Vegas VegasFoto: EnkelP

LAS VEGAS. Första gången jag var i Las Vegas var 2008. Under de nio åren sedan dess har det blivit många resor hit. Det här är trettonde gången jag är här.
Det vore synd att säga att det är sig likt från första gången.

Under åren jag kommit hit har jag mer eller mindre sett ett konstant förändrande Las Vegas. Det har varit olika byggen här och var på The Strip mest hela tiden.
Allt det där man kallar CityCenter där The Cosmopolitan, Aria, Vdara och allt vad hotellen heter som idag ligger mellan Monte Carlo och Bellagio… det existerade överhuvudtaget inte när jag var här 2008. Det var en enda stor byggarbetsplats.Och det är en ganska stor yta vi snackar om.

Och så har det varit genom åren. Alltid har det varit hotell som byggts upp någonstans. De senaste åren har det handlar om hotell på den norra delen där man fått upp Westgate, SLS, W, Hilton och säkert något till som alltid varit byggen som varit igång.
Men idag är det inte speciellt mycket byggen. Det är ett högt hotell i norra delen som det känns som man hållit på med i alla dessa åren men som aldrig tycks bli klart. Men jag tror också att det är det enda pågående som finns. Kanske något till som är precis i startfasen.

SLS ligger där klassiska Sahara en gång låg. Sahara fanns med några år när jag var här och var väl mest känt för att det utanför entrén fanns en rad med lättklädda strippflickor i brons vänd med stjärten mot gatan.
Jag TROR att det eventuellt är så att den där är sparad och finns inne på Planet Hollywood idag, som någon sorts photo-op-grej. Antingen är det den gamla klassikern som finns där, eller så är det en egen de gjort. Det finns hur som helst en sån där och det var en gubbe som stod vid en sån och åmade sig när jag var där häromdagen. Han stod där och smekte brons-stjärtarna medan hans fru fotade.

Jag vet inte. Men det är väl på sitt sätt lite fint att en man kan vara höhöhöhö-ig utan att det finns en enda manlig polare i närheten. Om man nu som jag vill försöka tänka brett. En annan del av mig inser ju att bilden inte är menad att hamna i något familjealbum och att den mest troligt bara tas för att skickas vidare till hans polare.

Men det är ändå en sån där grej som man kommer på sig själv med att man går runt och ler åt för sig själv. Vegas är fullt av sådana tillfällen när man vandrar runt här. Udda saker händer överallt som man inte är van vid och som gör att man börjar le lite smått. Av olika anledningar. Ibland för att något är korkat. Ibland för att det är något kul. Ibland för att det är något fint. Det finns alltid något.

***

Sen finns det störande moment också, så klart. Som alltid där det är folkmassor.
Jag antar att det här är relativt vanligt förekommande. Att fler än jag har samma ‘problem’ och som blir värre ju fler människor som är i omlopp.
Jag tänker på det här med att planera hur man rör sig. Hur man konstant måste andras rörelsemönster och planerade färd för att själv kunna ändra sin egen färd för att slippa krocka med folk.
För kort och gott vill jag påstå att merparten av folk inte gör så. De flesta går runt och sölar och har ingen större koll på var eller hur de går. De bara maler på.
På vissa sätt känner man sig lite som en amerikansk fotbollspelare när man sicksackar sig fram på gatorna eller hotellen. Hur man kalkylerar var motståndarna ska befinna sig så att man kan göra en riktningsförändring och antingen lägga om sin route så att man precis hinner gå framför honom innan han passerar, eller ändra någon grad åt andra hållet för att han själv ska hinna passera innan man själv gör det.

Det är vid sådana tillfällen jag funderar på om mitt spelsinne är onödigt bra. Att jag kanske slängt bort en begåvad taktisk hjärna på att INTE utöva någon idrott på ett seriöst sätt.

Men jag vet som sagt inte. Det här kanske är en känsla som varenda människa har. Lite som det här med när man tappar någonting, så hinner man fånga upp det och allt upplevs som att det går i slow-motion. Och man tror att man har löjligt snabba reflexer. En gåva. Men när allt kommer kring så upplever nästan alla människor samma sak till och från.

***

En sak som jag snabbt kom till insikt med när jag började boka den här resan är att Vegas inte direkt är korkad.
Med NHL till byn har varenda hotellägare insett vikten av den tillströmmande hockeyturismen och ökat priserna ganska markant just under de perioder som det är hockey här.

Tidigare när jag varit här, innan hockeyn kom, har det funnits möjlighet att bo billigt om man så önskat. För de billigare hotellen, typ Stratosphere, har man kunnat bo för säg 2-300 kronor per natt. För ett normalt hotell mitt på The Strip, säg Flamingo, har man kunnat bo för runt tusenlappen, om ens det. För de dyrare drakarna har priset varit kanske 2000 eller lite lägre. Dyrt för Vegas, men samtidigt billigt i jämförelse med ens halvbra hotell centralt på Manhattan.

När hockeyn är igång är de här priserna skyhöga. Nu ligger de där hotellen som tidigare varit snorbilliga på runt tusenlappen, de som varit semibilliga på 2000 och de som varit dyra är numera snordyra.
Så du bor helt enkelt inte längre speciellt billigt i Vegas om du ska hit och se på hockey. Den fördelen som man trodde eventuellt skulle existera, den existerar inte.

Vill man däremot åka hit under perioder som Vegas inte spelar matcher, ja då återgår priserna till hur det såg tidigare.

Det här är så förmodligen inte ett problem som existerar för de som aldrig varit här tidigare. När de kollar hotellpriser för att åka och se sitt lag spela här, så ser de att det är i princip den prisnivå som de är vana vid när de åker och ser sitt lag spela på andra ställen. De reflekterar troligen inte ens över att priserna är höga. Eftersom de i en direkt jämförelse med andra städers hotell inte är dyrt.
Men för oss som varit med ett tag så känns det kanske inte riktigt bra.
Inte för att jag inte förstår varför man gör det, för det klart jag gör. Samtidigt är det komiskt att alla hotellen uppenbart gått ihop angående det här. För det finns ingen som sticker ut och ligger ”typ nästan” kvar på normal nivå.
Troligen hade man kunnat vinna en del på att göra det av den enkla anledningen att de flesta hotellen (och det är en jävla massa) har 2-3000 rum. Arenan tar under 20 000 åskådare och ganska många av de som går på matcherna är locals.

Det säger sig självt att om ett hotell stack ut med billiga priser så skulle de kunna locka ganska många av NHL-turisterna. För utslaget på de 30+ hotellen längs The Strip, så är det inte speciellt många NHL-turister som ska in per hotell. Det handlar kanske inte ens om 100 rum per hotell. Vilket inte ens handlar om fem procent av rummen på hotellen.

Sen förstår jag om Monte Carlo, New York New York, MGM, Excalibur, Luxor och CityCenter-hotellen ökar sin priser. Det är de hotellen om ligger nära arenan. Främst då de två förstnämnda, som bara är ett par minuters gångväg därifrån. De ska med all rätt ta bra betalt när det vankas hockey.
Men att Stratosphere, som ligger sju kilometer från arenan, ökar priset med 3-4 gånger är faktiskt orimligt.

Glöm nu inte att kliva in och boka Hockeysveriges resa till Vegas i februari.

Häng med oss till Nordamerika – här är vårt utbud av NHL-resor 2018