Foto: Bildbyrån

De var ett ynkligt mål från att ta sig till Allettan och presterade som ett succélag. Nu står det klart att Arboga kommer degraderas till division 2. Den här säsongen har varit en sanslös utförsbacke för klubben.

Vilket extremt oväntat förfall Arboga svarat för egentligen.

I höstas var de ett succélag som var snubblande nära att ta sig till Allettan. Nu står det klart att Arboga kommer tvingas börja om i division 2 nästa säsong.

Man snackar om att det är små marginaler i idrott. De blir knappast så mycket mindre än så här.

När den västra grundserien sammanfattades strandade Arboga på exakt samma poäng (34) och exakt samma målskillnad (-6) som Grums. Men värmlänningarna tog sig vidare till Allettan på grund av att de producerat fler mål framåt.

Således: hade Arboga bara gjort ett mål till eller släppt in ett färre hade de spelat i Allettan och haft platsen i Hockeyettan säkrad (åtminstone rent sportsligt).

Nu missade de istället den chansen med minsta möjliga marginal och förfallet startade.

Ett förfall som leder raka vägen ner i division 2.

Tid går fort och det känns som att det är hur länge sedan som helst, men i höstas flög Arboga fram ledda av en oerhört potent förstakedja där Alexander Kovalonok, Romans Semjonovs och Conny Strömberg briljerade. I höstas hamnade Arboga på kartan genom att låna ut backduon Albin Johansson och William Kaijser till SHL och Malmö Redhawks.

Men det var då. Det som hände efter den snöpliga Allettan-missen är en gåta.

Albin Johansson försvann visserligen till IK Pantern, Conny Strömberg tog vägen via Örnsköldsvik till Hudiksvall och strax innan deadline valde även Romans Semjonovs att hissa segel mot grönare jaktmarker och ta chansen i succégänget Tranås.

Men Arboga förfogar ändå över ett manskap som är alldeles för bra för att åka ur.

Fortsättningsserien blev en flopp där Arboga gick in med flest bonuspoäng men ändå lyckades spela sig raka vägen ner i kval. Det sista krokbenet la man förstås för sig själva när man i en omdiskuterad papperscirkus lyckades vaska tre poäng (plockade mot Surahammar) genom att använda Jimmy Hellström trots att han enligt förbundets pappersexercis skulle ha varit avstängd.

Faktum är dock att de inte skulle ha klarat sig utan kval även om de fått behålla de där poängen. Laget vann bara tre av 18 matcher under ordinarie tid i fortsättningsserien. Då är det svårt att undvika kval.

Men ändå. Surahammar, Hallstahammar, Strömsbro, Fagersta och Munkfors borde ha varit lag Arboga med sin trupp skulle ha klarat av. Utförsbacken har dock bara fortsatt. Inte ens ett tränarbyte från Jonas Dufåker till Segeltorps succécoach Mikael Österblom har hjälpt.

Med en omgång kvar av det negativa kvalet har Arboga förlorat mer än de vunnit och kan som bäst nå en fjärdeplats i sin kvalserie. Det kommer inte att räcka till spel i Hockeyettan nästa säsong hur många lag som än degraderas uppifrån på andra grunder än de sportsliga.

Det är små marginaler är en klyscha. Det går fort i hockey är en annan.

Båda kan nu appliceras på Arboga som gått från Allettan-utmanare till degraderade på en halv säsong.

Tungt öde. Minst sagt.

* * *

Samtidigt kan konstateras att även Trångsund redan är klara för degradering innan sista omgången i kvalet har spelats.

Men det är naturligtvis mer väntat.

Laget ligger sist i den östra kvalserien med endast tre poäng inspelade på nio matcher. Man räcker helt enkelt inte till och så har det varit hela säsongen.

Trångsund kom sist i både grundserien och fortsättningsserien och har varit på våg mot division 2 ända sedan höstens första nedsläpp.

Däremot är Hanviken på väldigt god väg mot att klara sig kvar. Det är, precis som för Surahammar och Halmstad, egentligen inte mer än teknikaliteter kvar innan de kan andas ut över ett säkrat kontrakt. Alla tre kommer lira i ettan nästa säsong.

Det sjätte Hockeyettan-gänget i kval, Helsingborg, höll sig vid liv via en oerhört viktig seger borta mot Vänersborg (3-2) igår.

Nu har man fortfarande chansen att nå den andraplats som borde garantera spel i Hockeyettan nästa säsong och definitivt att skapa sig positionen som stark trea. Något som mycket väl kan räcka.

Slutomgången blir väldigt spännande.

* * *

Nu när Malmö Redhawks gått på sommarlov kan jag inte låta bli att fundera lite över Per Ledin och valet han gjorde vid deadline.

Spelare vill så klart alltid spela så högt upp som möjligt, men så här i backspegeln var det väl inte särskilt lyckat att ta klivet från Hockeyettan och Boden till SHL och Malmö.

Det blev nötande av läktare och en väldigt marginell speltid istället för en häftig kvalserieresa med Boden.

Och någonstans är väl ändå känslan att han skulle ha gjort väldigt mycket mer nytta i Boden. Där hade han med sin rutin och sina meriter varit en viktig ledare för det (på kvalserienivå) oprövade laget och samtidigt haft väldigt mycket respekt med sig hos motståndarna.

Jag tror bestämt att även om han inte var bäst i laget de matcher han spelade, så hade Boden haft betydligt fler än en kvalseriepoäng om Ledin valt att stanna.

Men well, det är så klart alltid lätt att vara efterklok.