Foto: Bildbyrån

Det sportsliga resultatet är långt ifrån godkänt, men på många andra sätt har Nybro Vikings gjort en säsong som verkligen blidkat publiken. De är på många sätt en symbol för vad Hockeyettan borde vara.

Säsongen är över för Nybro Vikings. Redan den 18 februari, efter det nesliga nederlaget i det direkt avgörande derbyt mot rivalen Kalmar, kunde spelarna börja skriva in skid- och golfresor i diverse kalendrar och börja fundera på försäsongsträning.

Det innebär att ett av de publikstarkaste lagen Hockeyettan har att ståta med inte är i spel när den roligaste delen av säsongen startar.

För säsongens resultat må vara bedrövligt utifrån de förväntningar som fanns på Nybro Vikings, men publikmässigt är det en succé.

Betänk att det är en klubb som inte alls gjort starka resultat, men som ändå snittade 1396 personer i grundserien och 1296 åskådare i den långa stunder ganska trötta fortsättningsserien. Det är väldigt bra siffror för att vara i Hockeyettan.

Låt gå för att Nybro är en klubb med tradition och en god bas av trogen publik att stå på. Men jämför med fjolåret då laget tog sig till Allettan innan allt tog stopp i playoff mot Boden. Då snittade man 1324 personer i grundserien och 1226 i Allettan det vill säga marginellt sämre siffror än under årets misärsäsong.

Sett ur den synvinkeln är Nybro Vikings på många sätt ett väldigt bra exempel på vad Hockeyettan bör vara. Vad det är som verkligen engagerar.

Som jag ser det finns två stora anledningar till den publika succén den här säsongen.

Först och främst har vi naturligtvis derbymötena. Nybro har spelat sammanlagt fem (varav två på hemmaplan) riktigt heta rivalmöten mot Kalmar. Det har höjt temperaturen på hela klubben. Det är derbyn mot lag där det finns en relation och en rivalitet publiken vill se.

Det är den typen av matcher som höjer temperaturen och det är den typen av matcher som Hockeyettan lever på. Ju fler sådana matcher desto bättre.

Den andra stora anledningen som jag gärna pekar ut är att Nybro varit ett väldigt underhållande lag den här säsongen.

Man kan säga mycket negativt. Det slutgiltiga resultatet är för dåligt, de har haft alldeles för svagt målvaktsspel och en kronisk oförmåga att knyta ihop säcken när de skaffat sig ledning. Men de har varit underhållande att titta på.

Med en liten historia av att spela snålt i bagaget har det förstås varit kul för publiken att se en Janne Kivilahti (som var så pass bra att han försvann till IK Oskarshamn), en Johan Järlefelt, en Alex Ek, en Fabian Ilestedt (när han gjorde comeback), en Markus Palmberg, en Erik Lindström eller en Dennis Santesson.

Spelare som både kan och vågar, ja snudd på inte vet så mycket annat än att leverera offensiv och underhållande hockey. Kreativt och sorglöst på ett sätt som gått hem.

Alltså precis så som Hockeyettan ska vara. Så som fler borde sträva mot att ta efter.

Folk vill se vinnande lag brukar det heta. Visst, men inte till vilket pris som helst. Resultat är viktigt, men jag är också helt övertygad om att folk vill se underhållande lag.

Derbytätheten måste lösas på ett skrivbord, men underhållningsvärdet kan klubbarna ordna själva. Om de bara i lite större utsträckning vågar släppa loss, sluta tänka säkerheten först och börja skapa känslor och rock’n’roll kring sina verksamheter istället för att bara existera som de alltid har gjort.

Nybro-bödlarna i Kalmar har varit duktiga på det där den här säsongen. Att skapa mer underhållning och rock’n’roll kring sin klubb än bara det strikt hockeymässiga. De har också spelat en underhållande hockey och visst finns risken för Nybro att de nu också kör om. Om deras sportsliga resultat flera säsonger i rad blir starkare än vikingarnas.

Då riskerar naturligtvis också publikintresset att mattas av, men sådant tar tid och Nybro har goda verktyg att arbeta med för att hålla det vid liv.

Fortsätter Nybro på inslagen väg med att ställa underhållande lag på isen kommer publiken säkerligen att fortsätta komma och fortsätter publiken att komma då skapar man sig också goda förutsättningar för att kunna skapa framgång.

Det är ganska enkel matematik.

* * *

En viktig fråga att fundera kring nu är dock, vad händer med den underhållande truppen?

Enligt informationen på eminenta eliteprospects har inte en enda spelare i Nybros trupp kontrakt som sträcker sig över nästa säsong.

Det blir ett digert arbete att bita tag i för den som ska ta över stafettpinnen efter sportchefen Per Wallin som kliver åt sidan.

För det är ju så att även om laget rent resultatmässigt har gått dåligt den här säsongen är det många spelare som individuellt har briljerat och gjort sig väldigt intressanta på marknaden.

Genombrottsmannen Alex Ek lär vara aktuell för allsvenskan, offensive spetspelaren Johan Järlefelt har nu med två säsonger i den tuffa söderserien skaffat sig rutin för att ha ett bra förhandlingsläge och en hel hög spelare till lär vara högvilt för andra klubbar.

Jag snackade med Dennis Santesson igår och han stängde inga dörrar för en fortsättning i Nybro, men kommer som så många andra ur truppen säkerligen att både se sig om och bli uppvaktad. Det kan efter den typen av säsong som Nybro haft bli så att truppen sprids för vinden. Många kommer säkert tänka ett varv innan de skriver på.

Samtidigt måste klubben förstärka på målvaktspositionen och hitta en tränare som kan ta klubben framåt.

Ni hör ju, det väntar ett hårt arbete i precis varenda lagdel.

För någonstans känns det som att Nybro måste ställa ett minst lika underhållande lag på isen igen till hösten.