Karlskrona har spelat tre matcher den här säsongen och redan vunnit två matcher på ordinarie tid.
Förra säsongen tog man sin första seger i den fjärde matchen när man slog Djurgården hemma. Därefter fick man vänta fram till 27 januari innan man tog sin andra fulltidsseger när man slog Brynäs hemma.
Den kom i lagets 37:e match.
Det är ett skapligt lyft det.
Sen är det förstås för tidigt för att dra några större paralleller av det här ännu. Att man slog Leksand är ingen större värdemätare och att man slog Djurgården får väl även det ses som en ganska tveksam värdemätare på det sättet Djurgården uppträdde.
Å andra sidan tror jag att både Karlskrona och dess fans skiter fullständigt i hur man ska värdera de här segrarna man tagit. Man tar nog det man får, och man gjorde det 34 omgångar snabbare än förra året.
Själv hoppas jag att det fortsätter så här. Att man kan fortsätta se så här stabila ut försvarsmässigt och bitvis glimrande i spelvändningarna. Ett Karlskrona som åtminstone är någorlunda nära att inte bara hålla sig kvar utan kval, utan även nosa på en åttondelsfinalplats redan under andra säsongen vore högintressant för en klubb som så många så gärna hade velat ge en direktnedflyttning i våras.
En sådan där simpel sak kan trigga mig att hoppas på framgång. När man kan visa upp varför ett system som inte har direktnedflyttning inte nödvändigtvis är till ondo.
Av den anledningen håller jag en liten tumme för Karlskrona den här säsongen.