Foto: Bildbyrån

Ett par reflektioner kring några viktiga Hockeyettan-händelser den senaste veckan. Kompott var ordet.

Nybro gör en sådan där klassisk ”han var bra mot oss – honom ska vi ha”-värvning som så ofta sker i Hockeyettan. Sportcheferna har inte resurserna att åka ut och scouta särskilt mycket utan ser det egna lagets matcher och tänder till på de motståndarspelare som gör bra ifrån sig.

Och bra ifrån sig kan man väl minst sagt säga att keepern Pavel Krajcovic gjorde när hans dåvarande klubb Boden skickade just Nybro på semester i playoff.

Jag kan i många fall himla lite med ögonen över de där ”bra mot det egna laget”-värvningarna. En bra match gör ingen vinter och så vidare. Men i det här fallet är jag övertygad om att Nybro gjort en briljant värvning.

Jag såg Boden ett flertal gånger i vintras och den 24-årige slovaken imponerade stort. Han kan vara lösningen på den målvaktssituation som svajade i Vikings i vintras där ingen riktigt klev fram och blev den solida sista utpost laget behövde. Krajcovic kommer bli en attraktion i Liljas Arena den kommande säsongen och gör att Nybro trots att övriga lagbygget knappast slagit gnistor än känns som en given Allettan-utmanare.

Lite lustigt blir det ju också att slovakens position i Boden kommande säsong fylls av den gamle Nybro-keepern Oskar Sehlstedt. Den evigt hajpade talangen som det aldrig tycks bli något ordentligt genombrott för. På senare år delvis på grund av en trist skadehistorik.

* * *

Apropå målvakter. När Tim Juel bestämde sig för att stanna i Östersund blev Carl Hjälm, som klev fram ordentligt under vintern, överflödig. Nu hamnar han hos nykomlingen Kiruna AIF.

Det känns som en väldigt bra lösning för alla parter. Kanske blir kommande vinter säsongen då Hjälm blommar ut och slår igenom på riktigt.

* * *

Om ryktena om Anton Svensson till Troja/Ljungby stämmer kan vi snacka om att ”nykomlingen” sitter med ett starkt målvaktspar till kommande säsong. Svensson/Rangewall, det känns verkligen i paritet med Nielsen/Johansson som man kunnat skryta med de senaste säsongerna.

* * *

Redan i slutet av januari meddelade Mariestad att tränaren Karl Helmersson inte skulle vara kvar i klubben kommande säsong. Det var helt rätt beslut, parterna hade efter fyra säsonger fått ut max av varandra och det behövdes något nytt för båda sidor.

Helmersson hamnade sedermera i seriekonkurrenten Tranås och Mariestad har haft lång tid på sig att hitta rätt ersättare att kliva i hans skor och ratta klubben vidare mot nästa steg.

Därför skapar fredagens besked att det blir Marcus Norell som tar över i båset en hel lång rad av frågetecken. Man har ju haft tiden och borde verkligen ha kunnat presentera något som känns som en tryggare lösning.

Att det blir 47-åringen som den gångna säsongen höll på att köra Tyringe raka vägen ner i division 2, och fick sparken inte bara en utan två gånger, som tar över kan indikera några olika saker.

Antingen att man fått en hel rad nej (att det fanns tränare på den berömda radarn som sedermera hamnat någon annanstans är ingen hemlighet, frågan är bara hur många) och fått panik. Det är snart sommar och ingen tränare på plats, shit liksom. Eller att man helt enkelt gjort en undermålig research och bakgrundskoll.

Mariestad trodde nog att det skulle vara lättare än det visat sig vara att landa en ny tränare. Att man skulle vara attraktivare som klubb än vad man faktiskt varit. Att skickliga återvändare till spelare i stort sett ramlat ner i knäet på dem de senaste säsongerna kan nog lätt ha skapat den bilden.

Men att ta Norell är en stor chansning.

Att ställa en tränare som trots ideliga klubbyten aldrig rattat den här typen av topplag och som dessutom kommer in med en air av drama är inte särskilt förtroendeingivande i ett lag som kaxigt spänt musklerna och uttalat en satsning mot Hockeyallsvenskan.

Ni minns föregående säsong när ett öppet och varigt sår uppstod mellan tränare Norell och styrelsen i Tyringe. En infekterad konflikt som höll på att ta knäcken på föreningen.

Visst var det så att klubbens styrelse var amatörmässig och gjorde bort sig i det där kriget där tränaren fick med sig delar av spelartruppen och fansen i korståget mot klubbens ledning. Men det är sällan ens fel när två träter och draggar man lite i det där framträder, oavsett vilken sida i konflikten man väljer att ställa sig på, bilden av två parter med en egen agenda som gjorde i stort sett allt annat än försökte samarbeta.

Vill man vara galghumoristisk kan man förstås konstatera att tränaren var en jävel på att svetsa ihop gruppen. Men att det sedan skedde mot den egna föreningen och styrelsen snarare än motståndarna på isen var kanske inte så lyckat.

Det är så pass mycket drama runt coachen att det är märkligt att Mariestad inte drog öronen åt sig i tidigt skede.

För drama är det sista man behöver om man ska kunna ta det sista klivet till kvalserien.

Då är det laget före jaget som gäller.

* * *

Det är grymt kul med starka nykomlingar som kommer upp och ser ut som att de kommer kunna utmana direkt. Då tänker jag på gäng som Kalmar, Mörrum och Segeltorp, men det finns intressanta saker att lyfta även hos doldisarna.

Som Malung.

Dalaklubbens inträde i Hockeyettan innebär också återkomsten för en gammal sylvass poängkung i ligan.

Jag tänker på Jonas Kapla som uppenbarligen bestämt sig för att köra vidare i klubben som han gnuggat med i division 2 och 3 de fyra senaste säsongerna.

Ni som hängt med i de här raderna ett tag minns säkert hur han gjorde några ruggigt poängstarka säsonger i Hockeyettan med Hedemora mellan 2009 och 2012 och bland annat utgjorde en sylvass kedja tillsammans med Petter Mattsson (som just krönte karriären med att spela upp Västerås i Hockeyallsvenskan) och Robert Carlsson (som drog till Norge efter det där poänglavemanget och tycks ha blivit kvar där sedan dess).

Det kanske bara är nostalgiskt, men det ska bli intressant att se vad han går för nu när poängmakaren är tillbaka på skaplig nivå i seriesystemet igen.

Med nykomlingen Malung alltså.

* * *

Stefan Söder återvänder till KRIF – igen. En alldeles utomordentlig värvning för Blekinge-gänget förstås.

Det ser ut som att sportchefs-Micke kommer få ihop en riktigt vass trupp där nere i år igen. Att man dessutom lyckas värva tillbaka spelare som exempelvis Söder, Sebastian Magnusson och Oscar Malm (som ju kom tillbaka ifjol) sänder väldigt positiva signaler.

Spelare som kanske är lite för bra för ettan, men samtidigt inte riktigt tillräckligt bra för Hockeyallsvenskan kan man bygga en ganska stark stomme omkring.

* * *

Serieindelningen för Hockeyettan kom tillslut (även om den inte kommunicerats officiellt av vare sig förbundet eller ligaorganisationen) och det blev väl inte så vidare värst mycket att orda om. Tranås flyttas till den västra serien och får därmed en (förmodligen) aningen enklare väg att uppnå målet om att ta sig till Allettan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *