Resegnäll har blivit en konstant i Hockeyettan. Ofta kommer det från söder. Ofta kommer det från lag som satsar mot Hockeyallsvenskan. Ofta är det naturligtvis också fruktansvärt verklighetsfrånvänt.

Va, måste vi resa? Det är inte rättvist!

Den här gången är det Kristianstad som bölar ut stort inför kvalserien där det stundar långa och kostsamma resor till Boden och Hudiksvall. Men ni har hört den förut.

Det är knappast något nytt att lag från södern gråter ut över att behöva resa långt när säsongen ska till att avgöras. Det sker varje säsong. Är det inte tiggarinsamlingar till flygstolskassan i playoff så är det buhuiga rubriker från upprörda klubbledare som tycks ha blivit helt tagna på sängen av att Sverige är ett avlångt land där slutgiltiga motståndare kan komma att ha sin hemvist en bit bort.

Lagen norrifrån gillar förstås inte heller att resa. Det frestar på deras kassor också. Men hur ofta hör ni gnället därifrån? Hur ofta står de handfallna när resorna blir ett faktum?

Ska man spela playoff och kvalserie kommer det krävas resor. Resor kostar pengar och det måste man vara beredd på om man vill ge sig in i leken.

För att nyansera en sådan här fråga en aning måste man också föra till protokollet att lagen från söderserien, det vill säga de som oftast gnäller på resor, är gäng som i jämförelse lockar den största publiken, som spelar flest intrikata derbyn under seriespelet och som också reser i särklass minst eftersom många motståndare finns inom bekvämt räckhåll.

Det är också den enda serie i nuvarande serieupplägg vars topplag aldrig riskerar att behöva resa till Norrland i Allettan. Norrgängen får resa varje år, lag från öst och väst har omväxlande fått sätta sig på flyg och bussar till norraste Norrland medan södergängen lugnt kunnat hålla sig i sin lilla damm och tvingats till en resa upp till Stockholm (eller gnälla över en båtresa till Gotland) på sin höjd.

Förutsättningarna för att planerande lägga undan en slant, kanske rent av två, för att stå väl rustade inför eventuella kval borde med andra ord finnas där. Kanske rent av i större utsträckning än för klubbar från andra delar av landet.

Men tyvärr vet ni ju precis hur det brukar se ut historiskt. Man bränner pengarna på dyra trupper istället.

Logiken brukar snarast vara:

Betala skatter? Njae…

Betala skulder? Njaae…

Lägga undan pengar till eventuellt kommande resor? Näääääeeee.

Värva några spelare (gärna dyra) extra? JAAAAAAA!!!!!

Påfallande ofta kommer det här resegnället dessutom från lag, så som Kristianstad, som säger sig satsa mot Hockeyallsvenskan.

Det ställer mig väldigt frågande.

Om man tycker att det är hemskaste hemska att tvingas resa långt till några få matcher i en kvalserie, hur ska man då klara av en hockeyallsvenska?

I fallet Kristianstad, om vi nu tar det som exempel eftersom det är aktuellt, tror de att de ska slippa resa till ställen som Örnsköldsvik, Leksand och Umeå på veckodagar för att sedan tvingas hasta hem för att möta IK Pantern nån ynka dag senare? Eller tror de att de ska få någon form av gräddfilsspelschema för att de, well ”glömt” att spara pengar till resorna?

Klarar man inte ens av kostnader för resor i ett kort kval, då har man naturligtvis ingenting i en ekonomiskt synnerligen hårt tärande hockeyallsvenska att göra.

Det borde vara rimlig logik för de flesta.