Malmö MalmöFoto: Bildbyrån

Jag kan inte påstå att jag har följt den svenska hockeyn speciellt väl den här säsongen. Jag var iväg till Vegas i början av säsongen och jag hann knappt komma hem innan jag blev uppsagd och efter det har jag inte sett en hockeymatch live. 

Att jag inte gjort det beror på olika saker. Dels får jag inte ett C More-paket betalt längre och med den ersättning jag har just nu i livet så vore det oförsvarbart att ha den utgiften.
Sen har jag inte mått speciellt bra och gör fortfarande inte. Jag blir stressad över faktumet att jag inte hittar ett nytt jobb och orolig över vad det kommer innebära framöver.
Jag ska inte påstå att det är något som äter upp mig under stora delar av tiden. Sedan jag blev uppsagd och några veckor framöver till så har jag kunnat fly en hel del av mörkret med att lägga ner ganska mycket tid på futsalen här i stan. Jag är ganska orolig över vad det kommer innebära när den biten är över om några veckor. För mina svackor är ganska djupa, ärligt talat.
Och så här i #BellLetsTalk-tider så känner jag väl att det kanske är okej att skriva lite om min mentala status, även om det säkert finns folk som anser att det väl fan bara är att rycka upp sig och ta tag i det. Men det som är enkelt för vissa, är inte enkelt för andra.
De som hamnat i ett sånt här mörker, har nog full förståelse för hur tufft det kan vara att hitta vägen ut igen.

Jag skriver inte det här för att folk ska tycka synd om mig. Det spelar mig ingen roll. Det bara blev en konsekvens av att jag ville börja skriva om SHL och sen ledde det ena till det andra.

Ja, det var ett långt intro till att förklara varför jag följt svensk hockey mindre än jag egentligen någonsin gjort i hela mitt liv. Sedan jag var typ nio har jag aldrig hängt med så lite som jag gör nu. Jag vet absolut inte vad resultaten blir varje omgång, jag kan inte på rak arm svara på vem som leder poängligan eller var ett specifikt lag ligger i tabellen och det har inte hänt sen jag gick i trean. Från fyran och fram till nu den här säsongen har jag alltid haft stenkoll.

Nu när jag sitter och kollar in tabellen här inför de sista 9-10 omgångarna av SHL och konstaterar att det inte direkt verkar vara så att jag missat speciellt mycket. För något större drama ser det inte ut att vara den här säsongen.
Växjö är redan i princip klara seriesegrare, det är i princip redan klart vilka fyra lag som missar slutspel.
Det enda som är kvar att spela om är vilket lag av Örebro, Rögle och Mora som ska få kvala. Och vilka lag som ska gå direkt till kvartsfinal.

Men att både seriesegraren och slutspelslagen i praktiken är klara med tio omgångar kvar är inte bra alls för säsongsavslutningen.
Det får inte direkt min puls att öka för SHL och jag vet inte, men att döma av det som flyger förbi i tidningar och på sociala medier och så där, så får jag en känsla av att jag inte är ensam om att ha låg puls runt SHL den här säsongen? Det känns som att fler tycker att den här säsongen är lite småtrist i förhållande till andra? Eller har jag fel här?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *