Gila GilaFoto: EnkelP

GLENDALE. Spelledigt i Vegas några dagar. Då testade jag på Arizona och deras talangfulla lagbygge. Clayton Keller gjorde mig inte besviken, men det finns en del mer att önska innan Arizona reser sig och blir något att räkna med.

Det här var ju året då Arizona skulle resa sig lite smått, från de där mörka åren. Så har det inte blivit, men jag kände ändå att är jag i Vegas och det är några dagars speluppehåll, så åker jag gärna ner till Glendale och kollar på Arizona-Dallas.

För inte vill jag missa chansen att besöka min tolfte NHL-arena. Eller chansen att få se Aleksandr Radulov. Eller se det där gänget som gör att Arizona ändå har någon form av framtidstro, även om det nu kanske inte sker den här säsongen.
För laget har ju en bra talangbank som är högintressant att få se på. Christian Dvorak. Max Domi. Clayton Keller. Då glömmer jag, tills motsatsen bevisats, ändå bort Anthony Duclair. Men de där tre andra ska bli högst spännande att få ta del av för första gången.

Resan hit? Nej, det var väl ingen jättehit. Fem timmar eller så genom ganska veka vägar och öken-ish look längst vägarna. Jag har ju åkt på sådana vägar ett antal mil tidigare, så det var väl inget uppseendeväckande i sig.
Däremot var det högst intressant att uppleva att det under första halvan av resan fanns ett avsnitt på kanske åtta mil utan några bensinmackar eller annan form av liv alls. Tills man kom till en liten håla som heter Kingman. Det var en håla som inte kändes mycket större än Ljungskile, men jag överdriver inte om det på den lilla ytan fanns omkring 15 bensinmackar.

***

Apropå att dra iväg och köra på såna här bilturer.
Hyrbilsfirmorna är bra på det där med att försöka pracka på folk lite extra försäkringar och dylikt som man med största sannolikhet inte behöver.
I normala fall får man kämpa på rätt bra för att inte råka få med sig något. Det har hänt vid minst två tillfällen att jag fått någon skit trots att jag uttryckligen sagt nej. Oftast är man ju skapligt sliten efter en lång flygning och segdragen process att ta sig igenom immigrations och customs, så man har inte fokus nog att dubbelkolla så att man inte fått något extra påslaget på bilen.

Den här gången var det inga problem. Mer än att man försökte pracka på mig roadside assistance. Som alltid.
”Åååh, ska du till Phoenix. Aj aj, då bör du nog ha det. Dåliga vägar och det kostar 100 dollar med bärgare. Plus någon dollar per mile. Plus att du måste betala för däcket om det går sönder”, osv osv.
”För bara 8 dollar per dag så kör vi dit en bil direkt och byter den om något händer”.

Det är, antar jag, lätt hänt att låta sig skrämmas och ta det säkra före det osäkra. Det gjorde jag de två första gångerna jag var här för tiotalet år sedan. Då var man inte så kaxig.
Nu har jag rullat så många mil på de här vägarna att jag vet hur osannolikt det är att råka ut för något just sånt som det här omfattar. Jag har kört San Francisco-New York en gång. Jag har kört San Francisco-Miami en annan gång. Jag har åkt ett par vändor runt över Florida, Texas, Georgia/Tennessee, Nevada och Kalifornien. Vi snackar ju gott och väl över 3000 mil på amerikanska vägar utan att någonting har hänt en enda gång.
Jag har blivit påkörd bakifrån på motorvägen två gånger om i Los Angeles, men det är allt. Inget annat har varit speciellt nära.

Med andra ord: Hade jag betalat 8 dollar per dag jag kört runt de där 3000 milen, så hade jag legat på en kostnad på säkert närmare 1000 dollar. Till ingen nytta.
Så ur ett money management-perspektiv så är det nog ganska smart att skippa de där kostnaderna och ta den stora kostnaden den dagen det väl inträffar Jag har svårt att tro att man i det långa loppet skulle förlora på det.

***

För mig som ändå tror mig vara ganska bra på uttal och så där, så kom det ändå lite överraskande att Gila River Arena, som arenan här heter, uttalas Hiila River Arena.
När jag väl fick göra det så föll det sig ju så klart fullt logiskt uttal.

***

Arizona inleder med att söla bort ett tidigt PP utan att något alls hände. Sen funkar OEL in 1-0 strax därefter.
Trodde jag i alla fall. Men tydligen verkar Derek Stepan ha styrt in den. Inte så att jag klagar. Jag har honom i ett par fantasyligor. Där har jag inte OEL.

Jamie Benn kvitterar inte långt senare. Får stå helt ren framför mål och lirka bort Adin Hill rätt retfullt.
Och innan jag ens hunnit skriva klart kom 2-1 för Dallas. Ett ganska läckert självmål av Luke Schenn. Som jag också har i en fantasyliga.

***

Clayton Keller är för jävla fin alltså.

***

Arizona jumbotronuppmanade nyss publiken att lyfta upp medtagna barn i luften, likt apan gör med Simba i Lejonkungen. Till tonerna av Circle of Life. Så klart. Det gjorde många. Sen avslutade man att klippa n en fullvuxen karl som lyftes upp på samma sätt av en lika fullvuxen karl.
Det är annat än kiss cam det. Men inte fan är det mycket folk här för det.

***

Många lag tuggar på ganska bra med sina startformationer i PP i den här ligan. Arizona bytte nyss bort sin första efter 44 sekunder. Det kan man ju göra om man har två jämna formationer. Arizona har Alex Goligoski och Niklas Hjalmarsson som backar i sin andra uppställning.

***

Amerikansk varmkorv är verkligen usel. Det bjuds på det på det där pressbuffébordet som är sju meter långt i alla NHL-arenor, enligt Gunnar Svensson.
Här är buffébordet kanske tre meter. Och där finns den där korven. Och vanliga smaklösa chips. Och popcorn. That’s it.
Bara så att ni tänker på det nästa gång Svesse nämner den där mäktiga buffébordet som man bjuds på. Han brukar nämna det så fort någon hyllar svensk pressmat. Som för övrigt är överlägsen nära på alla de NHL-matcher jag varit på.
Anaheim toppar väl den listan. För de hade churros. Men det tog slut redan innan matchen startat, vilket var ett jävla minus.

***

Det är verkligen milsvid skillnad på tryck i arenan här jämfört med i Vegas. Tror till att börja med inte ens att det är halvfullt i arenan här. Väldigt lite folk.

Men nu kvitterade Clayton Keller till 3-3 på ett friläge. Den individuella skickligheten på honom och Max Domi är verkligen stor. Inte, ännu, lika stor som hos Seguin och Benn i Dallas. Den är magisk, verkligen. Men de får inte riktigt ihop ett så bra samspel som de borde kunna få ihop med Radulov. Kedjan borde kunna dominera rejält, men tycks inte riktigt få ihop det så här långt in på säsongen. Det blir så klart mål och poäng ändå med hjälp av den stora skickligheten alla besitter. Men det borde kunna vara så mycket bättre.

Nu gjorde Seguin 4-3 samtidigt som jag skrev det.

***

Seguin gjorde även 5-3. Sen lirade Keller in 4-5. Sicka lirare ändå.
Keller och Stepan i fantasyn. 2+1 vardera. Jag kanske borde bosätta mig här.
Jag har Keller i alla tre ligor jag spelar i. Stepan i två. Dessvärre har jag även Ben Bishop i en. Men man kan inte få allt.
5-4 blev det till slut till Dallas i alla fall och Arizona får vänta ytterligare på säsongens första seger.