Djurgården må ha tagit sig till slutspel den här säsongen, till skillnad mot ifjol.
Men det är spelarna Djurgården valde att släppa som varit de stora succéhistorierna under den här säsongen.
Djurgården valde bort Linus Söderström, som gick och blev svensk mästare med HV71 efter att ha blivit den målvakt med lägst GAA genom tiderna i SHL innan dess. En riktigt fräck framgångshistoria.
Ikväll fullbordas (nåja) Philip Holms mäktiga säsong när han kröner den med att få göra VM-debut. Fullbordas kan vara lågt räknat i och med att det kan bli både VM-guld och möjligen ett NHL-kontrakt av det här också. Men vi kör på det så länge.
Holm var inte riktigt nöjd med förtroendet han fick i Djurgården. Han hade en minst sagt undanskymd roll i klubben och valde att nappa på Växjös erbjudande efter fjolårets säsong.
Resultatet blev att han gjorde fler poäng (21) på en säsong i Växjö än han gjort (20) på tre säsonger och 144 SHL-matcher i Djurgården.
Han gjorde så många poäng att han hade hamnat delad fyra i Djurgårdens interna poängliga om han gjort samma mängd där. Han gjorde fler poäng än Linus Hultström, på visserligen åtta matcher mer spelade. Men ändå.
Utan att spela en enda landskamp på någon nivå inför säsongen har han klivit in och blivit mer eller mindre ordinarie i Tre Kronor under säsongen och det är väl egentligen bara ett massivt ja-tackande från NHL-backar som gjort att han inte fått spela VM-hockey förrän ikväll.
Men en skapligt snygg fjäder i hatten att bli första icke-NHL-back att kliva in i turneringen.
Så två av de finaste framgångssagorna i svensk hockey den här säsongen har Djurgården som gemensam nämnare. Men på ett sätt som kanske inte är alltför smickrande.
Men kudos till HV71 och Växjö, som såg vad Djurgården inte såg och drog stor nytta av det.