Målvakter. Förr i tiden körde de med nummer 1, 30 och 35 allt som oftast, även om vi för att del hade Vladislav Tretiak med nummer 20, Jiří Holeček och Dominik Hašek med nummer 2 och Pekka Lindmark med nummer 15. Och allt detta redan långt före vi hade 90-tal ännu.
Brian Elliott, Thomas Greiss, Keith Kinkaid, Roberto Luongo, Semjon Varlamov, Jonas Hiller och Jhonas Enroth är de sju enda målvakterna i NHL som spelar med nummer 1.
På 30 lag.
I KHL på 28 lag finns det bara tio målvakter som spelat matcher under säsongen som haft numret. Och då är ett par av dem bara högst tillfälliga inhoppare och ingår egentligen inte i klubbens ordinarie målvaktsuppsättning.
I SHL är Lars Johansson, Daniel Larsson och Marcus Högberg de enda som har ettan och i HockeyAllsvenskan har vi Dan Bakala, Adam Ohre och Christoffer Bengtsberg med numret.
Ett utdöende nummer helt enkelt och man kan misstänka att allt är – precis som för utespelarna – ett sätt för målvakterna att ‘synas mer’ genom att ha ett annorlunda nummer, vilket i sin tur har inneburit att det blivit en inflation i annorlunda nummer som gjort att det – ironiskt nog – är de nummer som folk väljer bort pga ‘för vanliga’ som egentligen är de som är ovanliga idag.
Inom en inte alltför snar framtid kommer den målvakt som törs spela med ettan vara den målvakt som sticker ut mest av alla.
Det tänkte jag att vi skulle hylla med att se var fan hockeymålvakternas nummer har tagit vägen nu för tiden.
Här ska ni få ett axplock, och då har jag ändå räknat bort skumma höga nummer som bara är höga för att det är födelseår. Jag har även bortsett från höga hela tiotal eftersom alla egentligen tycks anses som någon form av nära släkting till nummer 30. Fast visst, hade någon haft nummer 10 hade han nog hamnat med på listan.
Ja, det finns med ett par svenska äldre bilder med i mixen. Bara för att.