Det är söndag. Slutet av veckan bjöd på några värvningar som är värda att kommentera. Så voila, en söndagskompott.

Tranås värvar Anton Blomberg från Skövde. Det är en övergång vars utgång jag kommer följa med väldigt stort intresse kommande säsong.

För det är så här. Blomberg var förmodligen den spelare som jag imponerades mest av och samtidigt också imponerades minst av säsongen som gick.

Hur hänger det ihop? Jo, så här…

Hela paketet finns ju där. Ett bländande skott, bra skridskoåkning och den där förmågan att när han fokuserar rätt komma under skinnet på och provocera sina motståndare till vansinne. När 22-åringen har vaknat på rätt sida har han precis allt som jag vill se hos en forward. Då är han briljant.

Men säsongen som gick i Skövde visade han också en annan sida. En rätt ocharmig och frustrerad sida. Där det stenhårda skottet snarare satt halvvägs till Ulan Bator än på mål och där han snarare åkte runt och gjorde massa dumheter än att störa sina motståndare.

Det fanns tillfällen där han tog pucken och som det såg ut vägrade släppa den, men havererat anfallsspel som följd och det fanns tillfällen där attityden såg allt annat än rätt ut.

Vi snackar en klassisk humörspelare som måste växa upp.

Det snackas gärna om att han har meriter från SHL (med Linköping) och Hockeyallsvenskan (med Vita Hästen), men spelaren som visade upp sig i Hockeyettan i vintras var ärligt talat ganska omogen.

Dagar när humöret inte är det bästa är Blomberg snarare ett sänke än en tillgång för sitt lag. Men när han har vaknat på rätt sida kan han å andra sidan vara hela skillnaden mellan vinst och förlust. Alla viktiga grundegenskaper finns ju som sagt där.

Just därför ska det bli väldigt spännande att se vad Tranås får ut av sin ”trofévärvning”. Det har ju hänt förr att en pollett plötsligt ramlar ner för lovande lirare och att allt lyfter därifrån.

Händer det, då spelar Tranås ganska garanterat i Allettan kommande säsong.

* * *

Apropå Tranås så tappar klubben den duktige backen Jesper Nordin till Forshaga av alla ställen. Jag antar att det är någonting hemma i Värmland som lockar honom tillbaka.

Efter två säsonger i förskingring (i Visby och Tranås) vänder 21-åringen som fostrades i Färjestads juniororganisation alltså tillbaka hemåt och väljer anonyma Forshaga. Detta trots att han gjorde så bra ifrån sig i vintras att han till och med fick testa på spel i Hockeyallsvenskan med Västervik.

Över huvud taget blir det intressant att se vad som händer med Tranås backsida. Just nu är bara Adam Johansson och Albin Torstensson kontrakterade. Inget fel på dem, men det är inte profilbackarna direkt.

Det vore nog lämpligt att lyckas nypa fast exempelvis en herre som Fredrik Lindström (som går och funderar över framtiden, men som sportchef Stefan Fransson vill behålla) på nytt kontrakt snart.

* * *

Jag brukar ganska ofta skriva om att de hockeyallsvenska sportcheferna varit dåliga på att scouta och värva från Hockeyettan (även om de på senare tid blivit väldigt mycket bättre). Detsamma gäller naturligtvis även från ettan och neråt i systemet.

Därför tycker jag Halmstads drag de senaste dagarna att hämta inte bara en utan två spelare från Gislaved i division 2 känns väldigt kul.

Hammers har knutit till sig anfallarna Ludvig Boquist och Philip Hjelmgren som kombinerat svarade för 110 poäng säsongen som gick.

Det är lätt att muttra över att det är värvningar från Kalle Anka-divisionen division 2. Men jag tror faktiskt att det kan bli succé.

Det finns så klart guldkorn att hitta i tvåan på precis samma sätt som de hockeyallsvenska gängen kan fynda i Hockeyettan.

* * *

Menar Kalmar allvar?

Kalmar menar allvar!

Nykomlingen gjorde ett bra jobb redan säsongen som gick med att knyta till sig spelare som egentligen var för bra för divisionen, men som kom ner och gjorde ett lysande avtryck. Flera av dessa (Victor Crus Rydberg, Adam Persson och så vidare) stannar och nu har klubben dessutom visat att man förstår hur ett lag bör byggas för att bli långlivat i Hockeyettan.

Det tycks som att man satsar på att bygga en stabil backsida. Rutinerade Jonas Karlsson fick nyligen sällskap av Niklas Dahlberg från Tranås och i dagarna presenterade klubben dessutom Jens Andersson som lirade med Östersund säsongen som gick.

En profilvärvning på nivån.

Så nog menar Kalmar allvar alla gånger.

* * *

Säsongen 16/17 blommade backen Jonas Halvarsson upp ordentligt. Han gjorde sin poängbästa säsong i karriären för Borlänge och gick från klarhet till klarhet. Men det slutade inget vidare då han skadade korsbandet i säsongens sista match, en sudden-torsk mot KRIF.

Masen (vars moderklubb faktiskt är Hockeyettan nykomlingen Malung) tvingades till operation och var långt borta från spel när säsongen drog igång men gjorde ändå klart med Kristianstad.

Där blev det inte alls någon succé. 25-åringen kom bara till spel i 15 matcher och var aldrig i närheten av den nivå han höll säsongen innan. Frågan vad han skulle ner till Skåne och göra över huvud taget är ganska befogad.

Men det är nog helt rätt karriärval att nu vända tillbaka till Borlänge. Tillbaka till brottsplatsen så att säga, för att hitta tillbaka till spåret som om det inte vore för skadan hade gjort honom till en av ettans mer intressanta backar inför säsongen som gick.

* * *

Huddinge?

Jag får anledning att återkomma till det.