Adam Hansen.Foto: Bildbyrån

Det faktum att nykomlingen Segeltorp inte kommer träna som djur kan vara ett trumfkort när det gäller att locka till sig vassa spelare. Det kan i sin tur väcka en del intressanta frågor i vinter.

Det har muttrats lite här och var allt sedan Segeltorp tog klivet upp i Hockeyettan. ”De tränar ju knappt”, ”det är inte seriöst” och så vidare och så vidare.

Och det blev naturligtvis inte mindre tugg av att klubben gjorde klart med spelskicklige Södertälje-produkten Adam Hansen som glatt berättade för Hockeypuls att de ska gnugga på som i division 2 med två träningar i veckan utöver matcherna.

Sådant ses naturligtvis inte med blida ögon av träningsmilisen som ockuperat Hockeyettan.

Inga klyschor om att träna hårt – buhu. Och så vidare…

Jag välkomnar det snarare.

I vintras skrev jag en krönika under rubriken Har det blivit för seriöst? som tangerade just det här ämnet. Hockeyn i Hockeyettan blir inte roligare för publiken bara för att spelarna sliter som djur sju dagar i veckan med den enda moroten att utvecklas och kanske ta sig till Hockeyallsvenskan.

Men Segeltorp tänker alltså, som jag förstår saken, ta det lite som det kommer och göra på sitt sätt. Fortsätta sköta verksamheten som man har gjort tidigare även om serietillhörigheten nu är Hockeyettan.

Faktum är dock att klubben trots mindre träningsdos och kanske mindre seriositet har en rätt skaplig chans att nå Allettan.

Den östra serien är svag och just det faktum att man inte kommer träna som blådårar och ta upp en massa tid som kan läggas på familj och civila karriärer kan mycket väl komma att attrahera skickliga spelare. Herrar som har skillsen, men kanske inte ambitionsnivån att lägga ner hela sin själ i hårdträning eftersom andra grejer i livet är viktigare än hockeyn som ändå inte kommer inbringa några stålar.

Redan nu har man ett flertal spetsspelare på nivån i truppen.

Gustav Björklund tacklade av efter några säsonger i Hockeyallsvenskan och Huddinge, men mosade in mäktiga 66 poäng på 43 matcher för Segeltorp i division 2 ifjol. Han är kvar. Adam Hansen och Christoffer Odljung har anslutit och förmodligen kommer fler från Huddinge att ansluta. Det hette ju att de inte hade ambitionsnivå nog för att satsa uppåt…

Det är spelare som aldrig varit intresserade av Segeltorp annars, men som nu ansluter just på grund av att det inte är så himla blodigt.

Det kommer säkerligen bli så att Segeltorp torskar en hel del borta för att stjärnorna väljer jobbet istället för trälig bussresa till Hudiksvall en onsdagskväll, men jag håller det inte alls för otroligt att Segeltorp kommer kunna manövrera sig till Allettan genom den östra serien på ren talang. Och förmodligen kommer de spela mer underhållande hockey än många andra på vägen.

Och vad händer då med synen på serien?

Faktum är ju att väldigt få lag i realiteten har en ordentlig chans att gå upp i Hockeyallsvenskan och om ett latjolajban-gäng då gör bättre resultat än mittemellan-gängen utan att lägga ner hälften av energin på att träna väcker det onekligen en och annan fråga.

Är det värt att ta Hockeyettan på så sanslöst stort allvar att det ska tränas lika mycket som hos de allsvenska gängen? Blir hockeyn verkligen bättre av inställningen att hård träning är en dygd?

En sådan utveckling för Segeltorp skulle kunna ställa mycket på ända.

* * *

Det blir onekligen lite ironiskt när Lindlöven och Visby/Roma samma dag presenterar nya målvakter och det visar sig att de byter rakt av med varandra.

Unge lovande Daniel Marmenlind lämnar Lindlöven för Visby och motsatt väg, från ön till Lindesberg, går rutinerade Sammy Gustafsson.

Vilka som är vinnare i det bytet?

Det är nog hugget som stucket. Marmenlind har stor talang, men har än så länge inte stått fullständigt på huvudet i Hockeyettan och Gustafsson hade väl inte sin bästa säsong direkt den som gick, men har år efter år visat att han tillhör toppskiktet i serien.

Jag tror både klubbarna kommer bli ganska nöjda med sina burväktare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *