Anton Gustafsson, minns ni honom? Killen som hade den lovande framtiden och draftades av Washington i första rundan 2008.
Numera spelar han för Langnau i den schweiziska andraligan, som man vann överlägset (med 23 poängs marginal) och nu ska försöka kvala sig upp till högstaligan.
25-åringen har haft ett skadehelvete i Schweiz. Skadehelveten är inget han är ovan vid alls, det har han haft åtskilliga gånger genom karriären.
Under sina två säsonger i NLB har han bara spelat 31 ligamatcher. Av 96. Det har varit knäproblem och hjärnskakning och den här säsongen kom han inte till säsongspremiär förrän i början av januari.
Totalt har det bara blivit två mål på de där 31 ligamatcherna han gjort. Båda två kom den här säsongen och kom i samma match.
Nu är man mitt uppe i slutspelet och där har Gustafsson fått en sanslös målexplosion. Frågan är om sanslös ens räcker för att beskriva hur det gått.
I kvartsfinalserien mot Thurgau inledde han med ett hattrick och sköt sedan ytterligare fyra mål i de tre sista matcherna i matchserien som man vann med 4-0.
Och när man inledde semifinalspelet mot Langenthal ikväll, ja, då gjorde han vad som eventuellt kan kvala in som hans livs match.
Matchen vann man med 10-2. Han hade gjort två mål innan det hade gått tre minuter. När andra perioden var över hade han slagit in tre mål till för totalt fem pyts. I tredje perioden nöjde han sig tydligen med att svara för en passningspoäng.
Allt som allt har han gjort tolv mål (och en assist) på fem slutspelsmatcher. Det ger en överlägsen ledning i skytteligan i slutspelet, dubbelt så många mål som någon annan. Men det ger bara en andraplats i interna poängligan där tidigare juniorvärldsmästaren Chris DiDomenico toppar på 2+13.
Gustafsson spelar i Schweiz på schweizisk licens och belastar inte den strikta utlänningskvoten som finns därnere. Slutspelsinledningen han haft nu lär inte direkt minska hans möjligheter att spela i högstaligan nästa säsong – oavsett han tar sig dit med Langnau eller inte.