindesberg blev det trots goda förutsättningar bara tre kassar på 22 fighter för den forne snajpern. Inför kommande säsong vänder han tillbaka till moderklubben Arboga och sannolikheten känns ganska stor att han omedelbart kommer hitta tillbaka upp på produktionsspåret igen.
Patrik Elfsberg, Hudiksvall
Om man betraktar 26 poäng (13+13) på 36 matcher som ett bakslag är förväntningarna högt ställda, men så var fallet för Elfsberg säsongen som gick. Efter en fullständigt briljant säsong i Borlänge 15/16 tog lagkaptenen ett litet steg tillbaka den gångna säsongen. Nu är han klar för spel i Real Hudiksvall och tanken är naturligtvis att han ska hitta tillbaka till den svinhöga nivå alla vet att han kan hålla.
Jakob Forslund, Surahammar
Succé i Västerås J20 och några första smaker på Hockeyallsvenskan säsongen 15/16 skulle 16/17 bytas i fortsatt framgång på seniornivå. Men så blev det inte riktigt för unge Forslund. Istället slutade säsongen med ganska misslyckade sejourer i Kristianstad och KRIF innan han mot slutet fick lite fart på grejerna igen i Surahammar på Hockeyettans absoluta botten. Just i Surahammar blir det nu en fortsättning. Ett Sura som ser ut att shejpa upp sig ordentligt till kommande säsong och som mycket väl kan vara precis rätt miljö för att få fart på karriären igen.
Robin Wallin, Grästorp
21-åringen spelade sin bästa hockey i karriären och hade lysande statistik, då klev kollegan Arvid Ljung in i handlingen och spelade ÄNNU bättre. Där kan man snacka om ödets ironi för burväktaren Wallin som resten av säsongen satt och frös fast på bänken i Mariestad. Kommande säsongen står det Grästorp på tröjan, han bildar målvaktspar med synnerligen intressante Adam Schoultz och brinner naturligtvis av revanschlust efter det som skulle ha varit hans genombrottssäsong.
Jesper Åkerman, HC Dalen
När stjärnsonen lämnade Linköpings J20 för Tranås och en seniorkarriär tändes stora förväntningar och det började riktigt bra för den spelskicklige försvararen. Men säsongen som gick var han, well, snudd på bedrövlig. Det funkade inte alls för Åkerman som nu lämnar Tranås för att försöka hitta back on track i HC Dalen. Vad som talar för en storstilad revansch är att han nu kommer få testa sina vingar under ledning av en annan före detta spelskicklig storback i Per Gustafsson.
Daniel Fahlström, Huddinge
Den ständige tvåan fick äntligen chansen att kliva fram och ta en förstaspade den gångna säsongen och gjorde lysande ifrån sig. Ändå värvade Huddinge Niklas Lundström lagom till att det började hetta till och skickade Fahlström tillbaka till bänken. Synnerligen surt för keepern som återigen fick vakta båsdörr. Men skam den som ger sig, 22-åringen har skrivit nytt kontrakt med Talangfabriken och nu vore det väl själva fan om han inte fick chansen att spika igen en hel säsong.
Albin Lindgren, Skövde
Siktet var inställt på Hockeyallsvenskan och förutsättningarna för att lyckas fanns onekligen där. Men tryouten hos Västerås föll inte särskilt väl ut och efter endast sex fighter fick den spelskicklige backen se sig om efter en ny klubb. Det blev KRIF, där han heller aldrig riktigt fick ut sin fulla potential. Nu är han tillbaka i hemmaklubben Skövde där han under två tidigare säsonger i Hockeyettan levererat bra med poäng. Det luktar lysande revanschläge.