Foto: Bildbyrån

Har ni tänkt på likheterna mellan Mariestad och Nybro och klubbarnas hanteringen av tränarfrågan de senaste säsongerna?

Det är ganska lustigt hur lika (för att inte säga identiskt) de två klubbarna har agerat i sin strävan efter att tillhöra den absoluta Hockeyettan-toppen.

Inför förra säsongen valde så väl Nybro som Mariestad att gå skilda vägar med varsin trotjänare.

Lite mindre dramatiskt i Mariestads fall där parterna tidigt gick ut med att de kommit till vägs ände. Lite mer rubrik-vänligt i Nybro-fallet där det mer eller mindre blev tal om sparken.

Men hur som helst, Karl Helmersson lämnade Mariestad och Andreas Holfelt lämnade Nybro.

Helmersson med Mariestad som moderklubb och som utöver ett bra gäng säsonger som spelare varit lagets head coach i fyra långa säsonger i rad. Holfelt med tolv säsonger som spelare och fyra och en halv som tränare i Nybro.

Till protokollet ska också föras att de båda herrarna tagit sina respektive klubbar till klart hedervärda resultat innan de klev av skutorna.

Det som följde därefter vet ni.

Medan Karl Helmersson succéartat rattade Tranås till kvalserien och Andreas Holfelt var med på Kalmars inspirerande nykomlingsresa till playoff som assisterande tränare gjorde så väl Mariestad som Nybro resultatmässigt betydligt svagare säsonger än tidigare.

Så pass illa att båda tvingades sparka sina nya tränarlösningar (hejdå Sami Lehtinen, hejdå Marcus Norell) faktiskt.

Och nu löser de alltså tränarsituationen till kommande säsong på exakt samma sätt.

Genom att plocka tillbaka synnerligen rutinerade tränare som varit i föreningarna tidigare.

I Mariestads fall Andreas Appelgren. I Nybros Mikael Tisell.

Nu ska väl ingen närmare jämförelse göras dem emellan, de förespråkar (eller i alla fall förespråkade) lite olika typer av hockey, men det är uppenbart att de två klubbarna agerar på precis samma sätt när de gör om för att göra rätt.

I en strävan att reparera det som hände ifjol när det gjorde om och gjorde…fel.