Peter PeterFoto: Bildbyrån

Det är 24 år sedan ett OS senast spelades utan NHL-spelare. Det innebär att ganska många av de som följer hockey idag och är aktiva i sociala medier och så vidare inte har den blekaste om hur det var när OS saknade NHL-spelare.

Det krävs mer eller mindre att man är över 30 för att kunna ha en aning om hur det var, och det är det vi måste ha i åtanke när vi som är lite äldre försöker att förklara att OS ändå är OS och att ”det funkade ju förr och guldet 1994 var ju en gigantisk händelse för alla svenskar som följde OS-hockeyn aktivt då”.

För det är inte riktigt så enkelt som man kan tro. Alldeles oavsett man är över eller under 30.
Det vore lätt att säga att ”folk kommer bry sig och uppslukas av det”, och det kommer säkert många också göra om vi står där och spelar semifinal och final.
Det är ju inte olikt att många följer allsvensk hockey eller division 1-hockey passionerat trots att de vet att det är dynga kvalitetsmässigt. Det är inte olikt de som följer allsvenskan i fotboll passionerat trots att det vore en hyllning att kalla det för dynga.

Utmaningen vi står för inför OS-hockeyn är att folk vant sig vid något bra. Hade OS-hockeyn efter 1994 fortsatt vara NHL-fri så hade det varit den nivån av OS vi varit vana vid. Vi hade inte reflekterat över att det är halvdassig nivå utan hade, precis som 1994, fortsatt att ta det för vad det är.
Även de som är över 30 kommer att i många fall känna att det är skit. För att de via fem raka OS med stjärnglans helt plötsligt står där utan en enda NHL-spelare. För många kommer det att vara en jättesvår omställning. Det som de tyckte var kul och intressant för 24 år sedan kommer inte vara samma sak nu.

För de som är under 30 kommer OS per automatik att vara skit. De kan inte ens koppla tillbaka till hur man kände när det inte var NHL-spelare med eftersom de aldrig upplevt det. För dem är det bara en ren förlust det som sker nu. Det finns ingen nostalgi att plocka av.

Det är inte oproblematiskt.

Samtidigt kan vi ha i åtanke att det finns mängder av folk som gnäller ihjäl sig om hur trött VM är som turnering. Ändå sitter vi där med miljonpublik när det drar ihop sig.
För framgång är något som alltid attraherar när allt kommer kring ändå. Det spelar ingen roll om det är hockey, tennis, curling, mountainbike eller puckelpist. Många svenskar gillar (för stunden) det som vi kan vinna guld i.

Men den stora frågan är hur tittarsiffrorna kommer vara på en OS-gruppspelsmatch nu kontra hur den hade varit med NHL-spelare. Jag är rädd för att den kommer att vara väldigt, väldigt mycket mindre.

Det vi i praktiken står inför är ju trots allt en Euro Hockey Tour-turnering, men där en OS-guldmedalj står på spel.

Själv känner jag mig egentligen bara blåst på NHL-spelare för att jag hade velat se vad Kanada skulle gjort med Sydkorea.
I övrigt kommer jag väl egentligen inte sakna NHL-spelarna skitmycket, eftersom jag fortfarande faktiskt minns hur usel Sotji-turneringen var kvalitetsmässigt. Jag minns inte en enda match som speciellt bra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *