Charles Franzén (KRIF), Mikael Gath (Kristianstad) och Roger Forsberg (Troja) rattar samtliga tilltänkta topplag som inte har levererat fullt ut den här hösten.Foto: Bildbyrån

Tre lag målades med all rätt upp som de riktigt stora favoriterna i söderserien inför säsongen. Samtliga tre löper nu en överhängande risk att missa Allettan. Det finns all anledning till oro.

Det har spelats 16 omgångar i Hockeyettan södra. Sex omgångar återstår på schemat innan lagen får slicka såren, fira jul och ladda för det riktiga allvaret som startar när Allettan drar igång.

Det borde vara klappat och klart vid det här laget.

Men medan andra seriers tilltänkta topplag som Borlänge, Tranås, Piteå och Hudiksvall gör mos och slarvsylta av allt motstånd och redan nu kan räkna hem platsen i finrummet är det långt ifrån avgjort i söderserien. De tilltänkta topplagen har helt enkelt inte gjort i närheten av vad de ska så här långt och är allihop inbegripna i en strid för att ta sig till finrummet med sex omgångar kvar att spela.

Man kan förstås argumentera för att söderserien är en mycket bättre serie än de andra och att det inte finns några lätta motstånd att stjäla godis från.

Men KRIF, Troja/Ljungby och Kristianstad är hajpade och haussade med all rätt i den här serien. Det är tre bestar som sett till materialet de förfogar över borde ha gjort sitt vid det här laget och ligga på betydligt säkrare mark i toppen av tabellen.

Istället har Kristianstad tre, Troja två och KRIF bara en poäng ner till succélaget Hanhals på sjätteplats inför de sex avslutande omgångarna. Det är svintajt.

Så hur oroliga bör de vara?

Vimmerby är riktigt bra, Hanhals har gjort succé, Nybro spelar en publikfriande hockey och HC Dalen är en ytterst svårforcerad nöt att knäcka när de väl bestämmer sig för att praktisera sitt tajta spel fullt ut.

Så jag skulle vilja påstå att samtliga tre tilltänkta topplag ligger i riskzonen.

Även om det i slutändan är helt och hållet upp till dem själva om de fixar det här eller inte. Om de lägger manken till och verkligen agerar utifrån den förmåga som finns.

Laget som ändå borde ha bäst känsla är trots allt KRIF. En poäng ner till strecket till trots.

Blekinge-gänget inledde serien svagt, hade svårt att hitta ett stabilt grundspel och åkte på en hel del onödiga förluster på grund av en defensiv som inte kuggade i fullt ut. Men ju längre serien har lidit, desto mer har det sett ut som att Kallinge-gänget har hittat spelet och det enda som förundrar en aning är att det inte lossnat mer offensivt än vad det har gjort. Potentialen är ju skyhög.

Men trots att KRIF har svårt att vinna mark i tabellen har de ändå visat upp ett spel som lovar gott inför framtiden. Det finns gott fog att tro på en säkrad plats till Allettan.

I Troja/Ljungby är historien en aning annorlunda. Laget inledde svagt och tafatt som om det namnstarka laget inte riktigt klarade av att spela under de förväntningar som alla lagt på deras axlar. Skador och sjukdomar var säkerligen en bidragande orsak, men rollsökningsfasen för spelarna i laget tog betydligt längre tid än den hade behövt göra.

Men sedan lossnade det. Troja fick spelet att stämma och körde över ett par motstånd. Frågan är hur lämpligt det var egentligen? För på senare tid har det nästan framstått som att laget agerat utifrån ointresse och inte tagit det hela på tillräckligt stort allvar. Hur förklarar man annars förödande onödiga förluster mot gäng som Mörrum och Kalmar?

Faktum är att Troja förlorat hälften av sina hemmamatcher den här hösten. Det anstår verkligen inte ett topplag med det materialet. Laget borde ha gått i stort sett rent. Nu såg det förvisso lite bättre ut borta mot Tyringe senast, men Troja ger knappast sken av att vara den toppfavorit alla förutsatte att de skulle vara.

Det gör inte Kristianstad heller. I grund och botten har skåningarna ett väloljat grundspel som de lutade sig tillbaka mot och agerade som ett starkt kollektiv i början av serien. Men ett gäng rutinerade rävar tycks bara vara så där riktigt bra ibland och det behövs att de levererar på sin högsta nivå lite oftare om KIK inte ska syltas in i streckstriden på yttersta allvar. Formen har sett svag ut.

Dessutom är laget tillbaka i samma tröstlösa skadespiral som delvis trasade sönder förra säsongen. Kristianstad har ett vasst, men skadekänsligt lag och även om flera av skadorna laget åker på är oturliga är det något som gänget egentligen inte har råd med. Situationen är densamma som ifjol med lån och tillfälliga lösningar som florerar in och ut ur truppen. Det skapar ingen trygghet eller stabilitet. Det är inte så man bygger en vinnare och det kan i slutändan bli det som fäller Kristianstad trots att de egentligen har ett oerhört bra lag på papperet.

Så även om alla tre tilltänkta seriesuveräner bör känna en viss oro anar jag att känslan är lite mer påtaglig i Troja/Ljungby och Kristianstad.

Och skulle någon ur den här trion misslyckas att komma topp fem. Då är det ett fiasko. Ett stort misslyckande och då hänger säkerligen Charles Franzén, Roger Forsberg eller Mikael Gath löst.

Det finns liksom inget utrymme för en missad Alletta om man representerar KRIF, Troja eller Kristianstad.